Gri­pan­de öden får röst på Fol­ko­pe­ran

VÄR­DIG­HET Det finns inga vi och dom i Fol­ko­pe­rans upp­sätt­ning av ”För­klädd gud”. SvD:s Bo Löfven­dahl blir helt ta­gen av all­va­ret, strå­ken av hu­mor och re­spek­ten för män­ni­skan.

Svenska Dagbladet - - KULTUR - BO LÖFVEN­DAHL scen@svd.se

Kon­sert För­klädd gud Fol­ko­pe­ran

Vå­ren 1940, i ett Sve­ri­ge präg­lat av be­red­skaps­stäm­ning, hör­des förs­ta gång­en Lars-Erik Lars­sons ”För­klädd gud”. Den kal­las “ly­risk svit” och ska­pa­des för radio, så nå­gon vi­su­ell di­men­sion finns in­te i ver­ket från bör­jan. Allt häng­er på Hjal­mar Gull­bergs dikt från 1933. När­mast lik­nar det en kan­tat, med kör, or­kes­ter, ett par so­lis­ter och re­ci­ta­tör.

Den som vill gö­ra nå­got sce­niskt av ”För­klädd gud” har allt­så stor fri­het. Att män­ni­skor som tig­ger på ga­tor­na i Stock­holm skul­le va­ra en del av Fol­ko­pe­rans upp­sätt­ning stod ti­digt klart. Först kal­la­des de ”sta­tis­ter” men går nu un­der be­näm­ning­en ”EU-med­bor­ga­re”. Fol­ko­pe­ran an­vän­de fle­ra av dem i en mark­nads­fö­rings­kam­panj härom­vec­kan, där svens­kar­nas hår­da sin­ne skul­le be­vi­sas ge­nom att de in­te vil­le ta emot gra­tis­bil­jet­ter som de­la­des ut på ga­tan.

Nog fanns det skäl att va­ra av­vak­tan­de in­för pre­miä­ren, sär­skilt för oss som in­te rik­tigt har köpt den sä­reg­na bland­ning av pa­tos och kom­mers som präg­lat Fol­ko­pe­ran un­der se­na­re år. Men min skep­sis blå­ser bort. Jag upp­fat­tar ing­en be­räk­ning, i stäl­let en fö­re­ställ­ning full av vär­dig­het och re­spekt. Jag blir helt ta­gen.

Ma­lin Sten­berg har re­gis­se­rat ver­ket med stort all­var, men ock­så ett stråk av hu­mor. Al­la män­ni­skor på sce­nen när­mar sig varand­ra med en vän­lig blyg­het som är myc­ket rö­ran­de. Här finns inga vi och dom. Or­kes­tern sit­ter mitt på sce­nen un­der en stor film­duk. Kö­ren rör sig kring den, klädd i van­li­ga var­dags­klä­der. En ung kvin­na med lång kjol kom­mer in och by­ter skor med di­ri­gen­ten. Det vi­sar sig snart att skor är ett ge­nom­gå­en­de, iden­ti­tets­ska­pan­de te­ma. En ef­ter en kom­mer fler per­so­ner in och bu­gar still­samt – nå­gon av dem kun­de ha namn som Car­men el­ler Azu­ce­na, tän­ker jag i den­na ope­ra­sa­long.

På film­du­ken vi­sas vitt­nes­mål från oli­ka män­ni­skor, tex­ta­de till svens­ka. En gam­mal kvin­na be­rät­tar om för­tryc­ket i Ru­mä­ni­en un­der Ion An­to­ne­scu, and­ra be­rät­tel­ser hand­lar om kär­lek, fotboll, hun­dar. Al­la blir in­di­vi­der med sin egen myc­ket mänsk­li­ga histo­ria. En ung kvin­na vand­rar i väl­be­kan­ta Stock­holmsmil­jö­er, kanske den för­kläd­de gu­den själv i sin her­de­kap­pa? Det gu­dom­li­ga finns hos var och en av oss, vill Gull­berg sä­ga. ”Syn­lig­gör det osyn­li­ga” har Fol­ko­pe­ran valt som upp­sätt­ning­ens un­der­ti­tel.

Vik­tig för stäm­ning­en är Astrid As­se­fa, kväl­lens re­ci­ta­tör, som är varmt auk­to­ri­ta­tiv och sta­gar upp fö­re­ställ­ning­en med sin säk­ra text­käns­la och tyd­li­ga dik­tion.

So­lis­ter­na Sha­di Ali och San­na Gibbs glim­mar till som vo­re de ex­tra lys­kraf­ti­ga med­lem­mar av kö­ren, den­na kväll Non Si­len­ti­um från Åkers­ber­ga, som lugnt han­te­rar si­na ko­ral­lik­nan­de me­lo­di­er.

Ma­rie Ro­sen­mir, som vi nyss såg di­ri­ge­ra vid No­bel­pris­ut­del­ning­en, le­der or­kes­tern med stark käns­la för mu­si­kens ro­man­tis­ka drag. Det ryt­mis­ka och liv­ful­la i Lars­sons par­ti­tur blan­das med tra­di­tio­nel­la bal­kan­to­ner från ac­kor­de­on­vir­tu­o­sen Le­lo Ni­ka, i ett skick­ligt, smi­digt ar­range­mang av Jonas Fors­sell.

Min skep­sis blå­ser bort. Jag upp­fat­tar ing­en be­räk­ning, i stäl­let en fö­re­ställ­ning full av re­spekt.

Text: Hjal­mar Gull­berg. Mu­sik: Lars-Erik Lars­son, Le­lo Ni­ka. Re­gi: Ma­lin Sten­berg. Mu­si­ka­lis­ka tillägg och arr: Jonas Fors­sell, Hans Ho­le­wa. Sce­no­gra­fi, film: Han­na Reid­mar. Di­ri­gent: Ma­rie Ro­sen­mir. Medv: Astrid As­se­fa, Sha­di Ali, San­na Gibbs, Le­lo Ni­ka m fl.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.