Jen­ny Nord­berg: Den ame­ri­kans­ke pre­si­den­ten vi­sar sig än en gång va­ra öp­pet ra­sis­tisk.

Trump ta­lar om ”skit­län­der” och vill väl­ja in­vand­ra­re från län­der som han tror pas­sar bätt­re in i USA. Den ame­ri­kans­ke pre­si­den­ten vi­sar sig än en gång va­ra öp­pet ra­sis­tisk. Men bå­de USA och de fles­ta and­ra län­der har alltid valt pre­cis vil­ka in­vand­ra­re d

Svenska Dagbladet - - SIDAN 1 -

När pre­si­dent Trump i vec­kan und­ra­de var­för USA skul­le be­hö­va ta emot folk från ”skit­län­der” – el­ler i mer pre­cis över­sätt­ning ”skit­hålslän­der” – möt­tes det av för­fä­ran från de när­va­ran­de se­na­to­rer­na från bå­da par­ti­er­na.

Fle­ra blev så be­drö­va­de över pre­si­den­tens ut­ta­la­de ra­sism att de upp­ma­na­de ho­nom att be om ur­säkt, och sa sam­ti­digt att de skäm­des.

Hai­ti var ett ex­em­pel på skit­land, en­ligt pre­si­den­ten, som ti­di­ga­re har slängt ur sig att al­la som kom­mer där­i­från har aids, lik­som att i Ni­ge­ria bor al­la in­vå­na­re i ”hyd­dor”. Ing­en pre­si­dent ti­di­ga­re har ut­tryckt sig på sam­ma ra­sis­tis­ka vis, el­ler upp­vi­sat sam­ma dju­pa ovil­ja att släp­pa in män­ni­skor av vad han an­ser är fel sort i USA.

Det ut­lös­te ock­så en lång rad av ut­ta­lan­den från amerikanska po­li­ti­ker om vad USA står för och hur det är ett land byggt på in­vand­ra­re av al­la sor­ter. Se­na­tor Lindsey Gra­ham, som var­ken är rädd för Trump el­ler ver­kar bry sig så myc­ket om vad pre­si­den­ten tyc­ker om ho­nom, till­rätta­vi­sa­de ho­nom di­rekt ge­nom att sä­ga att USA som na­tion är ”en idé, och in­te en ras”.

Men san­ning­en är att he­la USA:s sy­stem och idé om in­vand­ring ald­rig har gått ut på att vem som helst är väl­kom­men. In­te hel­ler har det fun­nits en all­män rät­tig­het att in­vand­ra till USA.

Tvärtom har det alltid hand­lat om att USA:s po­li­tis­ka sty­re från 1700-ta­let och fram­åt nog­grant har valt vil­ka som ska få kom­ma. Det har sam­ti­digt tyd­ligt be­stämts vil­ka som in­te in­te är önsk­vär­da. In­vand­ring har ock­så alltid va­rit knu­tet till ut­ri­kes­po­li­tik. Län­der med go­da re­la­tio­ner till USA har of­ta haft bätt­re vill­kor för in­vand­ring, och tvärtom.

Det har in­te ut­ta­lat ba­se­rats på ras el­ler re­li­gi­on, vil­ket skul­le stå i strid med grund­la­gen – men med­bor­ga­re från vis­sa län­der, som do­mi­ne­rats av oli­ka et­ni­ci­te­ter och re­li­gi­o­ner, har i tur och ord­ning fått käm­pa för bätt­re vill­kor.

In­te för­rän på 1960-ta­let ju­ste­ra­des lag­stift­ning­en till ex­em­pel så att den in­te öp­pet dis­kri­mi­ne­ra­de mot ka­to­li­ker och ju­dar. Det tog än­nu läng­re in­nan bätt­re vill­kor för oli­ka sor­ters in­vand­ring för asi­a­ter och la­ti­na­me­ri­ka­ner in­för­des i takt med att des­sa grup­per fick ökad po­li­tisk makt och kom att ut­gö­ra star­ka väl­jar­grup­per.

För den som vill in­vand­ra till USA i dag gäl­ler det att till­hö­ra nå­gon smal och god­känd yr­kes­ka­te­go­ri. Helst ska man kun­na gag­na USA:s eko­no­mi på nå­got vis och in­te kun­na tän­kas lig­ga sam­häl­let till last. Allt­så är det näs­tan omöj­ligt för de fles­ta från fat­ti­ga­re län­der.

In­te ens det amerikanska green card­lot­te­ri­et, där per­ma­nen­ta up­pe­hålls­till­stånd de­las ut i ut­ta­lat syf­te att bi­dra till mer mång­fald i USA, är till för al­la. Of­fi­ci­ellt bjuds män­ni­skor från he­la värl­den in att sö­ka. Men i det finstil­ta står att lä­sa att med­bor­ga­re från ett an­tal län­der är ute­slut­na. Med­bor­ga­re från till ex­em­pel Bang­la­desh, In­di­en, Mex­i­ko, Ni­ge­ria, Ki­na och Pa­kis­tan är bann­lys­ta.

