FINSKT UBÅTMANSKAP

PRO­FIL

Sjökrig - - Innehåll - HEINE WANG

Fin­lands krig mot rys­sar­na un­der and­ra världskriget de­las in i två fa­ser. Den förs­ta fa­sen var Vin­ter­kri­get, från slu­tet av no­vem­ber 1939 till mars 1940. Över­lägs­na rys­ka styr­kor an­föll den lil­la och unga nor­dis­ka na­tio­nen. Fin­lands de­spe­ra­ta kamp fick sym­pa­ti från he­la värl­den.

Än­nu vik­ti­ga­re var att tys­kar­na och den na­zis­tis­ka led­ning­en fick upp ögo­nen för de sto­ra svag­he­ter­na i den rys­ka hä­ren. Da­vid slog Go­li­at av fle­ra an­led­ning­ar. I det långa lop­pet, även med mind­re hjälp från si­na grann­län­der, kun­de in­te Fin­land stå emot Rö­da ar­mén. Den 13 mars ingick par­ter­na va­pen­vi­la och fin­nar­na mås­te av­stå be­ty­dan­de ter­ri­to­ri­er. Rys­sar­nas främs­ta be­hov upp­nåd­des ge­nom att de säk­ra­de in­seg­ling­en till Le­ning­rad. Fin­land ham­na­de i strid på nytt 1941. Den här gång­en an­föll fin­nar­na. Fin­nar­na del­tog på tysk si­da i an­fal­let mot Sov­jet un­der det så kal­la­de Fort­sätt­nings­kri­get. Myc­ket har skri­vits om den tapp­re fins­ke sol­da­ten, bå­de un­der Vin­ter­kri­get och i det skytte­gravs­lik­nan­de Fort­sätt­nings­kri­get. Mer okänt är att kri­get ock­så ut­käm­pa­des till havs. Även om Ös­ter­sjön har ett ge­nom­snitts­djup på ba­ra 60 me­ter för­sig­gick ock­så ett ubåts­krig. Fin­land ha­de fem ubåtar. Tre min­läg­gan­de ubåtar be­ställ­des av den fins­ka sta­ten. De bygg­des på äld­re de­sign med be­ty­dan­de förbättringar. De bygg­des på fins­ka varv men med tyskt del­ta­gan­de. Yt­ter­li­ga­re två ubåtar köp­tes in från Tyskland, en li­ten på 115 ton och en li­te stör­re på 250 ton. Den störs­ta av de två har fin­nar­na ta­git va­ra på. Ubå­ten Ve­sik­ko som idag lig­ger vid Sve­a­borgs fäst­ning har bli­vit mu­sei­båt. Den ger god in­blick i de enk­la ar­bets­för­hål­lan­den man­ska­pen ha­de om­bord. Den här bå­ten har en fan­tas­tisk histo­ria. Ubå­ten CV-707 be­ställ­des av tys­kar­na, pla­ne­ra­des av en ne­der­ländsk in­gen­jörs­fir­ma och bygg­des i Åbo. Ubå­ten sjö­sat­tes i maj 1933 för att se­dan 1936 säl­jas till Fin­land, som änd­ra­de nam­net till Ve­sik­ko. In­nan fin­nar­na över­tog bå­ten an­vän­des den bland an­nat till trä­ning av fram­ti­da tyskt ubåts­man­skap i det kom­man­de stor­kri­get.

Fin­nar­na an­vän­de ubå­ten för att trä­na man­ska­pen och den del­tog i fle­ra öv­ning­ar. Ubå­ten med sitt man­skap del­tog ock­så vid ett for­mellt be­sök i Est­land. Fin­land ha­de ing­en er­fa­ren­het av ubåts­va­pen och trä­ning­en mås­te star­ta från grun­den. Ma­ri­nen in­led­de med att trä­na de bli­van­de of­fi­ce­rar­na. Löjt­nant Ra­ni­nen del­tog 1919–1921 i en ubåts­kurs i Frank­ri­ke. År 1922 skic­ka­des tre styc­ken till den dans­ka ma­ri­nen. År 1929 hölls den förs­ta fins­ka ubåt­man­skaps­kur­sen.

Un­der Vin­ter­kri­get spe­la­de de fins­ka ubå­tar­na en obe­tyd­lig roll, men un­der Fort­sätt­nings­kri­get del­tog ubå­tar­na nå­got mer i den ak­ti­va krig­fö­ring­en. Re­dan den 22 ju­ni in­led­de den fins­ka ubå­ten Ve­si­hi­i­si kri­get med att läg­ga mi­nor ut­an­för den bal­tis­ka kus­ten på sov­jet­kon­trol­le­rat far­vat­ten. Det var un­der morgon­tim­mar­na un­der Ope­ra­tion Bar­ba­ros­sa och in­nan Fin­land åter for­mellt var i krig. Un­der ju­li 1941 ge­nom­för­des det förs­ta miss­lyc­ka­de ubåtsan­fal­let, och en finsk ubåt blev lät­ta­re ska­dad av sjunk­bom­ber. Det här an­fal­let följ­des upp av än­nu ett i au­gusti, som ock­så miss­lyc­ka­des ef­tersom tor­pe­der­na in­te ex­plo­de­ra­de vid träff. Hös­ten 1942 an­vän­des ubå­tar­na för eskort och ubåts­skydd. Den 21 ok­to­ber sänk­te Ve­si­hi­i­si en rysk ubåt av S-7-klas­sen. Den rys­ke kap­te­nen och fy­ra av man­nar­na togs till fånga. Un­der res­ten av kri­get la­de ubå­ten ut mi­nor och över­lev­de bland an­nat ett an­fall av rys­ka min­sve­pa­re. To­talt la­des det ut uppe­mot 16 000 mi­nor. Den fins­ka ubå­ten Ve­sik­ko sänk­te det rys­ka trans­port­far­ty­get Vy­borg på 4 100 ton den 3 ju­li 1941. Det här var det störs­ta far­ty­get som sänk­tes av fins­ka ubåtar. En­ligt Wi­ki­pe­dia sänk­te fin­nar­na sam­man­lagt tre rys­ka ubåtar. To­talt mis­te rys­sar­na tolv ubåtar i de bal­tis­ka far­vatt­nen. Fin­nar­na mis­te själ­va sju far­tyg ef­ter an­fall av rys­ka ubåtar. Bil­der­na från mu­sei­u­bå­ten Ve­sik­ko vi­sar att de fins­ka ubåts­man­ska­pen ha­de trånga och då­li­ga ar­bets­för­hål­lan­den. Man kan myc­ket väl fö­re­stäl­la sig hur det var att va­ra en del av manskapet om­bord vid rys­ka mot­an­fall med sjunk­bom­ber.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.