N

Solo - - PÅ OMSLAGET - Alex­An­drA GlAhns

i har sä­kert hört be­grep­pen för­ut. In­tro­vert och ex­tro­vert. In­tro­ver­ta är ju de där bly­ga, aso­ci­a­la ty­per­na som in­te gil­lar män­ni­skor, me­dan de ex­tro­ver­ta är hög­ljud­da gap­hal­sar som vill sy­nas och hö­ras över­allt. El­ler?

Det är ex­akt så tan­ke­gång­ar­na går hos de all­ra fles­ta, men det är helt fel. In­tro­vert och ex­tro­vert är två av värl­dens mest miss­upp­fat­ta­de be­grepp. Blyg­het har ingen­ting med att va­ra in­tro­vert att gö­ra och en ex­tro­vert är in­te alltid hög­ljudd. Det hand­lar in­te alls om de sa­ker vi gör, ut­an hur det känns att gö­ra just de sa­ker­na.

li­nus Jonkman, för­fat­ta­re och fö­re­lä­sa­re, har skri­vit två böc­ker om att va­ra in­tro­vert och me­nar på att vi har miss­upp­fat­tat det he­la.

– Det störs­ta miss­för­stån­det är att man tror att be­te­en­de och per­son­lig­het är sam­ma sak, men det är stor skill­nad. Många män­ni­skor kan ming­la, nät­ver­ka och ta­la in­för en stor grupp, det är in­te det vik­ti­ga, det vik­ti­ga är hur det känns när man gör det och spe­ci­ellt hur det känns ef­teråt. Det är den käns­lan som skil­jer en in­tro­vert från en ex­tro­vert.

Om du är in­tro­vert blir du väl­digt trött ef­ter en stor mid­dag el­ler ett grupp­ar­be­te. Du är ing­et fan av spon­ta­na be­sök el­ler snabbt änd­ra­de pla­ner då du be­hö­ver egen­tid och struk­tur. Det har ingen­ting att gö­ra med att du är aso­ci­al el­ler blyg, du sam­lar helt en­kelt ener­gi på det sät­tet. Som ex­tro­vert dä­re­mot blir du mer ener­gisk av de sa­ker­na och där­för drar du dig till spon­ta­na sa­ker och äls­kar att gö­ra upp pla­ner med folk. Var­för är vi då så oli­ka? Jo, en­kelt ut­tryckt hand­lar det om do­pa­min. Do­pa­min är en sig­nal­sub­stans i hjär­nan som får oss att kän­na oss en­ga­ge­ra­de och ak­ti­ve­ra­de. Om du är på den in­tro­ver­ta ska­lan är du mind­re to­le­rant för do­pa­min och det in­ne­bär att du känner dig ak­ti­ve­rad och till­freds­ställd av still­sam­ma sa­ker, som att lä­sa en bok el­ler tit­ta på en TV-se­rie. Är du dä­re­mot ex­tro­vert be­hö­ver du myc­ket sti­mu­lans ut­i­från för att du ska kän­na dig ak­ti­ve­rad. Sto­ra folk­grup­per och myc­ket sorl får dig att kän­na dig till­freds­ställd.

Föds vi som in­tro­ver­ta el­ler ex­tro­ver­ta?

– Ja, man tror att det hand­lar om DNA. Vi föds med en do­mi­nans åt det in­tro­ver­ta el­ler ex­tro­ver­ta hål­let. Mil­jön kan for­ma oss att till ex­em­pel age­ra på ett mer ex­tro­vert sätt för att pas­sa in i oli­ka sam­man­hang. Många män­ni­skor är där­för of­ta omed­vet­na om sin in­tro­ver­sion, ef­tersom de gör sam­ma sa­ker som de ex­tro­ver­ta, skill­na­den är att de blir väl­digt tröt­ta ef­teråt.

I det sam­häl­le vi le­ver i idag kan det kän­nas klu­rigt att va­ra in­tro­vert. Vi ma­tas med upp­ma­ning­ar som att va­ra ut­åt­rik­tad, att ta för sig, och att sy­nas och fin­nas över­allt he­la ti­den. Att dod­ga en kul ute­kväll för att du vill sit­ta hem­ma och scrol­la net­flix kan få di­na vän­ner att kal­la dig tråk­måns och tro att du in­te vill hänga med dem. Men tänk dig då om du kan för­stå var­för du känner på ett visst sätt. Istäl­let för att kän­na dig an­norlun­da är du pre­cis som cir­ka 30 % av värl­dens be­folk­ning, in­tro­vert. Du är in­te blyg och aso­ci­al, ut­an du får helt en­kelt ener­gi av din still­sam­ma egen­tid. Som en ex­tro­vert be­hö­ver du hel­ler in­te ta åt dig av att din kom­pis hell­re till­bring­ar en kväll själv än att va­ra med dig, för det är ab­so­lut in­te per­son­ligt.

– Det är där­för det hjäl­per oss att ka­te­go­ri­se­ra. Ge­nom att ve­ta vad du är och vad and­ra är får du en to­le­rans och kan för­stå and­ra och dig själv bätt­re sam­ti­digt som de kan för­stå dig. Vi ut­går of­ta från att al­la and­ra är mer el­ler mind­re som oss själ­va, där­för kan vi ha svårt att för­stå när nå­gon age­rar på ett helt an­norlun­da sätt. När vi får kun­skap om hur in­tro­ver­ta och ex­tro­ver­ta per­son­lig­hets­ty­per re­a­ge­rar i oli­ka si­tu­a­tio­ner tar vi ett stort kliv fram för att öka för­stå­el­sen för varand­ra. Det gäl­ler så­väl i pri­vat­li­vet som i ar­bets­li­vet, sä­ger Li­nus Jonkman.

Att va­ra in­tro­vert, är det sam­ma sak som att va­ra aso­ci­al? Är ex­tro­vert då nor­men? Det är vad de fles­ta tror, men det är fak­tiskt helt fel.

AV

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.