Våry­ra på ko­lo­nin

SkärholmenDirekt - - SIDAN 1 - Text: An­na Sjögren | Fo­to: Claudio Britos

Od­la din egen mat. Ha skönt grill­häng med vän­ner och fa­milj. Lär kän­na gran­nar­na. Ko­lo­ni­lot­ter­na i Kärs­by bör­jar vak­na till liv igen ef­ter vin­tern. Och me­dan många ko­lo­ni­för­e­ning­ar har kö kan den som vill få tag i en od­lings­lott här imor­gon.

Jag har tio sys­kon och jag ska de­la med dem så det blir in­te myc­ket över sen. Men det är ba­ra ro­ligt.

Mol­nen häng­er lågt över Nors­borg. I kor­ta stun­der glim­tar so­len och den blå him­len fram bakom dem. Ne­dan­för, på Kärs­by ko­lo­ni­lotts­om­rå­de, på­går vår­be­sty­ren i var och varan­nan träd­gård. Jord krat­tas, ogräs ren­sas och frön sätts i jor­den.

– Jag läng­tar ef­ter det här un­der vin­tern. Nu kom­mer man ut och har nå­got att gö­ra istäl­let för att sit­ta hem­ma. Vad ska jag gö­ra an­nars, spe­la golf? Od­la är ro­li­ga­re, sä­ger Isack Sha­moun, Nors­borgs­bo.

Od­lings­bäd­dar­na lig­ger väl­krat­ta­de på hans lott. Idag har han satt grö­na är­tor. Myn­tan och to­mat­plan­tor­na har re­dan bör­jat kom­ma upp, trots den över­lag rätt kal­la vå­ren. Lö­ken är satt och snart är det gur­kans och röd­be­tor­nas tur.

Men allt be­ror på väd­ret.

– För nå­gon natt se­dan var det en plus­grad. Gur­kan är käns­lig för ky­la så om man sät­ter den för ti­digt kan den dö, sä­ger Isack Sha­moun och pe­kar upp mot him­len.

Ger bort till fa­mil­jen

Isack Sha­moun kom från Li­ba­non till Sve­ri­ge och Nors­borg 1977. Han är upp­växt i stan och bör­ja­de od­la först när han kom till Sve­ri­ge. För ho­nom hand­lar ko­lo­ni­lot­ten om att kun­na od­la go­da grön­sa­ker till sig själv. Och till släk­ten.

– Jag har tio sys­kon och jag ska de­la med dem så det blir in­te myc­ket över sen. Men det är ba­ra ro­ligt, sä­ger han och skrat­tar.

Någ­ra sta­ket bort står Mar­jut och ren­sar bort kvick­rot och mask­ro­sor. Hon har haft sin ko­lo­ni­lott här se­dan kom­mu­nen be­slu­ta­de att upp­lå­ta mark för en ko­lo­ni­träd­gård här, 1983, då allt här ba­ra var en grästu­va.

– Vi fick grä­va upp allt själ­va, be­rät­tar hon.

Det är mest in­ten­sivt här på vå­ren. Hur myc­ket man mås­te va­ra på lot­ten un­der som­ma­ren be­ror på vad man od­lar, för­kla­rar hon.

– Nu är det dags att grä­va upp jor­den, men man får li­te ont i ryg­gen. Men jag gör det jag ska här, sen

går jag hem, sä­ger Mar­jut, som in­te är så in­tres­se­rad av den so­ci­a­la bi­ten av ko­lo­ni­lot­tan­det.

Har va­rit vil­da väs­tern

Som all­tid när det hand­lar om män­ni­skor i grupp så blir det kon­flik­ter. Någ­ra tar an­svar och stä­dar, and­ra hål­ler sig un­dan. Mar­jut är glad att hon in­te är ord­fö­ran­de läng­re och kan fo­ku­se­ra på si­na vin­bärs­bus­kar, krus­bärs­bus­kar och de grön­sa­ker hon od­lar.

– Men mo­röt­ter går in­te, det är för le­rig jord, sä­ger Mar­jut.

