Sla­get vid Som­me

NORDFRANKRIKE 1 JU­LI – 18 NO­VEM­BER 1916

Spännande historia - - Imperier & Civilisationer -

Skaf­fa dig de­taljkun­ska­per om ett av de av­gö­ran­de fältsla­gen un­der förs­ta världs­kri­get.

Mor­go­nen vid fron­ten i Nordfrankrike den där var­ma som­mar­da­gen ska­ka­des plöts­ligt av en rad ex­plo­sio­ner som tyck­tes få själ­va luf­ten att vi­bre­ra. Spräng­me­del som de­to­ne­ra­de djupt ne­re i jor­den var sig­na­len som be­tyd­de att an­fal­let mot de tys­ka po­ste­ring­ar­na skul­le bör­ja. Vid gäl­la vis­sel­sig­na­ler längs he­la lin­jen gav sig de brit­tis­ka och frans­ka trup­per­na ut i ing­en­mans­land, och of­fen­si­ven vid Som­me bör­ja­de.

Från bör­jan var det ba­ra frans­män­nen som skul­le an­fal­la, och of­fen­si­ven vid Som­me ha­de pla­ne­rats för fle­ra må­na­der se­dan. Den skul­le bli fält­mar­skalk Douglas Haigs av­gö­ran­de slag mot tys­kar­nas för­svars­lin­je. Haig vil­le gö­ra en blixt­snabb och för­ödan­de fram­ryck­ning mot tys­kar­na, bry­ta död­lä­get i skytte­gra­var­na och oå­ter­kal­le­ligt splitt­ra fi­en­dens front i två de­lar. Det skul­le in­te ba­ra för­vir­ra de tys­ka trup­per­na, ut­an ock­så dra bort ho­tan­de fi­en­de­trup­per från frans­män­nen som käm­pa­de emot en tysk of­fen­siv i när­be­läg­na Ver­dun.

Haig ut­for­ma­de sin an­falls­plan i sam­ar­be­te med ge­ne­ral Henry Raw­lin­son, be­fäl­ha­va­re för fjär­de ar­mén, som skul­le ut­gö­ra an­fal­lets hu­vud­styr­ka. Bå­da viss­te att det tys­ka för­sva­ret var mot­stånds­kraf­tigt, så ett åt­ta dygn långt bom­ban­fall skul­le be­mö­ta kilo­me­ter­vis med tagg­tråd, ett nät­verk av skytte­gra­var och bunk­rar. På så sätt tänk­te man sig att man skul­le kun­na ta sig ige­nom tagg­tråds­stängs­len, för­stö­ra skytte­gravs­för­sva­ret och to­talt de­mo­ra­li­se­ra el­ler tillin­tet­gö­ra de tys­ka trup­per­na.

Men den tys­ke ge­ne­ra­len Erich von Fal­ken­hayn ha­de gi­vit or­der om att in­te en kvadrat­me­ter mark fick gå för­lo­rad. Till­sam­mans med de om­fat­tan­de för­svars­an­lägg­ning­ar­na un­der jord som ha­de an­lagts un­der de fö­re­gå­en­de två åren, där man an­vän­de kalkjor­den i trak­ten av Som­me för att grä­va na­tur­li­ga bunk­rar, be­tyd­de det att tys­kar­na var mer än re­do för brit­ter­nas an­fall. Av de drygt en mil­jon pro­jek­ti­ler som reg­na­de ner över ing­en­mans­land un­der åt­ta da­gar var det många som in­te ens ut­lös­tes.

När de brit­tis­ka och frans­ka trup­per­na vå­ga­de ge sig ut mot de tys­ka lin­jer­na om­kring kloc­kan 7.30 den 1 ju­li, vän­ta­de tys­kar­na på dem med skjut­kla­ra kulspru­tor, och kilo­me­ter­vis av tagg­tråd satt fast i le­ran fram­för dem. Det som skul­le ha bli­vit ett blixt­an­fall och en snabb se­ger för­vand­la­des till ett ut­matt­nings­krig. Över 20 000 brit­ter stu­pa­de re­dan förs­ta da­gen, och många fler så­ra­des.

Un­der de på­föl­jan­de fy­ra må­na­der­na an­vän­de män­nen från det brit­tis­ka re­spek­ti­ve tys­ka im­pe­ri­et en en­ve­ten ut­nöt­nings­tak­tik. Varen­da brit­tisk fram­gång kos­ta­de tu­sen­tals liv, och in­te ens den förs­ta kon­tin­gen­ten strids­vag­nar i sep­tem­ber räck­te för att vin­na en över­ty­gan­de se­ger. I mit­ten av no­vem­ber led­de den sis­ta res­ten av den brit­tis­ka of­fen­si­ven till er­öv­ring­en av Beau­mont Ha­mel i front­lin­jens vänst­ra av­snitt – vil­ket Haig ha­de pla­ne­rat från dag ett.

Med över en mil­jon stu­pa­de på al­la sidor var sla­get vid Som­me en ka­ta­stro­fal för­lust för bå­da ar­mé­er­na och gav knappt någ­ra framgångar. Må­let att dis­tra­he­ra tys­kar­na från an­fal­let vid Ver­dun upp­fyll­des, men det av­gö­ran­de ge­nom­brott som Haig vil­le ha miss­lyc­ka­des full­stän­digt. När de­cem­ber när­ma­de sig fick bå­da si­dor­na här­da ut med vin­tern, räk­na si­na för­lus­ter och re­flek­te­ra över ett av värl­dens blo­di­gas­te och mest trau­ma­tis­ka fältslag ge­nom ti­der­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.