Brist på lik för svenska studenter
Universiteten i Sverige vill att fler personer väljer att donera sina kroppar i utbildningssyfte. – Vi skulle behöva öka donationerna med 10 procent, och ännu hellre med 20, säger Johan Södergren, intendent vid Karolinska Institutet.
Det kommer att behövas fler helkroppsdonatorer i Sverige i takt med att universiteten utbildar allt fler läkare och tandläkare. Det anser Johan Södergren, vid Karolinska Institutet.
– I dag ligger vi precis på det antal vi behöver. Karolinska Institutet har ökat intaget av läkarstudenter och tandläkarstudenter. Ökar det ännu mer måste vi få fler donatorer, säger Johan Södergren.
Helkroppsdonation skiljer sig från organdonation som går till livräddande transplantationer och hanteras av landstingen. Helkroppsdonationer används i anatomiundervisning för läkarstudenter, tandläkare eller fysioterapeuter till exempel.
En kropp som donerats balsameras och används i regel under en termin, ibland uppemot ett år, innan den återlämnas till de anhöriga och kan begravas. Universiteten står för kista, transport och urna. Det är en av anledningarna till att det hittills i Sverige inte gjorts någon reklam för att öka antalet donationer.
– Vi vill att den som helkroppsdonerar gör det för att man vill hjälpa sjukvården och undervisningen. Kontakten vi har haft med donatorer visar på ett stort intresse för det, säger Johan Södergren.
I takt med det ökande antalet studenter och ett ökande behov av donatorer kan det dock vara tid att se över hur man informerar om helkroppsdonationer, menar Johan Södergren.
– I Danmark gör de reklam för helkroppsdonationer på radio och i tv. Köpenhamn ligger någonstans på 300 donatorer om året. I Stockholm ligger vi på runt 50. De ligger mycket längre fram. Vi tänker så mycket innan det händer något. Vi är landet lagom, säger Johan Södergren.
En kropp som donerats balsameras och används i regel under en termin, ibland uppemot ett år, innan den återlämnas till de anhöriga och kan begravas. Universiteten står för kista, transport och urna.