Följ med på swing­ers­klubb

Två par blir ny­fik­na på varand­ra och för­svin­ner in i ba­stun. En kvin­na stö­nar bakom ett tunt dra­pe­ri. I BDSM-rum­met är det full ak­ti­vi­tet. På klubb Aman­te träf­fas män­ni­skor för att ha sex med varand­ra. Följ med SO­LO på stu­die­be­sök.

Solo - - VÄLKOMMEN! - Eri­ka BrEinEr FOTO Eva WEr­nEr

Väl in­nan­för klub­bens stäng­da dör­rar är det svårt att in­te bli ta­gen av den sex­u­el­la ener­gi som pul­se­rar mel­lan väg­gar­na och som flö­dar fritt i he­la lo­ka­len, ut ge­nom var­je be­sö­ka­re och in i var­je nytt mö­te. Stäm­ning­en är varm och öd­mjuk och in­te alls of­fen­siv som man lätt kan tro. San­no­lik­he­ten är stor att det känns mer pus­higt på en all­de­les van­lig natt­klubb. Och släpp di­na för­do­mar om att det ba­ra skul­le va­ra ud­da ty­per som sö­ker sig till swing­ers­klub­bar.

– Ploc­ka ut en av tio i Ica max­i­kön så hit­tar du ga­ran­te­rat nå­gon som är i sväng­en. Det är helt van­li­ga män­ni­skor som går igång på sånt här, be­rät­tar Pe­ter. Han är äga­re till Aman­te som öpp­na­de för sex år se­dan.

Klub­ben, som lig­ger i Möln­dal, ut­an­för Gö­te­borg, väl­kom­nar bå­de sing­lar och par. Med­lem­san­ta­let har sti­git till över 7 000 med­lem­mar och av dem är det om­kring 500 per­so­ner som re­gel­bun­det kom­mer hit. Ge­nom­snitts s w ing­er när i yng­re me­del­ål­dern, men klub­ben har bå­de yng­re och äld­re be­sö­ka­re. Många med­lem­mar bor nå­gon an­nan­stans i lan­det och re­ser ibland långt för att få nju­ta li­te ex­tra.

– Det kan fak­tiskt va­ra gans­ka skönt att va­ra så pass privat. Jag be­hö­ver in­te oroa mig för att stö­ta ihop med nå­gon som jag träf­fat på klub­ben när jag är på hem­ma­plan. Det blir lät­ta­re att se­pa­re­ra des­sa två värl­dar när jag bor på en an­nan ort, be­rät­tar klub­bens mas­sör. vi kan kal­la hen­ne an­na.

På klub­ben finns all­tid en mas­sör och en mas­sa­ge­bänk för den som vill chil­la li­te ex­tra i någ­ra mi­nu­ter.

– Det kan va­ra ett trev­ligt in­slag i det här sam­man­hang­et. Aman­te är in­te ba­ra sex, ut­an det hand­lar ock­så myc­ket om in­ti­mi­tet, sä­ger An­na.

Det är fre­dag kväll. Reg­net pis­kar fönst­ren. Kloc­kan är strax ef­ter tio och folk bör­jar tril­la in i den var­ma lo­ka­len. vär­din­nan har tänt ett dus­sin­tal ste­a­rin­ljus i ming­el-

Ploc­ka ut en av tio i ica maxi-kön så hit­tar du ga­ran­te­rat nå­gon som är i sväng­en.

skå­lar med snacks står på bor­det. I en sof­fa sit­ter ett gäng och dric­ker li­te röd­vin och snac­kar med varand­ra för förs­ta gång­en. Ett me­del­ål­ders par, som har va­rit här någ­ra gång­er ti­di­ga­re, vän­tar in en kvin­na de träf­fa­de för­ra gång­en och som de fick en spe­ci­ell kon­takt med.

– Of­tast går vi ju hit för att träf­fa nytt folk att ha sex med, men ibland träf­far vi nå­gon el­ler någ­ra som vi får ett ex­tra gott öga till, och just ikväll har vi bju­dit in en kvin­na vi gil­lar, be­rät­tar de.

Det klar­görs gans­ka snabbt vem som är här för förs­ta gång­en och vem som är stam­mis. Ing­en be­hö­ver kän­na sig ut­an­för. Folk som in­te har häl­sat på varand­ra pre­sen­te­rar sig glatt och det skrat­tas och dis­ku­te­ras som på vil­ken an­nan krog som helst. Rätt snart kom­mer det fram att vi bå­de har en fö­re det­ta tid­nings­fo­to­graf och en lä­ka­re med i grup­pen. Ef­ter en stund smi­ter någ­ra ut till ba­stun och kom­mer till­ba­ka en stund se­na­re, i sto­ra blå frot­té­bad­la­kan, med ro­si­ga kin­der och blött hår. Det är lätt att dras med i den flir­ti­ga och sex­i­ga stäm­ning­en som fyl­ler lo­ka­len ikväll. Folk är kå­ta och in­te ba­ra på varand­ra, ut­an på li­vet. Det ska le­kas och le­vas! Sam­ti­digt spin­ner frå­gor­na i hu­vu­det. Hur känns det att ens part­ner lig­ger med nå­gon an­nan i rum­met in­till? Och var tar egent­li­gen svart­sju­kan vägen?

