Re­ge­ring­ens nya kli­mat­lag får kri­tik

Svenska Dagbladet - - NYHETER - Riks­da­gen ska be­slu­ta om. JEN­NY STIERNSTEDT jen­ny.stiernstedt@svd.se TT

Lagrå­det så­gar re­ge­ring­ens för­slag till ny kli­mat­lag. Bland skä­len som anges hör att la­gen sak­nar sank­tio­ner och in­te är till­räck­ligt kon­kret. Re­ge­ring­en kom­mer trots av­styr­kan att gå vi­da­re:

– Jag kan no­te­ra att Lagrå­det in­te ser nå­gon grund­lags­pro­ble­ma­tik, sä­ger kli­mat­mi­nis­ter Isabella Lö­vin (MP) till SvD.

För­ra vec­kan pre­sen­te­ra­de re­ge­ring­en sitt för­slag till kli­mat­lag. Över­gri­pan­de enig­het rå­der hos sju av riks­da­gens åt­ta par­ti­er (samt­li­ga ut­om SD), vil­ka in­om ra­men för Mil­jömåls­be­red­ning­en för­hand­lat om ram­ver­ket.

När ut­kas­tet till den nya la­gen nu pas­se­rat Lagrå­det blir kri­ti­ken dock hård – och för­sla­get av­styrks.

Re­ge­ring­en kom­mer trots det att gå vi­da­re med kli­mat­la­gen. Ett skäl som kli­mat­mi­nis­ter Isabella Lö­vin ang­er är att man in­te ser nå­gon grund­lags­pro­ble­ma­tik med för­sla­get:

–Vi gör den po­li­tis­ka be­döm­ning­en, pre­cis som he­la Mil­jömåls­be­red­ning­en, att kli­mat­la­gen be­hövs. Den är en vik­tig del av det kli­mat­po­li­tis­ka ram­ver­ket. Vi står in­för så sto­ra ut­ma­ning­ar att vi be­hö­ver tyd­lig po­li­tisk rikt­ning och lång­sik­ti­ga ra­mar. Den här la­gen för­stär­ker för­ut­sätt­ning­ar­na att be­dri­va sån po­li­tik.

–Vi kan ock­så kon­sta­te­ra att bud­get­la­gen, som har en lik­nan­de kon­struk­tion som kli­mat­la­gen, har fun­ge­rat väl.

I sitt ytt­ran­de skri­ver Lagrå­det att kli­mat­la­gen sak­nar sank­tio­ner el­ler and­ra rätts­verk­ning­ar. Isabella Lö­vin har ti­di­ga­re hän­vi­sat till att fram­ti­da re­ge­ring­ar kan få stå till svars in­för Kon­sti­tu­tions­ut­skot­tet, ett svar hon nu uppre­par:

FAKTA

Kli­mat­la­gen

Den nya kli­mat­la­gen som klub­ba­des i bör­jan av feb­ru­a­ri in­ne­bär bland an­nat att re­ge­ring­en mås­te ta fram en hand­lings­plan för kli­mat­po­li­ti­ken för var­je man­dat­pe­ri­od och att re­sul­ta­tet av den för­da po­li­ti­ken mås­te re­do­vi­sas till riks­da­gen år­li­gen. Syf­tet är att sty­ra kli­mat­po­li­ti­ken mot de ut­släpps­minsk­nings­mål – I för­läng­ning­en kan riks­da­gen ta till miss­tro­en­de­vo­tum mot re­ge­ring­en. Det in­ne­bär ett av­se­värt po­li­tiskt pris att bry­ta mot kli­mat­la­gen, myc­ket stör­re än att bry­ta mot en po­li­tisk över­ens­kom­mel­se.

Lagrå­det ifrå­ga­sät­ter att en re­gle­ring i lag skul­le öka för­ut­sätt­ning­ar­na för ett lång­sik­tigt och kon­ti­nu­er­ligt ar­be­te – vil­ket re­ge­ring­en ef­ter­strä­var – och fram­hål­ler att en ny riks­dags­ma­jo­ri­tet kan änd­ra el­ler upp­hä­va la­gen.

