Eli­sa­bet An­ders­son: Den rik­ti­ga Bul­ler­byn finns i vå­ra för­or­ter

Svenska Dagbladet - - KULTURCHEFEN -

Var finns Bul­ler­byn i dag? Plat­sen för den fria ut­om­hus­le­ken, den na­tur­nä­ra barn­do­men och de ”tra­di­tio­nel­la svens­ka” le­kar­na som en­ligt vux­en­värl­den är en vik­tig del av svensk kul­tur. Den som är på jakt ef­ter Bul­ler­byn kanske ska le­ta i ett mil­jon­pro­gram­s­om­rå­de.

Sve­ri­ge har just fått en stat­lig myn­dig­het mot seg­re­ga­tion, Del­mos. Räk­na med att ut­an­för­skap, in­teg­ra­tion och svens­ka vär­de­ring­ar blir sto­ra frå­gor un­der valå­ret, mot bak­grund av 2015 års flyk­ting­våg och den för­dju­pa­de seg­re­ga­tio­nen i Sve­ri­ge.

För de fles­ta är seg­re­ga­tion sy­no­nym med et­nisk bo­en­de­segre­ga­tion. Gär­na il­lu­stre­rad av ett stor­ska­ligt mil­jon­pro­gram­s­om­rå­de el­ler det som sve­pan­de kal­las ”för­or­ten”.

Mil­jon­pro­gram­s­om­rå­de­na i stä­der­nas yt­ter­kan­ter blir lätt hack­kyck­ling­ar i de­bat­ten. De kal­las fu­la och omänsk­li­ga. De be­skrivs som mo­no­to­na, med för li­te kom­mers och för li­te stads­liv.

Men det le­der ing­en vart att gnäl­la på 50-åri­ga hus, el­ler se­dan länge dö­da ar­ki­tek­ter, när det gäl­ler de kom­plexa pro­ces­ser som de­lar upp män­ni­skor ef­ter in­komst och et­niskt ur­sprung. Seg­re­ga­tion hand­lar bland an­nat om hur arbetsmarknad och bo­stads­mark­nad fun­ge­rar (hur lång tid tar det att kom­ma in på ar­bets­mark­na­den, var finns hy­res­rät­ter­na?). Seg­re­ga­tion hand­lar om in­komst­sprid­ning och flytt­möns­ter, och om hur vi i dag byg­ger och pla­ne­rar sta­den.

So­cio­e­ko­no­misk skikt­ning av stä­der är ing­et nytt. In­te hel­ler oron för ur­ban mi­sär och nor­mupp­lös­ning i om­rå­den som do­mi­ne­ras av fat­ti­ga och mi­no­ri­te­ter.

Men den so­cio­e­ko­no­mis­ka skikt­ning­en har för­dju­pats i Sve­ri­ge de se­nas­te de­cen­ni­er­na. Det är in­te minst tyd­ligt i Stock­holms­re­gi­o­nen, där seg­re­ga­tio­nen i in­ter­na­tio­nell jäm­fö­rel­se är stor.

De in­komst­sva­ga har som be­kant tap­pat mark i Stock­holms in­nerstad i takt med att an­de­len hy­res­rät­ter sjun­kit dra­ma­tiskt. Sam­ti­digt klas­sas 22 om­rå­den i Stock­holms­re­gi­o­nen som ut­sat­ta; en­ligt po­li­sen hand­lar det om om­rå­den med ”låg so­cio­e­ko­no­misk sta­tus där de kri­mi­nel­la har en in­ver­kan på lo­kal­sam­häl­let”.

Än­då har vi i Sve­ri­ge de se­nas­te de­cen­ni­er­na sett många pro­jekt för att, som det he­ter, bry­ta seg­re­ga­tio­nen. Det bör­ja­de på 90-ta­let med ”sär­skil­da insatser i in­vandrar­tä­ta bo­stads­om­rå­den”. På den vägen har det fort­satt.

Bo­stads­om­rå­den har pe­kats ut som pro­ble­ma­tis­ka, och bli­vit fö­re­mål för sats­ning­ar. Ut­vär­de­ring­ar har vi­sat att så­da­na sats­ning­ar kan ge för­bätt­ring­ar för män­ni­skor i de ak­tu­el­la om­rå­de­na. Men de för­änd­rar ing­et i grun­den.

Ris­ken är ock­så att in­sat­ser­na blir stig­ma­ti­se­ran­de, att de pe­kar ut seg­re­ga­tion som nå­got som ba­ra finns i vis­sa av­grän­sa­de om­rå­den när det istäl­let är nå­got som på­går i he­la sta­den (och in­te minst drivs av de re­surs­star­ka som klum­par ihop sig).

