Språ­ket och ta­la­ren. Per­sis­ka.

Språktidningen - - Intro -

FÖR PARI ISAZADEH, som kom till Sve­ri­ge 1985, har re­san in i det svens­ka språ­ket hand­lat om att lä­ra sig den dju­pa­re in­ne­bör­den av or­det la­gom.

– De kul­tu­rer som jag ti­di­ga­re har mött är in­te la­gom på nå­got sätt, sä­ger hon. Ira­ni­er är mer käns­lo­sam­ma och ut‍ tryc­ker sig star­ka­re än svens­kar. På per­sis­ka kan hon be­dy­ra sin kär­lek

برم قربونت till nå­gon ge­nom att sä­ga ”ghor­bu­net be­ram”, ’jag dör för dig’, el­ler جیگرم

”ji­ga­ram”, ’du är min le­ver’ – man be­hö­ver ju le­vern för att över­le­va.

– På svens­ka mär­ker jag att jag är mer åter­håll­sam och mind­re ut­trycks­full, men det tar jag igen när jag skri­ver po­e­si.

I svens­kan sak­nar Pari Isazadeh ock­så تعارف

”taa­rof”, den irans­ka ar­tig­he­ten. För att vi­sa att hon ser och upp­skat­tar nå­gon kan hon till ex­em­pel sä­ga نکنه درد دستت

”das­tet dart na­ko­neh”, ’må di­na hän­der in­te gö­ra ont’.

– Jag har in­te hit­tat nå­got ut­tryck på svens­ka som ens är i när­he­ten. Så jag sä­ger det på per­sis­ka till mi­na svens­ka kol­le­ger och med­mu­si­ker.

När Pari Isazadeh skri­ver sång­tex­ter och dik­ter väl­jer hon där­för of­tast per­si‍ skan för att för­med­la star­ka käns­lor, och svens­kan för sak­in­ne­hål­let. Men om en‍ sam­het kan hon ba­ra skri­va på svens­ka.

– Iran är ett kol­lek­ti­vis­tiskt sam­häl­le. Där är du ald­rig en­sam. Ut­tryc­ket slip­pa träng­as finns in­te på per­sis­ka.

Pari Isazadeh är sång­a­re, ton‍ sät­ta­re, po­et och psy­ko­log.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.