Tjej el­ler kil­le el­ler mitte­mel­lan?

Är vi på väg bort från den tra­di­tio­nel­la upp­fatt­ning­en om kön? Det ver­kar så.

Solo - - VÄLKOMMEN! - Av kA­rin nor­din

När den ame­ri­kans­ka saj­ten Fu­sion ge­nom­för­de en un­der­sök­ning, med 1 000 del­ta­ga­re mel­lan 18 och 34, sva­ra­de hälf­ten att de tyc­ker att könstill­hö­rig­het hör hem­ma på en ska­la sna­ra­re än en­bart i upp­del­ning­en “man” el­ler “kvin­na”. su­zann Lars­dot­ter, sex­o­log på RFSU, hål­ler med.

– Strikt bi­o­lo­giskt kan man in­te sä­ga att det ba­ra finns två kön, ut­an det finns sna­ra­re två ka­te­go­ris­ka yt­ter­lig­he­ter bland många oli­ka va­ri­a­tio­ner, sä­ger hon.

vi har allt­så kvin­na i ena än­den av ska­lan och man i den and­ra, och där­e­mel­lan fle­ra oli­ka möj­lig­he­ter och va­ri­a­tio­ner. Många upp­le­ver att de är li­te av var­je, och att det va­ri­e­rar. Skå­di­sen ru­by ro­se, känd bland an­nat från “oran­ge is the new black”, är öp­pen med sin gen­der flu­i­di­ty, el­ler fly­tan­de kön­si­den­ti­tet som man kan sä­ga på svens­ka (och vi vet, det lå­ter in­te alls li­ka coolt).

– För det mesta iden­ti­fi­e­rar jag mig in­te som nå­got kön. Jag är in­te en kil­le. Jag kän­ner mig in­te rik­tigt som en kvin­na, men up­pen­bar­li­gen föd­des jag som en. Så jag är nå­gon­stans i mit­ten. Det är li­te som att få det bäs­ta av bå­da värl­dar. Jag har många ka­rak­tärs­drag som nor­malt skul­le pas­sa en kil­le och fär­re som pas­sar en tjej. Men ibland tar jag på mig en kjol – som idag, sä­ger hon i en in­ter­vju med ame­ri­kans­ka El­le.

var­för är det så många som in­te kän­ner sig hem­ma i sitt kön? Su­zann me­nar att det be­ror

Jag kän­ner mig in­te rik­tigt som en kvin­na, men up­pen­bar­li­gen föd­des jag som en.

på om­värl­dens stränga bild av hur du, som tjej el­ler kil­le, ska va­ra och se ut.

– Fler och fler tyc­ker att könsnor­mer­na känns för trånga. Att be­hö­va för­hål­la sig till vad som för­vän­tas av en, vad man kan gö­ra och hur man ska se ut ut­i­från det kön man har, är nå­got som många upp­le­ver som väl­digt be­grän­san­de, för­kla­rar hon.

Myc­ket ty­der dock på att bätt­re ti­der vän­tar, med stör­re fri­het att va­ra li­te mer som vi vill. och med tan­ke på unga män­ni­skors nya in­ställ­ning kan för­änd­ring­en gå snabbt.

– Jag tror att vi går mot en fram­tid där kön in­te kom­mer att ha li­ka stor be­ty­del­se som ti­di­ga­re. Dess­utom tror jag att vi kom­mer att ha fler kön än två och att det finns en möj­lig­het att kön­si­den­ti­te­ter ock­så kan för­änd­ras över tid. Det här ute­slu­ter in­te nöd­vän­digt­vis ka­te­go­ri­er­na man och kvin­na, men det kom­mer att fin­nas fle­ra oli­ka kön, av­slu­tar Su­zann.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.