Momsplai­ning hör hem­ma i hel­ve­tet

Svenska Dagbladet - SvD Perfect Guide - - Sidan 1 -

han sa det på. Hur han for­ma­de läp­par­na till två sma­la, vi­ta streck och lik­som väs­te fram: ”Häl­sa din kar­riär­mam­ma från mig.” En li­ten dusch av spott reg­na­de ner på min him­mels­blå cy­kel­hjälm. Jag tit­ta­de för­vå­nat upp på min bäs­ta kom­pis pap­pa. Jag var nio år och kun­de för mitt liv in­te för­stå var­för han var ned­lå­tan­de. Jag minns att hans fru, kvar­te­rets per­fek­ta och myc­ket vack­ra hem­ma­fru, kom ut på trap­pan i för­klä­de med vo­lang­er och sa: ”Men Gö­ran, Elin kan ju in­te hjälpa att hen­nes mam­ma är gift med job­bet”.

Det var förs­ta gång­en jag för­stod att jag kanske bor­de skäm­mas för min mor­sa. Att det här med kvin­nor som ha­de en fram­gångs­rik kar­riär var nå­got ona­tur­ligt och fult. In­nan var det nå­got jag ald­rig re­flek­te­rat över; jag trod­de al­la mam­mor kör­de den sto­ra bi­len, klädde sig i dräkt och tjä­na­de peng­ar­na – me­dan pap­por­na var hem­ma och ba­ka­de, flä­ta­de hår, dis­ka­de och nat­ta­de. Mi­na kin­der het­ta­de och jag tram­pa­de för­vir­rad och led­sen hem ge­nom vil­la­kvar­te­ren på min ärv­da Cre­scent med bock­sty­re.

Det var sät­tet

vi har kom­mit så långt se­dan 80-ta­let, kanske du tän­ker. Men ty­värr är det långt ifrån san­ning­en. Skam­men bor kvar. Mo­der­ska­pet och en fram­gångs­rik kar­riär pro­vo­ce­rar fort­fa­ran­de. Kom­men­ta­rer­na kom­mer of­ta när man minst anar det. Som när man med an­dan i hal­sen spring­er in på för­sko­lan kloc­kan 16 en fre­dags­ef­ter­mid­dag ba­ra för att upp­täc­ka att ens unge sit­ter helt själv i sand­lå­dan. ”Vis­sa mam­mor vill fak­tiskt va­ra med si­na barn i stäl­let för att job­ba.” Pe­da­go­gen tit­tar upp­ford­ran­de på mig och plöts­ligt blir jag nio år igen med blos­san­de kin­der. El­ler som en av mi­na mest fram­gångs­ri­ka vä­nin­nor ny­li­gen be­rät­ta­de: att ju fler pri­ser och ut­mär­kel­ser hon fick i job­bet desto mör­ka­re i blic­ken blev hen­nes man. Till sist tog han till det en­da han ha­de kvar: ”Du tror du är så jäv­la duk­tig, men du är en usel mam­ma”.

Och visst ha­de det va­rit lätt att gö­ra män­nen till syn­da­boc­kar i det här fal­let, men bäst på att skuld­be­läg­ga kar­riär­mor­sor­na är fak­tiskt de and­ra mam­mor­na. De som un­der­vi­sar om den hem­ma­gjor­da barn­ma­ten, den livsvik­ti­ga am­ning­en och den far­li­ga nap­pen. Det är av dem man får blic­kar­na, suc­kar­na och de in­si­nu­an­ta kom­men­ta­rer­na.

Vil­ken tur att

tyckt att mans­plai­ning känts som en fin­ne i rö­ven, så kan jag be­rät­ta att momsplai­ning är minst li­ka ska­van­de. Tror du mig in­te? Ög­na ige­nom någ­ra av kom­men­ta­rer­na på ent­re­pre­nö­ren Isa­bel­la Löwen­grips blogg. Ing­en­stans är to­nen så hot­full och skuld­be­läg­gan­de som just där. ”Du kanske skul­le kun­na äg­na dig åt di­na barn i stäl­let för att ta ett

Om du ti­di­ga­re

glas vin.” Och skul­le man sä­ga till des­sa mam­mor att man ar­be­tar för att det är så för­bas­kat kul, och att job­bet fak­tiskt gör en till en bätt­re mam­ma ef­tersom de oli­ka iden­ti­te­ter­na be­fruk­tar varand­ra – då är man ute på mi­ne­rad mark. Det är okej att va­ra bra på det ena el­ler det and­ra, men att va­ra så för­mä­ten att tro att man be­härs­kar bå­de kar­riär och mo­der­skap, det är som att svä­ra i kyr­kan.

och 80-ta­lets vil­la­kvar­ter. En duns i väg­gen av nå­got stumt och tungt hör­des än­da in till min bäs­ta kom­pis flick­rum. Hon och jag sprang ny­fik­na mot lju­dets käl­la. En stor klump kött­färs gled lång­samt ner för den Lau­ra Ashley­ta­pet­se­ra­de köks­väg­gen. ”Nu får du fan gö­ra di­na kött­bul­lar själv i fort­sätt­ning­en”. För­klä­det låg slängt i en hög mitt på gol­vet och den per­fek­ta hem­ma­frun dund­ra­de ut ge­nom rum­met. Gö­ran kli­a­de sig för­vir­rat i hå­ret och ver­ka­de för förs­ta gång­en in­te ha nå­got alls att sä­ga.

Jag tror att det var då jag för­stod att man in­te be­hö­ver väl­ja. Att det in­te finns nå­gon pa­ra­dox mel­lan att gö­ra kar­riär OCH att va­ra en bra mam­ma … Och om en ni­o­å­ring kan grep­pa det – då bor­de väl även ett gäng momsplai­nan­de möd­rar kun­na in­se det ock­så.

Till­ba­ka till Gö­ran

Elin af Klint­berg

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.