Där­till är man av åsik­ten att ”det är lätt att fö­re­stäl­la sig si­tu­a­tio­ner där det kan rå­da de­la­de me­ning­ar om re­ge­ring­en har full­gjort si­na ålig­gan­den en­ligt la­gen”. Isabella Lö­vin.

Isabella Lö­vin me­nar att det är i så­da­na si­tu­a­tio­ner det kli­mat­po­li­tis­ka rå­det kan kom­ma att gri­pa in:

– Det är en obe­ro­en­de in­stans som ska bå­de grans­ka och föl­ja re­ge­ring­ar­nas ar­be­ten. Sen är det riks­da­gen som blir an­svars­ut­krä­van­de. För att änd­ra kli­mat­la­gen krävs ett riks­dags­be­slut vil­ket har ett hög­re po­li­tiskt pris än att ba­ra bry­ta en po­li­tisk över­ens­kom­mel­se. Mil­jömåls­be­red­ning­en, där al­la par­ti­er ut­om Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na in­går, ena­des för­ra året om att Sve­ri­ge ska ha ett ”net­to noll­ut­släpp” av kli­mat­på­ver­kan­de växt­hus­ga­ser 2045. Det ska nås ge­nom att mins­ka ut­släp­pen på hem­ma­plan med 85 pro­cent jäm­fört

Mil­jömåls­be­red­ning­ens am­bi­tion med en kli­mat­lag är att den ska öka trans­pa­ren­sen samt skic­ka sig­na­ler om kli­mat­ar­be­tets be­ty­del­se till om­värl­den. In­te hel­ler de ar­gu­men­ten kö­per Lagrå­det:

– Lagrå­det är en vik­tig in­stans. Men ingen­ting i ytt­ran­det sä­ger att det stri­der mot grund­la­gen, vil­ket jag tyc­ker är det vik­ti­gas­te, sä­ger Lö­vin och på­min­ner om den po­li­tis­ka upp­slut­ning som finns bakom la­gen.

Kli­mat­mi­nis­tern pe­kar ock­så på mil­jömå­len där lik­nan­de kon­struk­tion sak­nas helt:

– Där har vi in­te upp­nått mil­jömå­len, me­dan bud­get­la­gen har en bra ef­fekt så­till­vi­da att par­ti­er­na re­spek­te­rar den.

An­ser du att la­gen är till­räck­ligt stark för att kun­na sty­ra fram­ti­da re­ge­ring­ar mot ett skar­pa­re kli­mat­ar­be­te?

– Mil­jömåls­be­red­ning­ens slut­sats är att det be­hövs en lag och att det kom­mer att va­ra det mest ef­fek­ti­va sät­tet att be­dri­va kli­mat­ar­be­te fram­ö­ver. Och se till att fram­ti­da re­ge­ring­ar på ett trans­pa­rent sätt le­ve­re­rar på kli­mat­må­len.

Även Mo­de­ra­ter­na står fast vid den nya kli­mat­la­gen, trots kri­ti­ken från Lagrå­det.

– He­la för­sla­get är en del av en kom­pro­miss där en mas­sa frå­gor har stötts och blötts, och oli­ka syn­punk­ter och oli­ka aspek­ter har vägts. Det här är ett kom­pro­miss­för­slag som al­la sju par­ti­er står bakom. Jag för­står att det finns syn­punk­ter från Lagrå­det, men det änd­rar in­te vår syn på frå­gan, sä­ger Jonas Jacobs­son Gjört­ler, som är grupple­da­re för M i mil­jö- och jord­bruks­ut­skot­tet. med 1990 års ni­vå. Mil­jömåls­be­red­ning­en sat­te ock­så upp del­mål som in­ne­bär ut­släpps­minsk­ning­ar med 70 pro­cent 2040 och 63 pro­cent 2030 jäm­fört med 1990 års ni­vå­er.

Kli­mat­la­gen ska in­gå i ett kli­mat­po­li­tiskt ram­verk och ska trä­da i kraft 1 ja­nu­a­ri 2018.

FOTO: MA­LIN HOELSTAD

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.