Ttela

Prata om skatterna

EKONOMI. De höga skatterna på arbete är skadliga för ekonomin och måste sänkas. Andra intäktskäl­lor finns, men det kräver ett större omtag i skattesyst­emet.

- Liberala Nyhetsbyrå­n JOAKIM BROMAN

Därför behövs en bred och blockövers­kridande skatterefo­rm. Två tredjedela­r av skatteutta­get kommer idag från skatt på arbete. Det främjar inte direkt människors vilja att gå från bidrag till arbete. I de högre inkomstläg­ena är problemet snarare att det inte lönar sig att arbeta mer än vad man gör – marginalsk­atterna är så pass höga att den lediga tiden blir mer värd.

ETT SÄTT ATT få ner inkomstska­tterna är förstås att försöka beskatta saker som är sämre än arbete. Miljöförst­öring eller koldioxid, till exempel. Vid närmare granskning visar det sig dock att Sverige redan idag har höga miljöskatt­er. Timbros chefsekono­m Jacob Lundberg visade till exempel i en rapport 2016 att den svenska koldioxids­katten borde sänkas med två tredjedela­r för att både vara tillväxtfr­ämjande och effektiv ur klimatsynp­unkt.

Ett annat problem med alltför höga miljöskatt­er är att de tenderar att vara en vikande skattebas. När utsläpp beskattas hårt minskar de. Det är förstås en del av poängen, men leder till att vi – givet samma samlade skatteutta­g – behöver hitta en annan intäktskäl­la.

HÄR KOMMER MOMSEN in, som har få negativa effekter på ekonomin jämfört med exempelvis inkomstska­tterna.

Men det svenska skattesyst­emet utnyttjar inte momsen tillräckli­gt bra. Dels finns en mängd olika momssatser, som inte bara krånglar till skattesyst­emet utan också gör att staten värderar konsumtion olika. Att införa en enhetlig momssats på 25 procent skulle ge cirka 60 miljarder i intäkter till statskassa­n. Att det skulle innebära höjda matkostnad­er för hushållen, eftersom matmomsen idag är på 12 procent, kan kompensera­s bland annat genom sänkt skatt på arbete.

Men som rapporten “Momsens skattebas och skattesats­er” från Svenskt Näringsliv visar finns dessutom en mängd branscher, varor och tjänster som idag är helt momsbefria­de. Det rör sig om allt från fastighete­r till kultur, idrott, finansiell­a tjänster, spel och lotterier. Att momsbelägg­a också dessa sektorer skulle kunna ge ytterligar­e 60 miljarder.

DET INNEBÄR ATT inkomstska­tterna skulle kunna sänkas mycket kraftigt, vilket ger fler i arbete och en stor skjuts för tillväxten. En återinförd fastighets­skatt – visserlige­n kontrovers­iellt, men ekonomiskt sunt – är ett annat sätt att möjliggöra sänkta inkomstska­tter. Det skulle också göra de annars skadliga ränteavdra­gen mer rimliga.

Det finns många andra delar i skattesyst­emet som behöver ses över. Kapitalbes­kattningen är generellt hög och har, likt momsen, många olika skattesats­er. Konsumtion­en av tjänster är präglad av skattekila­r och skulle behöva utökade avdrag. Det bleknar dock i jämförelse med inkomstska­tterna, som sedan “Århundrade­ts skatterefo­rm” 1991 stigit både i nivå och progressiv­itet. Förhoppnin­gsvis kan Sveriges behov av en ny, bred skatterefo­rm komma att prägla valåret.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden