80 Bil­li­on Dol­lar Ba­bi­es

Alice Coo­per

Topp 100 - Tidernas basta rockalbum - - Innehåll -

Ut­an att ha va­rit i när­he­ten av lis­tor­na med si­na två förs­ta al­bum skrev Alice Coo­per på för War­ner Brot­hers Re­cords och med den unge ka­na­den­sis­ke pro­du­cen­ten Bob Ezrin vid rat­tar­na top­pa­de han for­men med tre al­bum som släpp­tes i snabb följd.

I ju­ni 1971 kom Lo­ve It To De­ath (ski­van som choc­ka­de Ame­ri­ka), i de­cem­ber 1971 gavs Kil­ler ut (ski­van som er­öv­ra­de Ame­ri­ka) och i ju­li 1972 släpp­tes School’s Out (ski­van som er­öv­ra­de värl­den).

I svall­vå­gor­na av fram­gång­ar­na med det iko­nis­ka ti­tel­spå­ret från School’s Out och med ett me­diaupp­båd som i prin­cip tug­ga­de frad­ga blev Alice Coo­per det he­tas­te och mest kon­tro­ver­si­el­la ban­det på pla­ne­ten.

Men sen kom den kne­pi­ga bi­ten. Ef­ter att ha för­dömts och för­kas­tats av pres­sen var ban­det tvung­et att be­fäs­ta sin po­si­tion. Mer spe­ci­fikt: de var tvung­na att gö­ra sin kar­riärs bäs­ta ski­va, ett svuls­tigt mäs­ter­verk, en ut­ma­nan­de, stö­tan­de, flas­hig och krass ski­va med po­ten­ti­a­len att ut­ö­ka den be­fint­li­ga ge­ne­ra­tions­klyf­tan till Grand Ca­nyon-pro­por­tio­ner. Med and­ra ord var de tvung­na att gö­ra Bil­li­on Dol­lar Ba­bi­es.

Att gö­ra en vär­dig upp­föl­ja­re till School’s Out var en tuff upp­gift, men med band­mo­ra­len på topp var det ing­en av de in­blan­da­de som hys­te skug­gan av ett tvi­vel att de in­te ba­ra skul­le kla­ra av det, ut­an att de ock­så skul­le gö­ra det med stil.

”Jag viss­te att vi var ett bra team”, sä­ger Alice Coo­per, ”och när man är i den ål­dern tror man att man är oö­ver­vinn­lig. Vi gick helt på mag­käns­la på den ti­den.”

Som en re­flek­tion på sitt oför­trut­na ar­be­te och höga själv­för­tro­en­de – trots me­di­as såg­ning­ar – be­slu­ta­de sig ban­det för att hyl­la sin ny­bliv­na sta­tus i ski­vans ti­tel.

”The Bil­li­on Dol­lar Ba­bi­es- kon­cep­tet hand­la­de helt en­kelt om att vi drev med oss själ­va”, sä­ger Alice Coo­per. ”Här har vi ett band som ing­en vil­le ta i med tång för tre år se­dan och plöts­ligt är vi värl­dens störs­ta band. Vi tit­ta­de på varand­ra och tänk­te: ’Vi är som bil­li­on dol­lar ba­bi­es’”.

Bil­li­on Dol­lar Ba­bi­es ut­gör höjd­punk­ten på Alice Coo­pers kre­a­ti­vi­tet. För­vänt­ning­ar­na var höga och Coo­per som fi­gu­re­ra­de på löp­sed­lar­na le­ve­re­ra­de. Elec­ted, No Mo­re Mr Nice Guy och I Lo­ve The De­ad osa­de av hög­klas­sig onds­ka. Hit­sing­eln No Mo­re Mis­ter Nice Guy, en re­la­tivt rak (med Alice Coo­per-mått mätt) rock­rö­ka­re fick in al­bu­met på lis­tor­na och för­vand­la­de Alice Coo­per till 1973 års mest osan­no­li­ka rock­stjär­nor.

När de spe­la­de in i Lon­don fo­to­gra­fe­ra­des ban­det av Da­vid Bai­ley till ski­vans in­ner­fo­dral. Det ska­pa­de yt­ter­li­ga­re ett gyl­le­ne till­fäl­le för ban­det att dri­va med si­na be­lac­ka­re och de åtog sig ut­ma­ning­en med bravur.

Kläd­da i ski­nan­de vit si­den och om­giv­na av se­del­bun­tar gul­lar mu­si­ker­na med al­bi­no­ka­ni­ner me­dan sång­a­ren vi­sar upp en livs le­van­de be­bis som är na­ken bort­sett från den ty­pis­ka Alice Coo­per-smink­ning­en runt ögo­nen.

”Det var vårt mest de­ka­den­ta al­bum. Det åter­speg­lar de­ka­den­sen un­der en tid i li­vet då vi fär­da­des i li­mousi­ne mel­lan flå­di­ga vå­ning­ar och vi ha­de det bäs­ta av allt in­klu­si­ve … Ja, det bäs­ta av allt.

”Vi kun­de knappt tro att folk be­ta­la­de oss för att gö­ra det här. Vi skul­le ha gjort det gra­tis, för vi var ba­ra ett ga­ra­ge­band som rå­ka­de va­ra på rätt

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.