– vi har kon­kre­ta reg­ler som vi har dis­ku­te­rat oss fram till. Jag vill till ex­em­pel in­te att min tjej kom­mer i nå­gon an­nan man. När hon när­mar sig får hon väx­la till­ba­ka till mig. Och när det gäl­ler svart­sju­ka… Jag ser fak­tiskt det här som ett sätt att slip­pa det, ha­ha! Man vet vad som hän­der här och är all­tid i ett team med sin part­ner, de and­ra är ba­ra någ­ra vi bju­der in vid rätt till­fäl­le, sä­ger en man som är där med sin flick­vän.

– Nu är vi rätt nya med varand­ra och har ba­ra dej­tat någ­ra må­na­der, men jag tän­ker att tillit och öp­pen kom­mu­ni­ka­tion fö­re­byg­ger svart­sju­ka. vi har ock­så som re­gel att vi in­te kys­ser and­ra… El­ler, en li­ten puss kan väl va­ra okej ibland? fort- sät­ter hon och ler mot sin part­ner. Han nic­kar be­kräf­tan­de. – Men in­te mer. visst, ibland rå­kar vi i stun­dens het­ta över­skri­da vå­ra grän­ser, men då pra­tar vi om det ef­teråt och det bru­kar lö­sa sig. Det är ju lätt att ryc­kas med när man är eu­fo­risk.

Reg­ler ex­i­ste­rar in­te ba­ra mel­lan pa­ren, ut­an ock­så i själ­va klub­ben. Om du in­te upp­för dig får du en var­ning. El­ler så kas­tas du ut.

– Re­spekt är vårt nyc­kelord och den ska du vi­sa mot al­la. Ett nej är all­tid ett nej och den som kom­mer hit ska kän­na sig

ibland rå­kar vi i stun­dens het­ta över­skri­da vå­ra reg­ler, men då pra­tar vi om det ef­teråt och det bru­kar lö­sa sig.

trygg med att in­te be­hö­va gå över si­na eg­na grän­ser. visst har vi haft folk här, som vi var­nat el­ler slängt ut. Men de fles­ta skö­ter sig väl­digt bra. Det är in­te hel­ler myc­ket fyl­la, som man lätt kan tro. Man dric­ker li­te gott och sen går man och har ro­ligt, be­rät­tar äga­ren Pe­ter.

Det är lätt att tro att det ba­ra är su­perex­tro­ver­ta män­ni­skor som loc­kas av swing­erskul­tu­ren. Men fak­tum är att även bly­ga sö­ker sig hit. Och de gil­lar det. Pe­ter för­kla­rar.

– Ibland kom­mer per­so­ner med gans­ka låg sex­u­ell själv­sä­ker­het, kanske till och med själv­förakt, hit och blir full­stän­digt hooked. vis­sa kvin­nor har be­rät­tat att de från bör­jan var jät­tener­vö­sa, kanske osäk­ra på sin kropp och så vi­da­re, men att de har fått ett helt an­nat själv­för­tro­en­de och en sun­da­re syn på sex.

Stäm­ning­en är på topp. Det är ett jämnt flö­de mel­lan lek­rum, bastu och bar. I förs­ta rum­met till väns­ter i kor­ri­do­ren, BDSM-rum­met, ver­kar någ­ra ha det ex­tra njut­bart, det går in­te att ta mis­te på.

– vi har ju oli­ka rum med oli­ka te­man. BDSM-rum­met är väl det som stic­ker ut mest, och som kon­stant har fli­ti­ga be­sö­ka­re. vad som för­vå­nar många är att det ga­ran­te­rat är flest kvin­nor som går igång på BDSM! Och många män ha­kar na­tur­ligt­vis gär­na på, sä­ger Pe­ter.

Dju­pa­re ner i kor­ri­do­ren finns det mör­ka rum­met. Det är helt kol­svart. Så vad är gre­jen?

– Hä­rin­ne är det li­te and­ra reg­ler som gäl­ler. Grund­prin­ci­pen är den­sam­ma. Sä­ger nå­gon nej, ska det re­spek­te­ras. Skill­na­den är att du gär­na får kom­mu­ni­ce­ra mer med din kropp och mind­re ver­balt, vil­ket ock­så in­ne­bär att du mås­te va­ra ex­tra ly­hörd och in­kän­nan­de som gi­va­re. I gen­gäld kan det va­ra gans­ka spän­nan­de. Och fram­förallt sex­igt, me­nar Pe­ter.

Kvin­nan som det nämn­da pa­ret vän­ta­de på dök upp för en stund se­dan. Ing­en av dem tre syns läng­re till. Kanske är det sof­ta trev­lig­he­ter på gång i my­si­ga rum­met? El­ler hår­da­re tag med pis­kor i BDSM-kam­ma­ren?

vad som hän­der se­na­re un­der nat­ten får för­bli en hem­lig­het som ba­ra de in­vol­ve­ra­de de­lar. Det är dags att rö­ra sig hemåt för den här gång­en, bort från ro­sen­kin­der, var­ma blic­kar och skö­na sam­tal. Det kanske in­te är så dumt än­då, det där med swing­ers­klubb.

Av

Stäm­ning­en är in­klu­de­ran­de och varm. Ja, och ero­tisk för­stås.

Ny­FI­KEN På SwINGER

KuL­TuR? Spa­na in klub­bens hem­si­da: Aman­te.se. El­ler bli med­lem i nå­gon kon­takt­för­med­ling för sex­kon­tak­ter, som till ex­em­pel Bo­dycon­tact.se el­ler

Lust­kam­ma­ren.se.

Or­det ”kåt” har ur­sprung­li­gen ingen­ting med sex att gö­ra.

Det be­ty­der livs­gläd­je. Mest be­sökt är BDSM-rum­met, och det är tje­jer­na som gil­lar det mest.

Viss­te du att...?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.