De kriminella tar allt fler risker

22-årige Shayan Gaff 2018. 18-åriga Ndella Jack i fjol. Och nu har även en tolvårig flicka fallit offer för vapenvåldet. Enligt kriminolog Mikael Rying beror dessa tragiska misstag på att det vi kallar organiserad brottslighet i själva verket är ”den mest oorganiserade brottslighet vi har”.

Till och med bostadsinbrott sker med struktur, medan dessa uppgörelser sker på annorlunda sätt.

– Till och med bostadsinbrott sker med struktur, medan dessa uppgörelser sker på helt annorlunda sätt, säger Mikael Rying, kriminolog vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Han jämför med hur det såg ut i början på 1990-talet, då i snitt fyra personer per år miste livet vid skjutningar i kriminella miljöer i Sverige. I dag är siffran tio gånger så hög.

Grupperingar har ökat

blivit färre. Dessutom har åtkomsten till skjutvapen ökat.

Enligt Rying finns det inget som tyder på att fler som inte har med konflikterna att göra har börjat falla offer för skjutningar; det senaste decenniet rör det sig om i snitt en person per år. Samtidigt menar Rying att de ändrade förutsättningarna leder till att ”fler risksituationer uppstår”:

– Naturligtvis finns risken att det drabbar envar, men samtidigt är det en oerhört liten risk.

Våldsutvecklingen kan också bero på en ökad stigmatisering i samhället, tror Rying, med allt större skillnad mellan utsatta och mer välmående bostadsområden.

– Jag tror att det förutom skärpta straff skulle behövas mycket mer på det sociala området, säger han.