Immunförsvaret

Vet du hur din kropp fungerar när den är under attack? Såhär skyddar immunförsvaret dig mot virus och bakterier.

”Vårt medfödda immunförsvar är kroppens första försvarslinje.”

Du angrips av bakterier varje dag. Oavsett om du åker buss, diskar eller har sex finns det små smittsamma organismer runt dig hela tiden, men ändå är du mestadels frisk. Det beror på att kroppen fungerar som en välbevakad fästning. Den skyddas av miljarder små soldater som aldrig sover. Följ med på en resa i immunförsvarets fascinerande värld och lär dig mer om det fantastiska arbetet som utförs här.

VÅRT MAGISKA, MEDFÖDDA IMMUNFÖRSVAR

Låt oss börja med ett tankeexperiment. Föreställ dig 100 personer i ett klassrum. Du ger dem varsitt stort papper och färgpennor, och ber dem rita ett försvarssystem. Vad tror du att de ritar? Förmodligen gissar du på fort med ogenomträngliga murar omgivna av vallgravar (kanske med hajar i vattnet om konstnären har bra fantasi). En person som inte är så intresserad av historia ritar kanske laservapen, raketer och maskingevär. Anledningen till att experimentet är relativt förutsägbart är att vi har ett begränsat antal valmöjligheter. Detsamma gäller för ditt medfödda immunförsvar. Försvarsmekanismerna du föds med är i princip de mekanismer du måste välja mellan under hela livet.

Ditt medfödda immunförsvar är kroppens första försvarslinje och det skyddar dig mot infektioner redan från födseln. För att virus och bakterier ska kunna infektera oss måste de tränga in i kroppen på något sätt. Det spelar ingen roll om det är ett litet virus, en stor bakterie eller en massiv mask – om kroppen lyckas stänga ute inkräktaren kan den inte göra någon skada. En av immunförsvarets viktigaste uppgifter är därför att säkerställa att inget ovälkommet smyger sig in genom kroppens öppningar.

Kan du gissa vilket organ som är kroppens viktigaste, medfödda immunförsvar? Det är faktiskt din hud. Huden är människans största organ. Om du kunde ta av dig den skulle du tappa hela 12 kilo i vikt! Hudlagret under fotsulorna är cirka 12 gånger tjockare än huden på ögonlocken, men varje millimeter hud bildar en effektiv barriär som håller oönskade inkräktare ute.

Ormar byter hela sin hud på en gång, men vi människor gör oss ständigt av med gamla hudceller. Vi tappar faktiskt cirka 50 000 celler per minut! Ungefär en miljard ton damm i luften på jorden består av döda hudceller (det är nästan lite obehagligt att tänka på). Det positiva är att kroppens barriär mot omvärlden ständigt förnyas, så att huden håller sig hälsosam och frisk.

Men tyvärr är vi inte 100 procent ogenomträngliga. Vi måste äta, dricka och andas. Dessutom måste vi göra oss av med avfall. Kroppen är därför full med små hål, vilket är ganska besvärligt ur ett säkerhetsperspektiv. Men kroppen har löst problemen på smarta sätt. Din mun är ett exempel. Varje gång du andas följer cirka 10 000 bakterier med ner i lungorna. Som tur är innehåller våra luftvägar ett antal fällor fulla med ”cellätare”. Detta är vita blodkroppar som kallas makrofager och granulocyter. Cellätare utsöndrar en fin vätska som bakterier och smuts fastnar i. Det smutsiga slemmet transporteras sedan ut ur kroppen med hjälp av mikroskopiska hår som kallas cilier. Cilierna rör sig 1 000–1 500 gånger i minuten och tvingar ut slem ur lungorna med en hastighet av cirka två till tre centimeter per minut

Medan lungorna lugnt leder ut inkräktarna ur kroppen använder tarmarna en mer gammaldags metod, nämligen syra. Det är syran som gör att en normal magsäck har ett lågt phvärde på 2. Det innebär att många mikroorganismer som

hamnar i magsäcken dör och löses upp direkt.

Historien om hur syran i magsäcken upptäcktes är faktiskt ganska obehaglig. Allt började i juni 1822, på ön Michilimackinac i Michigans vildmark. På den tiden var den frodiga ön, som ottawa och chippewastammen kallade ”jättesköldpaddan”, den viktigaste handelsplatsen för pälsföretaget American Fur Company (grundat av USA:S första mångmiljonär, John Jacob Astor).

Den 20årige pälsjägaren Alexis St. Martin blev skjuten av misstag när han stod i kö i Fur Companys butik. Synen som öns enda läkare mötte var som tagen ur en skräckfilm: ”En bit av lungorna, stor som ett kalkonägg, stack ut från kulhålet.” Dessutom hade St. Martin fått ett hål i magen och genom det rann hans frukost ut på tröjan. Läkaren, som hette Beaumont och tidigare hade arbetat som militärläkare, var säker på att St. Martin skulle dö. Ändå gjorde Beaumont allt i sin makt för att rädda hans liv. Han lyckades lappa ihop St. Martin och göra honom frisk, nästan i alla fall. Hålet i magsäcken läkte aldrig helt och St. Martin tackade nej till Beamonts erbjudande om att sy igen det.

Med tiden förändrade inte bara denna fysiska skavank deras förhållande, det påverkade också forskningen.

