På le­dar­skap

Strömstads Tidning - - Nyheter - JAN HÖGLUND

* För två år se­dan, den 4 no­vem­ber 2016 träd­de det glo­ba­la kli­matav­ta­let från Pa­ris ikraft. Av­ta­let för­hand­la­des fram un­der pe­ri­o­den 2011–2015 och be­slu­ta­des i Pa­ris i de­cem­ber 2015. Kär­nan i Pa­ris­av­ta­let är att mins­ka ut­släp­pen av växt­hus­ga­ser, samt att stöd­ja de som drab­bas av kli­mat­för­änd­ring­ar­nas ef­fek­ter. * Lik­som Kyo­to­pro­to­kol­let är Pa­ris­av­ta­let kopp­lat till kli­mat­kon­ven­tio­nen, UNFCCC, som är ett in­ter­na­tio­nellt av­tal un­der FN. Av de 197 län­der­na som är par­ter till kon­ven­tio­nen har 194 skri­vit un­der Pa­ris­av­ta­let. Hit­tills (april 2017) har 141 av des­sa ra­ti­fi­ce­rat av­ta­let och där­med bli­vit par­ter till det. * Någ­ra av de vik­ti­gas­te punk­ter­na i av­ta­let är: Hål­la den glo­ba­la upp­värm­ning­en un­der två gra­der, men helst un­der 1,5 gra­der. Öka am­bi­tio­ner­na efter hand, av­stäm­ning var fem­te år. Stöd från in­dust­ri­a­li­se­ra­de län­der till ut­veck­lings­län­der.

– Som Pa­ris­av­ta­let är upp­byggt har al­la läm­nat si­na na­tio­nel­la åta­gan­den och be­skri­vit dem som de vill. Det finns ing­et ge­men­samt bas­år el­ler hur man ska jäm­fö­ra oli­ka åt­gär­der. Vi vill att det ska va­ra så en­het­ligt som möj­ligt. Men jag kan re­dan nu sä­ga att det in­te blir så. De fat­ti­ga län­der­na be­hö­ver ha läng­re tid på sig. Men ris­ken är att de sto­ra till­väx­te­ko­no­mi­er­na Ki­na och In­di­en in­te hel­ler rap­por­te­rar. Då har vi väl­digt sto­ra osä­ker­he­ter.

Am­bi­tions­ni­vån mås­te ock­så hö­jas.

– Det som värl­den har läm­nat in kan le­da till tre gra­ders upp­värm­ning, el­ler kanske till och med fy­ra gra­der. Jag hop­pas verk­li­gen att mö­tet le­der till att vi ger en tyd­lig sig­nal om att vi mås­te hö­ja am­bi­tio­ner­na.

Ga­pet mel­lan kli­mat­mål och da­gens verk­lig­het är stort, med öka­de glo­ba­la ut­släpp av kol­di­ox­id i at­mo­sfä­ren.

– Ju läng­re vi vän­tar, desto stör­re blir ris­ker­na. För var­je år blir det svå­ra­re att dra i hand­brom­sen. Vi mås­te vid­ta allt mer dras­tis­ka åt­gär­der.

Det vik­ti­gas­te hon har bi­dra­git till na­tio­nellt är det kli­mat­po­li­tis­ka ram­ver­ket. Det in­ne­bär bland an­nat att ut­släp­pen av kol­di­ox­id i Sve­ri­ge år 2045 ska ha mins­kat med 85 pro­cent jäm­fört med 1990.

– Al­la par­ti­er ut­om Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na är med. Det ger ett ex­em­pel till värl­den på att det fak­tiskt finns ett land som går fö­re. Var­je kom­man­de re­ge­ring ska re­do­vi­sa hur det går och vid­ta åt­gär­der så vi uppnår må­let.

ISA­BEL­LA LÖVINS VI­SION är en om­ställ­ning av he­la sam­häl­let till håll­bar­het.

– Vi slu­ter krets­lop­pen och har en bio­ba­se­rad eko­no­mi. Vi kom­mer att be­hö­va gö­ra myc­ket för att kom­ma dit. Vi mås­te ge al­ter­na­tiv till fly­get, byg­ga hög­has­tig­hets­tåg, ha en grön skat­te­väx­ling och sät­ta ett högt pris på det som släpps ut och sän­ka pri­set på ar­be­te och tjäns­ter som in­te för­stör mil­jön. Vi be­hö­ver se över kon­sum­tio­nen. Det är svå­ra­re för här mås­te al­la va­ra med. Al­la mås­te för­stå att al­la mås­te va­ra med i omställningen och att al­la har en upp­gift.

Allt för länge har man från po­li­ti­kens si­da sagt att det är ett per­son­ligt val, om du vill ha ett mil­jö­sam­ve­te kan du få be­ta­la för det, och gö­ra di­na val i af­fä­ren. Men det räc­ker in­te he­la vägen, en­ligt Lö­vin:

– Vi mås­te stäl­la hår­da­re krav på till­ver­ka­re och in­du­strin och även hjäl­pa jord­bru­ket med en om­ställ­ning. Men vi mås­te ock­så möj­lig­gö­ra för män­ni­skor att gö­ra kli­mats­mar­ta val utan att det ska va­ra ex­tremt dyrt och job­bigt, att man ska be­hö­va le­va som en un­dan­tags­män­ni­ska. De som in­te bryr sig om mil­jön ska va­ra un­dan­ta­gen.

Bild: STE­FAN BERG

mö­ter fri­tids­fis­ka­re på Riks­bron i Stock­holm.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.