60 Pyromania

Def Leppard

När Def Leppard började spela in den här skivan 1982 sa de att deras ambition var att göra något annorlunda mot allt annat där ute. Pyromania släpptes ett år senare och levde upp till det djärva uttalandet. Utan överdrift så förändrade skivan hårdrocken. Tjugofem år senare låter skivan fortfarande ny och väldigt vital.

Tillsammans med producenten Mutt Lange rev Def Leppard ner barriärerna mellan hårdrock och pop. De använde sig av samplingar där det behövdes, de lade enorma, mäktiga körer och gav skivan ett sound som var krispigt och distinkt – perfekt för amerikansk radio. Utöver det skrev de en rad låtar av så pass hög kvalitet att varenda en av dem är imponerande. Några av dem – Photograph, Rock Of Ages, Rock Rock (Till You Drop) – har blivit ikoniska. Till och med de mindre kända Comin’ Under Fire och Stagefright är mästerverk inom den melodiska hårdrocken. Uppföljaren Hysteria från 1987 sålde kanske mer, men Pyromania är Def Leppard i högform.

Def Leppard och Mutt Lange var en perfekt kombination. Det hade bandet haft på känn redan innan de hade hört Highway To Hell och Back In Black. De älskade det sena 70-talets new wave-pophittar som Mutt hade producerat, till exempel The Motors med Dancing The Night Away, City Boys 5.7.0.5 och Boomtown Rats listetta Rat Trap. Med AC/DC:S kommersiella superframgång Back In Black hade Mutt bevisat att han var den bästa hårdrockproducenten i branschen, samtidigt som han hade stenkoll på hur man gör en popsingel. Def Leppards mål var att dra nytta av de två färdigheterna.

”High ‘N’ Dry var en rejäl förbättring från den första skivan”, säger Joe Elliott. ”Och med den tredje skivan ville vi ta ytterligare ett stort kliv. Vi ville inte göra High ‘N’ Dry II.”

Mutt Lange delade hans vision. Han sa till bandet: ”Vi kan göra en skiva som ingen någonsin har gjort tidigare.” Mutt radade upp den senaste studiotekniken som de hade till sitt förfogande – digital inspelning, nya trummaskiner och syntar – och förklarade hur de skulle användas vi inspelning av hårdrock.”

Def Leppard skrev det mesta av materialet till sin tredje skiva i februari 1982. Somliga av låtarna var helt nya och byggde på ett antal riff som bandet hade jobbat på efter High ‘N’ Dry- turnén. Men de gjorde också om några gamla låtar som inte hade hamnat på High ‘N’ Dry: Medicine Man pumpades upp och döptes om till Rock Rock (Till You Drop), och en tidigare ofärdig låt – beskriven av Joe som ”en popsång för två gitarrer” – blev till slut klar och fick titeln Photograph.

Bortsett från trummisen Rick Allen bidrog alla bandmedlemmar till låtskrivandet, det gjorde även Mutt Lange som hade sitt namn på skivans alla tio låtar. Gitarristen Pete Willis skrev riffet till Rock Rock (Till You Drop). Den andre gitarristen, Steve Clark, var ett stort Jimmy Pagefan och skrev den Zeppelindoftande Billy’s Got A Gun. Rick Savage var upphovsman till rockrökaren Stagefright.

Gitarristen Pete Willis hade med tiden blivit en belastning för bandet och efter utdragna diskussioner fattades ett beslut. ”Vi hade fattat det här beslutet 99 gånger tidigare”, suckar Elliott, ”och varje gång hade vi talats ur det, antingen av Pete eller vårt management.”

Bandet hade redan sett ut en ersättare för Willis, nämligen Londonbon Phil Collen som var gitarrist i Nwobhm*-glamrockbandet Girl och god vän till Joe . Under turnén som följde på High ‘N’ Dry ringde Joe till Phil efter ännu ett av Willis fyllespel. Willis kallades till ett bandmöte och informerades om att han var ute ur bandet en gång för alla.

Samtidigt är Elliott noggrann med att understryka vikten av Pete Willis bidrag till Pyromania. Gitarristen hade sitt namn på fyra av skivans tio låtar, bland annat Photograph som blev albumets främsta hit. Och trots sina duster med Mutt Lange spelar Willis kompgitarr på alla låtar. Phil Collen anslöt till bandet i inspelningens slutskede när de återvände till London för pålägg och mixning i Battery Studios.

Den slutgiltiga mixen av Pyromania blev klar strax innan julen 1982. Skivan hade tagit nio månader att färdigställa. Med en kostnad på över en miljon pund var den tvungen att sälja i minst tre miljoner exemplar för att göra Def Leppard skuldfria. Joe Elliott borde ha varit nervös. Det var han inte.

”Vi visste att vi hade gjort en grym skiva”, säger han. ”Och vi visste att den hade potential att bli en storsäljare.”

Och det blev den. Under en otrolig period i augusti sålde Pyromania 100 000 exemplar om dagen i USA. Skivan klättrade till andra plats på Billboard-listan – slagen endast av Michael Jacksons Thriller. ”Vi sålde faktiskt mer än Thriller i en vecka”, säger Elliott, ”men det råkade var samma vecka som soundtracket till Flashdance toppade listan, vi hamnade två och Jacko trea.”

utgiven 1983 producent Mutt Lange

*NWOBHM = New wave of british heavy metal.