H

Solo - - SOCIAL - AV

ur var det att skri­va den här jäm­fört med den förs­ta boken?

– Myc­ket svå­ra­re. När jag skrev den förs­ta boken ha­de jag inga som helst för­vänt­ning­ar på mig själv, jag var glad om jag ens skul­le bli klar med den. Var­je nytt steg som ma­nu­set tog blev som en fin pre­sent, från att den blev an­ta­gen av ett för­lag till att se den i bu­tik. Att den dess­utom bå­de sål­de bra och fick fi­na recensioner var helt overk­ligt. Där­för har jag haft så otro­ligt myc­ket press kring bok två. Det känns som att jag på nå­got vis har ögo­nen på mig mer nu och jag har tam­pats jät­te­myc­ket med ång­est kring det. Hur kom du på bokidén?

– Jag vil­le skri­va om den där beck­svar­ta kom­ma över­fa­sen när man pre­cis bli­vit dum­pad och top­par­na och da­lar­na i ens psy­ke styr pre­cis allt och man är ka­pa­bel till vad som helst. Fanns det någ­ra da­gar då du helst vill slänga he­la ma­nu­set i pap­pers­kor­gen?

– Jag kän­de så en stor del av skriv­ti­den är­ligt ta­lat. Jag är rätt hård mot mig själv när jag skri­ver och har skri­vit om den här boken många gång­er för att det in­te känts till­räck­ligt bra. Jag tyc­ker än­då man ska li­ta på sin mag­käns­la och in­te läm­na in nå­got man in­te kan stå för. Det tar myc­ket tid och kraft att skri­va en bok, har typ en­bart dri­vits av en­vis­het och jäv­lar anam­ma, an­nars ha­de den nog stan­nat kvar i en by­rå­lå­da. Hur pass verk­lig­hets­ba­se­rad är den?

– Jag skul­le sä­ga att som de fles­ta böc­ker är den sprung­en ur en verk­lig käns­la som jag se­dan hit­tat på en helt ny histo­ria kring. så kanske siså­där tio pro­cent sann? Vad gil­lar du mest med boken? – Att den änt­li­gen är klar, ha­ha.

Ka­ta­Ri­Na Mu­HR

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.