”An­ti­de­pres­si­va har fått själv­mor­den att mins­ka”

Svenska Dagbladet - - NYHETER - Mia Holmberg Karls­son mia.hom­berg­karls­son@svd.se

Vi mås­te pra­ta öp­pet om att man kan må då­ligt och att det är en del av livet. Sam­ti­digt kan an­ti­de­pres­siv me­di­cin va­ra rädd­ning­en för vis­sa barn. Det me­nar lä­ka­ren och te­ra­peu­ten Lud­mil­la Ro­sengren vars dot­ter tog sitt liv ef­ter att ha di­a­gnos­ti­se­rats med de­pres­sion. Lud­mil­la Ro­sengrens 14-åri­ga dot­ter Lin­néa tog sitt liv en maj­dag 2008. En pe­ri­od av då­ligt må­en­de ha­de följts av en in­lägg­ning på BUP och fle­ra själv­mords­för­sök. Lin­néa di­a­gnos­ti­se­ra­des med de­pres­sion och fick an­ti­de­pres­siv be­hand­ling. Någ­ra da­gar fö­re själv­mor­det var mam­ma och dot­ter hos fri­sö­ren och klipp­te sig till­sam­mans; Lin­néa vil­le klip­pa av sig sitt långa hår, star­ta på nytt. Tre da­gar se­na­re var hon död.

– Jag job­ba­de med barnpsy­ki­a­trin ti­di­ga­re och har va­rit in­tres­se­rad av frå­gan länge, men det blev ju på ett helt an­nat sätt när Lin­néa dog. När jag ha­de häm­tat mig från det – och även un­der tiden – så bör­ja­de jag djup­dy­ka i frå­gan, sä­ger Lud­mil­la Ro­sengren.

En knapp må­nad ef­ter Lin­néas själv­mord bör­ja­de Lud­mil­la Ro­sengren skri­va om dot­tern på sin hem­si­da. 2013 var hon med och star­ta­de den ide­el­la or­ga­ni­sa­tio­nen Sui­ci­de Ze­ro som ar­be­tar för att ra­di­kalt mins­ka själv­mord.

I sin pro­fes­sion som lä­ka­re och KBT-te­ra­peut träf­far hon i dag främst unga från hög­sta­di­et och upp­åt. Att skri­va ut an­ti­de­pres­si­va pre­pa­rat till barn och unga är in­te opro­ble­ma­tiskt, me­nar hon. Sam­ti­digt är me­di­ci­nen en liv­li­na för många som står på den där ran­den som Lin­néa stod på.

–An­ti­de­pres­si­va fun­ge­rar li­te an­norlun­da på barn än på vux­na. Det finns skill­nad på hur hjär­nan re­a­ge­rar i oli­ka åld­rar. Sam­ti­digt vet vi att an­ti­de­pres­si­va är den främs­ta or­sa­ken till att själv­mor­den har mins­kat så myc­ket som de har gjort i Sverige de se­nas­te åren. Men vi har väl­digt myc­ket kvar att gö­ra. Fort­fa­ran­de tar 1 500 per­so­ner livet av sig var­je år, sä­ger hon och tilläg­ger:

– El­ler, ett barn i vec­kan.

Det finns and­ra sätt än me­di­cin för att hjäl­pa nå­gon som mår rik­tigt då­ligt, men om det verk­li­gen be­hövs ska man in­te va­ra rädd för det, me­nar Lud­mil­la Ro­sengren. Hon pekar på att det är när me­di­ci­ne­ring­en in­te följs upp or­dent­ligt som de störs­ta ris­ker­na upp­står. Be­grän­sa­de re­sur­ser och brist på lä­ka­re in­om barn- och ung­doms­psy­ki­a­trin ger mind­re möj­lig­he­ter att föl­ja upp de unga un­der den mest kri­tis­ka pe­ri­o­den; de där förs­ta vec­kor­na med SSRI, där bi­verk­ning­ar som ökad ång­est och ned­stämd­het är van­li­ga.

–Det är det dis­kus­sio­nen har hand­lat om vad gäl­ler barn, ung­do­mar och an­ti­de­pres­si­va; att man har sett en ökad risk för själv­mordstan­kar in­nan ef­fek­ten har kom­mit igång. Där­för är det vik­tigt att det finns en väl­digt tät kon­takt med vår­den, kans­ke till och med var­je dag. Det är där det bris­ter.

Stu­di­er från ex­em­pel­vis Bris och MUCF, Myn­dig­he­ten för ung­dom­soch ci­vil­sam­häl­les­frå­gor, vi­sar att det då­li­ga må­en­det bland unga ökar. Sam­häl­let har miss­lyc­kats med att fö­re­byg­ga psy­kisk ohäl­sa bland barn och unga, kon­sta­te­ra­de Bris i års­rap­por­ten för 2016. Sam­ti­digt som den psy­kis­ka ohäl­san ökar finns pres­sen att upp­rätt­hål­la en fläck­fri fa­sad ut­åt, kon­sta­te­rar Lud­mil­la Ro­sengren.

–Det är in­te nå­got skam­fullt el­ler kons­tigt att må då­ligt. Det är en del av livet, livet går upp och ner. Pro­ble­met är att när vi hål­ler upp de här fa­sa­der­na, som vi ock­så gör i so­ci­a­la me­di­er, så får man en väl­digt sned­vri­den bild av hur ett liv ser ut. ª

Lä­ka­ren och te­ra­peu­ten Lud­mil­la Ro­sengren. Foto: Pi Frisk

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.