Teorierna om Shakespeares förlorade år
Det finns två perioder i Shakespeares liv som vi inte vet hur och var han tillbringade. Det är tiden mellan det att han slutade skolan och hans bröllop med Anne Hathaway (1578– 1582),och tiden från det att hans barn föddes fram till det första uppförandet av hans pjäs Henrik VI i London (1585–1592). Historikerna är mest förbryllande över den andra av dessa perioder. Då borde han nämligen ha arbetat på att bli en bättre författare och etablera sig som dramatiker. Ingen vet säkert vad han gjorde, men det finns många gissningar om var han kan ha befunnit sig.
Pilgrimen
I en gästbok från 1500talet där pilgrimer till Rom har skrivit sina namn finns tre märkliga signaturer som har antagits vara Shakespeares. Det har fått somliga att tro att han var i Italien under de förlorade åren, kanske för att hålla sig undan förföljelserna mot katoliker. 14 av hans pjäser utspelas i Italien, så det kanske inte är så långsökt som det verkar.
Soldaten
Under åren då Shakespeare var borta fanns ett konstant hot mot England från den spanska armadan (flottan). Ett dokument från 1588 handlar om en stor kampanj för att rekrytera soldater i Stratford. Det gör att många menar att Shakespeare kan ha övertalats att ta värvning. Kanske var det därför han skildrade militärlivet så ingående och livfullt?
Tjuvskytten
Den tidigaste och vanligast förekommande berrättelsen kommer fråne en präst i Gloucestershirel år 1616. Han hävdade att Shakespeare tjuvjagade hjortar och kaniner på godsherren sir Thomas Lucys mark, och att denne ”lät piska honom och ibland skickade honom i fängelse”.
Tjänaren
Det finns en passus om en viss ”William Shakeshafte” i testamentet som upprättades av Alexander Hoghton, en förmögen katolik. Kanske var Shakespeare tjänare hos den familjen i Lancashire. Testamentet nämner också kostymer och musikinstrument, vilket kan betyda att denne Shakeshafte i själva verket var Shakespeare.
Läraren
På 1600talet påstod skvallerkrönikören John Aubrey att Shakespeare hade varit lärare. Han hänvisade till vad han hade fått höra av en son till en av Shakespeares samtida. Det finns också belägg för att den aktuella skolan var den som ägdes av Henry Wriothesley, som hjälpte Shakespeare ekonomiskt.