Mark­na­derm , mat­kvar­ter och mo­jar

Ap­felstru­del, schnit­zel och gu­lasch i all ära. Men klas­si­ker­na får ­kon­kur­rens av den nya bubb­lan­de matsce­nen i Wi­en. Häng med på en lyx­ig nju­tar­week­end i den ös­ter­ri­kis­ka ­hu­vud­sta­den. Här är tip­sen som in­te gör hål i plån­bo­ken.

Resa - - VÄL­KOM­MEN! - An­na Nor­ström Pär Ols­son Text: Fo­to:

Det finns en fyr­kan­tig li­ten hytt på am Ho­hen Markt där det alltid är fullt av folk de fles­ta av dyg­nets tim­mar. Jag ha­jar till förs­ta gång­en jag går för­bi. Vad är det de kö­ar för? Vem för­sö­ker de vin­ka till? Är det en natt­klubb? Näs­ta kväll är det sam­ma vi­sa igen. Jag fast­nar mitt i folk­ha­vet: det är god stäm­ning, gla­da till­rop och ar­mar som sva­jar i luf­ten. Plöts­ligt dy­ker ett hu­vud ut ur en luc­ka mitt fram­för mig: ”Würst?” ro­par en röst.

Hajpen kring Wi­ens bäs­ta korv­ki­osk är enorm. Den är så myc­ket mer än ba­ra en van­lig tjor­re: en mö­tes­plats, en knut­punkt, ett stäl­le att bå­de bör­ja och av­slu­ta en kväll på. Un­der min helg äter jag en års­ran­son av oli­ka kor­var som of­tast ser­ve­ras med brö­det vid si­dan om. För­u­tom stor­säl­ja­ren Kä­sek­rai­ner då, en slang fylld med ost som kom­mer med en stor klick se­nap på si­dan och pep­par­rot för den som vill.

Ut­ö­ver den dig­ra korv­me­nyn finns en an­nan bonus här: Ki­os­ken säl­jer öl, och kanske är det en bi­dra­gan­de fak­tor till fest­stäm­ning­en. Dess­utom är öp­pet­ti­der­na ge­ne­rö­sa. Würstel­stand am Ho­hen Markt bom­mar ba­ra igen fy­ra tim­mar om dyg­net, mel­lan 6 och 10 på mor­go­nen.

FRÅN FASTFOOD TILL fin­krog el­ler en fi­ka. För en svensk bju­der Wi­en på bil­li­ga no­tor. En mid­dag går på ett par hund­ra kro­nor, kaf­fe och bak­verk un­der hund­ring­en. Hos Ro­ber­to’s Ame­ri­can Bar, en av stans mest kän­da cock­tail­ba­rer, går en drink loss på en 50-lapp. Äga­ren, som ba­ren är döpt ef­ter, job­ba­de i 13 år på en an­nan iko­nisk bar – Loos, in­nan han slog upp dör­rar­na här. Rob­by’s spe­ci­al är en drink med gin, ana­nas, per­si­ka och li­me och dryc­ken som gjort Ro­ber­to’s Ame­ri­can Bar känd.

Men här ser­ve­ras ock­så rik­ti­ga drink­klas­si­ker som Man­hat­tan, Whis­key sour och Old Fashio­ned.

– Tren­den med ame­ri­kanskt bar­te­ma är stor här i stan, be­rät­tar Ro­ber­to Pav­lo­vic-ha­riwi­ja­di me­dan han bju­der gäs­ter­na runt den häst­sko­for­ma­de ba­ren på en run­da shots.

Den som le­ver i tron om att krog­häng­et ba­ra är något för yng­re för­må­gor får

tän­ka om. På Ro­ber­to’s sit­ter tre äld­re da­mer i mat­chan­de rö­da kap­por och lagt hår jäm­te en me­del­ål­ders man med horn­bå­ga­de glas­ö­gon vink­la­de mot en bok. Ett gäng stu­den­ter slår sig ner för att de­la bord med två kvin­nor i ko­stym. Wi­ens bar­liv ver­kar bju­da upp en sa­lig mix av män­ni­skor.

PÅ DEN FÖRVÅNANSVÄRT väl­stä­da­de ut­om­hus­mark­na­den Nash­markt säljs frukt och grönt, kryd­dor, go­dis, os­tar, kött, fisk, skal­djur – och själv­klart kor­ven wie­ner würstel.

Se­dan slu­tet på 1700-ta­let har mark­na­den va­rit i gång, och det är en tu­rist­fäl­la mi­nus or­det fäl­la, för det är rik­tigt triv­samt att krys­sa mel­lan stån­den, du får dig en smak­bit här och där, och slår dig se­dan ner på en av re­stau­rang­er­na.

Lör­da­gen är bäs­ta da­gen att åka hit, då är det lop­pis i stor­lek ex­tra lar­ge. Ru­mänska mat­tor, he­la ser­vi­ser, vin­tagejeans från 1970-ta­let, bra och då­lig konst … allt du in­te viss­te att du vil­le ha finns här. Och åter­i­gen, till en väl­digt bra pen­ning.

– Vi äls­kar mark­na­den. Den är vik­tig för oss för att den ska­par en så­dan här­lig och glad stäm­ning.

Det sä­ger Nu­ri­el Mol­cho som dri­ver re­stau­rang Ne­ni till­sam­mans med si­na tre brö­der Eli­or, Na­div, och Ilan samt för­äld­rar­na Haya och Samy. Med röt­ter i Is­ra­el har de ska­pat en in­ter­na­tio­nell re­stau­rang­ked­ja med rät­ter från Mel­la­nöstern. Kikärts­rö­ran hum­mus, ba­ba ganoush på rostad au­ber­gi­ne och cous cous-sal­la­den tab­bou­leh står såklart på me­nyn. Och spe­ci­a­li­te­ten hams­hu­ka: hum­mus med kött­färs i pitabröd. Att kli­va in på Ne­ni är en fröjd för näs­bor­rar­na.

– Min pap­pa är pan­to­mi­mar­tist så mi­na för­äld­rar har rest värl­den över för att han ska upp­trä­da. Mam­ma blev gans­ka uttrå­kad på de här re­sor­na och trött som hon var att äta på re­stau­rang he­la ti­den bör­ja­de hon gå på de lo­ka­la mark­na­der­na och kö­pa rå­va­ror och kryd­dor.

Is­ra­e­lisk mat­lag­ning är ju verk­li­gen en mix av li­te allt möj­ligt och det blev så tyd­ligt för hen­ne. I Wi­en bör­ja­de hon se­dan med mat­lag­nings­kur­ser och bru­ka­de kom­ma hit till Nash­markt för att hand­la. När det här stäl­let blev le­digt så var det klart att vi skul­le öpp­na re­stau­rang här, be­rät­tar Nu­ri­el Mol­cho som dess­utom är hatt­ma­ka­re.

Ja, hatt­ma­ka­re! Han vil­le hit­ta ett kre­a­tivt jobb där han fick an­vän­da hän­der­na. Ef­ter att ha tes­tat att de­sig­na en hatt med stort brät­te i filt­ma­te­ri­al blev han

Korv­stån­det al­la snac­kar om.

Nu­ri­el Mol­cho dri­ver ­re­stau­rang­en Ne­ni med si­na sys­kon och för­äld­rar …

… och Aud­rey Lee Ja­mes är hans fru. De är hatt­ma­ka­re ihop.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.