Hon och Isack be­rät­tar att det har va­rit li­te ”vil­da väs­tern” vid lot­ter­na en tid. Till i år har för­e­ning­en ta­git bort al­la stu­gor, ba­ra tält tillåts.

– Det var stö­kigt och otryggt med ung­doms­häng, knark och folk som sov över i stu­gor­na. Nu hop­pas vi att det blir bätt­re, sä­ger Isack och får med­håll från Mar­jut.

På and­ra si­dan ko­lo­ni­om­rå­det sti­ger rök från Ay­din Ca­pans och Ka­fiye De­ve­cis grill. De bju­der på ny­gril­lad kyck­ling och te från en vedel­dad vat­ten­ko­ka­re.

– Det är så fint här, vi kom­mer of­ta hit med fa­milj och vän­ner, sä­ger Ay­din me­dan han ser­ve­rar en gril­lad pap­ri­ka.

För många blir ko­lo­ni­lot­ten som den träd­gård man in­te har när man bor i lä­gen­het. Man kom­mer hit för att um­gås med fa­milj och vän­ner. Men Eli­as As­sad som bor i hus med träd­gård har än­då skaf­fat sig in­te mind­re än två lot­ter här ne­re.

– Jag ska bör­ja od­la grön­sa­ker här, så får träd­går­den hem­ma va­ra fin. Allt är eko­lo­giskt!

Han job­bar som tax­i­chauf­för och sit­ter still i en bil en stor del av ti­den.

– Jag har all­tid od­lat, se­dan jag var li­ten. Jag nju­ter av att kom­ma hit, jag kan kopp­la av helt och hål­let.

En so­ci­al grej

Vis­sa lot­ter är helt täck­ta av od­lings­bäd­dar. And­ra har mins­kat på od­ling­en och lagt sten­plat­tor på en del av sin lott och ska­pat en al­tan för att kun­na um­gås. En lott har till och med en sand­lå­da där de små kan grä­va ut­an att ris­ke­ra att för­stö­ra od­ling­ar­na.

Det är om­rå­dets fi­nas­te lott, tyc­ker Eli­as As­sad.

– Ibland har de 40-50 per­so­ner här på lot­ten, be­rät­tar han.

Det finns un­ge­fär 55 lot­ter i Kärs­by ko­lo­ni­om­rå­de. Un­ge­fär fem av dem är nu le­di­ga för den som är su­gen på att bör­ja od­la. De fles­ta här är äld­re, en­ligt Isack Sha­moun, men det finns ock­så en del fa­mil­jer. Och al­la är väl­kom­na.

Det här är en bra plats för den som vill lä­ra kän­na and­ra gran­nar i om­rå­det.

– På vå­ren och som­ma­ren är folk här he­la ti­den. Man träf­far folk, sit­ter här och spe­lar kort och många gril­lar. Man kan kanske in­te al­las namn men man kän­ner igen varand­ra, sä­ger Isack Sha­moun.

På vå­ren och som­ma­ren är folk här he­la ti­den. Man träf­far folk, sit­ter här och spe­lar kort och många gril­lar.

GRAN­NAR. Isack Sha­moun häl­sar på Eli­as As­sad på grann­lot­ten. Han har sla­git ihop fle­ra lot­ter för att maxa ut­del­ning­en av grön­sa­ker.

PRE­MIÄR. Fa­mil­jen Suvak­ci häng­er på lot­ten idag. Emir Ye­ser går ba­lans­gång mel­lan od­lings­bäd­dar­na.

UPPSTICKARE. Isack Sha­mouns myn­ta har re­dan bör­jat tit­ta upp ur jor­den. ”De är flerå­ri­ga så jag be­hö­ver in­te plan­te­ra dem var­je år”, sä­ger han.

VE­TE­RAN. Nors­borgs­bon Mar­jut har va­rit med i ko­lo­ni­träd­gårds­för­e­ning­en se­dan 1983 då den star­ta­de. ”Då var det ba­ra en grästu­va”, be­rät­tar hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.