DREYFUSAFFÄREN

1894–1906, FRANKRIKE

Spioner & hemliga krig - - SPIONERIETS URSPRUNG -

In­tres­set för spi­o­ne­ri var sär­skilt stort mot slu­tet av 1800-ta­let. Den ju­dis­ke ar­til­le­ri­of­fi­ce­ren Al­fred Drey­fus tjänst­gjor­de i frans­ka ar­mén och döm­des för att ha läckt mi­li­tä­ra hem­lig­he­ter till tys­ka am­bas­sa­den i Pa­ris 1894. I krigs­rät­ten döm­des han till livs­tid och skic­ka­des till Djä­vul­sön, där han till­bring­a­de näs­tan fem år. Men han blev oskyl­digt dömd. År 1896 hit­ta­de che­fen för kon­traspi­o­na­get, Ge­or­ges Picquart, be­vis som pe­ka­de ut en an­nan of­fi­cer, näm­li­gen ma­jor Fer­dinand Wal­sin Es­ter­házy. Vid den nya rät­te­gång­en ploc­ka­des dock in­te be­vi­sen fram och Es­ter­házy frikän­des. Drey­fus för­kla­ra­des där­e­mot 1899 skyl­dig till än­nu fler brott och döm­des till yt­ter­li­ga­re tio års fäng­el­se. Lyck­ligt­vis tog mar­dröm­men slut när han be­nå­da­des och frikän­des. År 1906 fick han till­ba­ka sin gam­la tjänst i ar­mén – dock ut­an ska­de­stånd för den tid han till­bring­a­de i fäng­el­se.

Drey­fus i sin cell på Djä­vul­sön år 1898.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.