Under de kommande åren utförde Beaumont 238 experiment där han tog ut magsyra och gav St. Martins olika slags livsmedel och medicin genom det öppna hålet. Senare skrev Beaumont ett verk som hade stort inflytande på medicinsk vetenskap. Här drar han bland annat slutsatsen att saltsyra (HCL) är magsäckens viktigaste syra.

ANPASSNINGSBARA SOLDATER

Låt oss göra ett nytt tankeexperiment. Vi ber 100 personer att rita ett försvarssystem mot ett specifikt hot. Resultatet kommer att se annorlunda ut jämfört med den första uppgiften. Om vi ber våra försökspersoner rita ett försvar mot Dracula kommer troligen många rita vitlök och heligt vatten, men om fienden är Darth Vader är dessa lösningar värdelösa. Denna typ av vapen, som bara kan användas för att angripa en viss fiende, är en viktig del av det vi kallar för vårt specifika immunförsvar. Det angriper fiender som lyckas tränga in i det medfödda (eller ospecifika) immunförsvaret. Det specifika immunförsvaret kan upptäcka och besegra smittoämnen som har angripit oss tidigare.

Det specifika immunförsvaret består till stor del av antikroppar – Yformade proteiner som kan fästa vid bakterier, parasiter och virus och upptäcka dem så att vita blodkroppar känner igen och förstör dem.

Vår förmåga att bilda ett brett spektrum av antikroppar är helt fantastiskt. Faktum är att vi kan producera över en miljard olika antikroppar. Det är fler antikroppar än vad det är stjärnor i vår galax. Det innebär att om kroppen bara får tillräckligt med tid på sig kan den utveckla antikroppar mot allt från förkylning till dödlig pest.

Ibland blir vi dock anfallna av en bakterie eller ett virus som är så effektivt att vi avlider innan immunförsvaret lyckas producera tillräckligt med specifika antikroppar.

Alla typer av bakterier och virus kan ändra sig så snabbt att immunförsvaret inte hänger med. Hiv är ett välkänt exempel på ett virus som ändrar sin struktur så snabbt att kroppen inte kan bekämpa det.

”Det närmaste han kom att leka i trädgården var de sex gånger han hann använda sin specialanpassade dräkt från NASA.”

TRANSPLANTATIONER

Immunförsvaret har fler uppgifter än att försvara oss från farorna i vår omgivning. Det har också en viktig roll i ett antal livshändelser, som graviditet och organtransplantationer. Forskning tyder på att immunförsvaret spelar en viktig roll när ett befruktat ägg ska fästa vid livmodern. Det kan därför vara immunförsvaret som bär ansvaret för missfall.

Om du behöver en organtransplantation kan ditt immunsystem uppleva det nya organet som främmande och skada det så allvarligt att det inte längre fungerar. Vi säger att kroppen avvisar den främmande kroppen. Detta problem kan undvikas om det är möjligt att transplantera celler från en plats till en annan i patientens egen kropp (autolog transplantation). I dessa fall kommer patientens immunförsvar inte att angripa de transplanterade cellerna. Människor som till exempel förlorar sin tumme har förståeligt nog svårt att använda handen normalt. Därför väljer vissa att transplantera sin stortå till handen och använda den som tumme. Det låter kanske konstigt, men en sådan transplantation ger mycket bättre rörlighet och påverkar inte foten särskilt mycket.

Läkare från Mexiko och USA använde år 2014 patienters egna celler på ett ännu mer imponerande och intimt sätt. De behandlade fyra unga kvinnor som led av Mayerrokitanskyküsterhauser syndrom (MRKHS), ett syndrom där kvinnor föds helt eller delvis utan vagina. Läkarna tog celler från patienterna och odlade vaginor av biologisk nedbrytbart material. Efter i genomsnitt 6,75 år hade varje patient genomgått en lyckad transplantation, så att de kunde fungera sexuellt.

FÖDD HELT FÖRSVARSLÖS

I vissa fall, som vid transplantationer, kan det tyckas att immunsystemet motarbetar oss mer än vad det hjälper oss. Men historien om David Vetter, en pojke född utan immunförsvar, påminner oss om hur beroende vi är av detta försvarssystem.

Redan 20 sekunder efter att David föddes placerades han i en steril bubbla. Här var han tvungen att tillbringa resten av sitt liv, annars hade mikroberna runt honom förmodligen dödat honom inom några dagar. David dog bara tolv år gammal på grund av en infektion han fick efter en misslyckad benmärgstransplantation. En av hans högsta önskningar, som tyvärr aldrig uppfylldes, var att dricka cocacola. Det närmaste han kom att leka i trädgården var de sex gånger han hann använda sin specialanpassade dräkt från NASA (som kostade cirka 500 000 kronor) innan han växte ur den.

Davids historia är en sorglig påminnelse om att vi är helt beroende av vårt immunförsvar för att hålla oss vid liv. Det är bara tack vare våra försvarsmekanismer som vi inte bara överlever, utan växer och frodas på den här smutsiga, vackra, mikrobfyllda planeten.

Magsyra har ett phvärde på 2 och är en viktig del av vårt medfödda immunförsvar.

David Vetter föddes utan immunförsvar och var tvungen att leva i en steril bubbla.