En våt mar­dröm i blek­grönt

BRU­TAL KUR ”A cure for wellness” bö­kar bland män­ni­skans evi­ga mar­dröm­mar om för­fall och förrutt­nel­se. Visst hand­lar det i grun­den om kitsch, men den är snyggt upp­du­kad, skri­ver SvD:s Jan Sö­derqvist.

Svenska Dagbladet - - KULTUR - JAN SÖ­DERQVIST film@svd.se

Thril­ler

A cure for wellness

Re­gi: Go­re Ver­bin­ski Ma­nus: Jus­tin Hayt­he Medv: Da­ne De­Haan, Ja­son Isaacs, Mia Goth

Från 15 år.

Sun­da väts­kor och rent blod: den tysk-ame­ri­kans­ka skräckt­hril­lern ”A cure for wellness” är när­mast be­satt av dels det fly­tan­de ag­gre­ga­tions­till­stån­det i sig och av vatt­net som bå­de liv­gi­van­de och livs­ho­tan­de (be­ro­en­de på om­stän­dig­he­ter­na), dels mot­sätt­ning­en och grän­sen (allt an­nat än vat­ten­tät) mel­lan häl­sa och sjuk­dom, hy­gi­en och smuts, oskuld och kor­rup­tion.

Den bö­kar ener­giskt bland män­ni­skans evigt åter­kom­man­de mar­dröm­mar om för­fall, förrutt­nel­se och im­po­tens (i di­ver­se be­mär­kel­ser), sam­ti­digt som den lyf­ter den stän­digt ak­tu­el­la frå­gan om hur bo­ten för­hål­ler sig till so­ten.

Ve­ten­skap och forsk­ning (el­ler åt­minsto­ne dess avar­ter) ifrå­ga­sätts där­med ur ett per­spek­tiv som möj­li­gen kun­de kal­las hu­ma­nis­tiskt, el­ler nå­got åt det hål­let. Den­na evi­ga strä­van ef­ter kun­skap till var­je pris! När blir pri­set för högt? Finns det vis­sa dör­rar som vi in­te på någ­ra vill­kor får öpp­na? Finns det ett kom­pro­met­te­ran­de släkt­skap mel­lan dok­tor Fran­kenste­in och dok­tor Meng­e­le? Och är det rentav för­svar­ligt att by­bor­na be­väp­nar sig med högaff­lar och tå­gar iväg för att stic­ka slot­tet i brand?

Allt tar sin bör­jan i ett stål­blankt kon­tor i New York, där en över­ar­be­tad fi­nan­sa­na­ly­ti­ker av­li­der i en hjärt­at­tack vid vat­ten­ky­la­ren, som han väl­ter, var­på in­ne­hål­let i den sto­ra be­hål­la­ren rin­ner ut över så­väl kropp som mat­ta. Res­ten av fil­men ut­spe­lar sig i hu­vud­sak på ett schwei­ziskt sa­na­to­ri­um där väl­bär­ga­de pa­ti­en­ter ge­nom­går en va­ri­ant av vat­ten­kur som sägs re­na de­ras krop­par från al­la de gif­ter som den mo­der­na värl­den sägs pro­du­ce­ra. Här finns ing­en mo­bil­täck­ning, här rör sig män­ni­skor (mest gam­ling­ar) i vit frot­té mak­ligt mel­lan vil­sto­lar och oli­ka sor­ters be­hand­ling­ar.

Bland pa­ti­en­ter­na finns en sty­rel­se­le­da­mot för fi­nans­bo­la­get i New York. Han väg­rar att läm­na stäl­let, han har med­de­lat att han är less på he­la verk­sam­he­ten och den ek­orr­hjuls­men­ta­li­tet den byg­ger på. Men han be­hövs där­hem­ma för att möj­lig­gö­ra en lön­sam sam­man­slag­ning.

Han mås­te allt­så springa yt­ter­li­ga­re någ­ra varv i det för­hat­li­ga hju­let. Där­för skic­kar bo­la­get en av si­na yng­re på­läggskal­var, den kall­ham­ra­de mr Lock­hart, till sa­na­to­ri­et för att häm­ta hem ho­nom. Lock­hart tän­ker sig en snabb in-och-ut-igen och ber chauf­fö­ren att vän­ta i bi­len. Men rik­tigt så en­kelt går det in­te.

Pa­ti­en­ten vill in­te åka nå­gon­stans, och led­ning­en vill verk­li­gen in­te släp­pa iväg ho­nom. Och snart nog är ock­så Lock­hart själv en av pa­ti­en­ter­na; be­hand­las med vat­ten så­väl ut­vän­digt som in­vän­digt: med slang­ar, i sto­ra tan­kar, med ånga och fram­för allt med det ena dricks­gla­set ef­ter det and­ra. Man varnar ho­nom för att av­gift­ning­en med­för hal­lu­ci­na­tio­ner, men kan verk­li­gen al­la de skräckupp­le­vel­ser han ge­nom­går va­ra van­fö­re­ställ­ning­ar? Han blir grad­vis allt­mer över­ty­gad om att någon­ting myc­ket si­nis­tert är i gör­ning­en.

Den­na evi­ga strä­van ef­ter kun­skap till var­je pris! När blir pri­set för högt? Finns det vis­sa dör­rar som vi in­te på någ­ra vill­kor får öpp­na?

Be­rät­tel­sen föl­jer en lo­gik som, om man är vän­lig, kan kal­las as­so­ci­a­tiv. Visst hand­lar det i grun­den om ren kitsch, men hur snyggt är den in­te upp­du­kad! Bild­mäs­sigt är det he­la oer­hört ge­nom­ar­be­tat, det är bå­de över­då­digt och åter­håll­samt på sam­ma gång – en våt gast­kram­ning i vitt och blek­grönt. Lägg där­till två svens­ka skå­de­spe­la­re (Mag­nus Krep­per och Tomas Nor­ström) som gör oss he­der.

FOTO: 20TH CENTURY FOX

Da­ne De­Haan.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.