Ferdinand Magellans världsomsegling 1519–1522
En resa runt jorden.
Isitt hemland Portugal betraktades han som en förrädare. Men Fernand Magellan fick den spanske kungen Karl I:s beskydd och gick till havs för att segla västerut. Hans uppdrag var att hitta sjövägen till en ögrupp i Sydostasien som idag kallas Moluckerna eller Kryddöarna. Kryddor var mycket dyrbara och eftertraktade i Europa på den här tiden. Dels för att smaksätta maten och för dess medicinska och konserverande egenskaper.
Som befälhavare över en flotta bestående av fem fartyg och en besättning på 270 man gick Magellan till havs. De lämnade hamnen Sanlucar de Barrameda i Spanien bakom sig den 20 september 1519 och satte kurs västerut, över Atlanten. Den 13 december hade de nått Rio de Janeiro i Brasilien. Magellan tog sig längs den sydamerikanska kusten fram till floden Rio de la Platas mynningsdelta. Där letade han efter en sjöväg som ledde genom och bortom kontinenten.
På Påskdagen 1520 gjorde två av de spanska kaptenerna myteri. Magellan lyckades kväsa upproret. Den ene kaptenen lät han halshugga och den andre blev strandsatt. Sedan fortsatte han söderut. I oktober fann Magellan den passage som skulle komma att bära hans namn. Att ta sig igenom Magellans sund var en prövning i hård sjö och tog 38 dagar.
Som den förste europeiske upptäckaren någonsin såg han ut över den enorma vattenmassa som bredde ut sig på andra sidan sundet. Magellan kallade havet för Mar Pacifico (Stilla havet) för det såg så fridfullt ut. Nu förväntade han sig en kort resa i lugna vatten innan han nådde Kryddöarna.
Men resan skulle bli mycket längre och svårare än så. Provianten höll på att ta slut, besättningen led av skörbjugg och seglatsen verkade oändlig. Den 6 mars 1521 fick de äntligen land i sikte, de hade nått Guam i den mikronesiska övärlden.
Efter återhämtning och proviantering fortsatte Magellan mot Filippinerna och nådde Cebu som ligger ungefär 1 600 kilometer från Kryddöarna. Han välkomnades där av en lokal hövding som omvändes till kristendomen. Hövdingen övertalade Magellan att hjälpa till i en lokal konflikt genom att hjälpa honom att slåss mot en annan folkstam på den närbelägna ön Mactan. Där träffades tyvärr Magellan av en förgiftad pil och hans liv tog slut den 27 april 1521.
Den överlevande besättningen fortsatte mot Moluckerna som de nådde 8 november samma år. Skeppens lastrum fylldes med kryddor och expeditionen fortsatte mot Timor. Därifrån delade de upp sig inför den återstående hemresan. Ett fartyg försökte nå Spanien genom att segla västerut medan det andra höll en östlig kurs. Fartyget som seglade österut sågs aldrig mer.
Med ett enda återstående fartyg, Victoria, rundades Godahoppsuden den 22 maj 1522. Under navigatören Juan Sebastian de Elcano nådde Victoria Spanien och hamnen Sanlucar de Barrameda den 6 september. Bara 18 medlemmar av den ursprungliga besättningen hade överlevt.
Magellan har skrivit in sig i historieböckerna som den förste världsomseglaren, men sjövägen till Kryddöarna blev aldrig till någon större användning för handeln. Däremot öppnades nu stora områden för vidare utforskning och världsbilden förändrades. Man förstod nu att jorden var mycket större än man tidigare hade trott.