I ”Mång­fal­dens di­lem­man, bo­en­de­segre­ga­tion och om­rå­de­s­po­li­tik” be­skri­ver so­ci­o­lo­gen Su­san­ne Ur­ban hur ”pro­blem­om­rå­desin­sat­ser” ut­går från att seg­re­ga­tion är en lo­kal an­sam­ling av so­ci­a­la pro­blem istäl­let för att ha en hel­hets­syn på sta­den.

Boken, med tex­ter från fors­ka­re in­om oli­ka di­sci­pli­ner, be­skri­ver på oli­ka sätt seg­re­ga­tio­nens dy­na­mik och kon­se­kven­ser. Den pro­ble­ma­ti­se­rar bil­den av sta­den, som när kul­tur­geo­gra­fen Ken­ny Jansson stäl­ler dis­kur­sen om mil­jon­pro­gram­met mot te­o­ri­er­na om ”den kre­a­ti­va klas­sen i den le­van­de in­nersta­den”.

Eko­no­mi­pro­fes­sorn Ri­chard Flo­ri­das te­o­ri­er om vik­ten av att ska­pa at­trak­ti­va stads­mil­jö­er för den så kal­la­de kre­a­ti­va klas­sen har fått stort ge­nom­slag i svens­ka kom­mu­ner. Men de har ock­så bi­dra­git till en po­la­ri­se­ring där mil­jon­pro­gram­s­för­or­ten blir ”det and­ra”, me­nar Ken­ny Jansson.

Och var finns egent­li­gen kre­a­ti­vi­te­ten? Et­no­lo­ger som jäm­fört le­kar i mil­jon­pro­gram och de vil­la­kvar­ter där den så kal­la­de kre­a­ti­va klas­sen of­ta slår ner si­na bo­på­lar ef­ter fa­mil­je­bild­ning har kon­sta­te­rat att mil­jon­pro­gram­met på många sätt er­bju­der en kre­a­tiv myl­la. Här finns ytor­na, de tra­fik­se­pa­re­ra­de går­dar­na, när­he­ten till na­tu­ren och de sto­ra barn­grup­per­na som gör att bar­nen kan le­ka en­ligt gam­la svens­ka ide­al för en god och fri barn­dom. Här finns kon­ti­nu­i­te­ten och tra­di­tio­nel­la barn­kul­tur­möns­ter; bar­nen le­ker som ar­be­tarung­ar i Sve­ri­ge gjor­de förr.

Här är Bul­ler­by­fak­torn hög­re än i de Bul­ler­by­lik­nan­de vil­la­kvar­te­ren. Så kan man ock­så be­skri­va en mil­jon­pro­gram­s­för­ort.

I bäs­ta fall blir 2018 in­te ba­ra blir ett år när vi dis­ku­te­rar seg­re­ga­tion, ut­an när vi ock­så in­tres­se­rar oss för kva­li­te­ter och bris­ter som finns i sta­dens oli­ka om­rå­den och hur sta­dens oli­ka de­lar för­hål­ler sig till varand­ra. Stads­de­lars pro­blem och stads­ut­veck­ling ska själv­klart de­bat­te­ras. Men stig­ma­ti­se­ring bi­drar till sta­dens klyv­ning; själ­va fö­re­ställ­ning­en om seg­re­ga­tion le­der till att män­ni­skor som har möj­lig­het väl­jer bort vad de ser som säm­re om­rå­den.

I bäs­ta fall blir 2018 ock­så ett år när vi ta­lar om att det är stä­der och stads­re­gi­o­ner, in­te en­skil­da bo­stads­om­rå­den, som är seg­re­ge­ra­de. Vi kan ock­så frå­ga oss om det är rim­ligt att byg­ga vi­da­re på seg­re­ga­tio­nen, och ska­pa nya om­rå­den som Ha­gas­ta­den, Nor­ra Djur­gårds­sta­den och Löv­hol­men i Stock­holm, ut­an någ­ra vi­sio­ner om so­ci­al bland­ning. Det är lätt att klan­ka på mil­jon­pro­gram­met men nog är det in­tres­san­ta­re att kri­tiskt grans­ka det vi gör i dag och de seg­re­ge­ra­de struk­tu­rer vi själ­va byg­ger. Eli­sa­bet An­ders­son är reporter och krö­ni­kör på SvD Kul­tur med fo­kus på ar­ki­tek­tur och stads­pla­ne­ring. eli­sa­bet.an­ders­son@svd.se

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.