Pre­si­den­ten sät­ter ock­så var­je år ni­vå­er­na för hur många flyk­ting­ar USA ska ta emot. Kon­gres­sen be­stäm­mer ock­så från vil­ka län­der USA ska ta emot folk – och det ba­se­ras in­te på be­ho­vet av hjälp, ut­an på rent po­li­tis­ka av­väg­ning­ar. Sär­skil­da ka­te­go­ri­er ska­pas ock­så för grup­per som USA vill ta emot – ira­ki­er som hjälpt ame­ri­kansk mi­li­tär till ex­em­pel.

To­talt finns 65 mil­jo­ner flyk­ting­ar i värl­den, och vil­ken li­ten an­del som ska få in­vand­ra vart be­stäms helt av mot­ta­gar­län­der­nas tolk­ning av asyl­reg­ler för den som lyc­kas ta sig dit. I EU råder ju som be­kant ing­en som helst enig­het om vad som ska gäl­la mel­lan oli­ka län­der.

Yt­ter­li­ga­re en li­ten del får hjälp ge­nom FN och flyk­ting­or­ga­net UNHCR. Där ges de flyk­tingsta­tus och slus­sas se­dan vi­da­re till län­der som är vil­li­ga att ta emot dem. Sve­ri­ge har till ex­em­pel som am­bi­tion att ta emot 5 000 i år. Me­dan Dan­mark som jäm­fö­rel­se nu helt har slu­tat ta emot kvot­flyk­ting­ar.

Mot­ta­gar­län­der­na får då en­ligt FN:s reg­ler och flyk­ting­kon­ven­tio­nen in­te spe­ci­fi­ce­ra vil­ka flyk­ting­ar de vill ta emot. Men i verk­lig­he­ten görs ex­akt det, ner på in­di­vid­ni­vå. När Ka­na­da tog emot ett an­tal sy­ri­er 2015 be­gär­de de att få kvin­nor och he­la fa­mil­jer, vil­ket skul­le med­fö­ra läg­re ris­ker för att ex­tre­mis­ter kan kom­ma in i lan­det.

Många län­der ac­cep­te­rar in­te hel­ler var­ken asyl­sö­kan­de el­ler kvot­flyk­ting­ar över hu­vud ta­get. Le­da­re för eu­ro­pe­is­ka län­der har ut­tryckt sig li­ka ra­sis­tiskt som Trump – Tjec­ki­ens pre­si­dent Mi­los Ze­man har kal­lat mus­li­mer för kri­mi­nel­la, i Po­len har re­ge­rings­fö­re­trä­da­re sagt att in­vand­ring för med sig sjuk­do­mar, och i Ung­ern har premiärminister Vik­tor Or­bán lik­ställt in­vand­ra­re med gift för ett land.

Var­för tar vi in­te emot folk från till ex­em­pel Nor­ge, lär Trump ock­så ha sagt i mö­tet om in­vand­ring med se­na­to­rer­na.

Men in­te ens den norr­man som even­tu­ellt skul­le vil­ja in­vand­ra till USA är di­rekt väl­kom­men i nu­lä­get. Först be­hö­ver han an­ting­en spe­ci­al­kun­ska­per på väl­digt hög ni­vå i ett visst yr­ke, el­ler en hög­sko­le­ut­bild­ning på minst ma­gis­ter­ni­vå. Den som kan be­ta­la minst 1 mil­jon dol­lar kan ock­så helt lag­ligt kö­pa sig till ett så kal­lat in­ve­ste­rings­vi­sum som le­der till up­pe­hålls­till­stånd. Norr­man­nen ska ock­så bak­grunds­grans­kas av po­li­sen FBI och De­part­ment of Ho­me­land Secu­ri­ty i en om­ständ­lig pro­cess som kan ta fle­ra år.

I Nor­ge väl­jer de ock­så gär­na själ­va vil­ka som ska få kom­ma. Ef­ter en kraf­tig ök­ning av asyl­sö­kan­de 2015, när 30 000 per­so­ner kom, in­för­des strik­ta­re reg­ler som gjor­de att ba­ra en bråk­del ens sök­te sig till Nor­ge året ef­ter. Sam­ti­digt er­bjöd sig då den nors­ka re­ge­ring­en att ta emot någ­ra tu­sen­tal fler kvot­flyk­ting­ar – för att själv kun­na be­stäm­ma ex­akt vil­ka de helst vil­le hjäl­pa.

San­ning­en är att he­la USA:s sy­stem och idé om in­vand­ring ald­rig har gått ut på att vem som helst är väl­kom­men.

Do­nald Trump är in­te den en­de le­da­ren som har ut­tryckt sig ra­sis­tiskt när det hand­lar om flyk­ting­mot­ta­gan­de. Fo­to: Evan Vuc­ci/AP

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.