CHEV­RO­LET COR­VAIR

Chev­ro­let Cor­vair är för­mod­li­gen Ge­ne­ral Mo­tors fris­kas­te sats­ning un­der 1900-ta­let så­väl till form som innehåll. Det är dags att ta en av USA:s mest kon­tro­ver­si­el­la och minst upp­skat­ta­de bi­lar på all­var.

USA-Klassiker - - Sidan 1 - TEXT & FOTO: GUSTAF SJÖ­HOLM

Jag kan in­te lå­ta bli att spän­na mig li­te i rygg­slu­tet och kän­na en rys­ning i nac­ken när jag sväng­er och ga­sar ge­nom den långa kur­van. Sladd­no­ja och pi­ru­ett­skräck kry­per gär­na fram ur svans­mo­tor­bi­lars vrår, sär­skilt i en Chev­ro­let Cor­vair. Men ingen­ting hän­der mer än att jag och bi­lens äga­re Ju­ne Kri­s­ten­sen ka­nar li­te frid­fullt i sid­led på den ha­la fö­rar­sof­fan. Cor­vai­ren lig­ger slå­en­de fint på vägen och trots li­te sim­mig snäck­styr­ning känns den bå­de di­rekt och li­te små­a­lert. Låg sitt­ställ­ning och golv­väx­elspak an­das liv­ligt tem­pe­ra­ment så den här jän­ka­ren känns in­te som al­la and­ra – och det har den hel­ler ald­rig va­rit.

Fak­tum är att Cor­vair var en av de mest vå­gan­de lan­se­ring­ar­na in­om ame­ri­kansk bilindustri un­der he­la 1900-ta­let. Det­ta in­ne­bar USA:s förs­ta se­ri­e­till­ver­ka­de bil med svans­mo­tor och GM:s förs­ta bil med själv­bä­ran­de ka­ross. Den stack även ut med se­pa­ra­ta hjulupphängningar fram och bak och skröt i en se­na­re ver­sion även med tur­bo­mat­ning – de­cen­ni­et fö­re BMW, Porsche och Saabs (hög­ljud­da) in­tåg på det över­lad­da­de fäl­tet.

LÅT OSS BAC­KA TILL­BA­KA någ­ra år för att för­stå hur den här ud­da­var­gen kom till. 1957 drab­ba­des USA av en eko­no­misk ned­gång och bil­för­sälj­ning­en sjönk med 31 pro­cent. De ame­ri­kans­ka bil­till­ver­kar­na blic­ka­de oro­ligt på im­por­ten av mind­re och mer eko­no­mis­ka al­ter­na­tiv från Eu­ro­pa med svans­mo­tor­bi­lar från Volks­wa­gen och Re­nault i förs­ta le­det. Pla­ner­na på bi­lar med mo­torn där­bak ha­de fun­nits länge bland tek­ni­ker­na på GM, sär­skilt hos vi­sio­nä­ren Ed­ward N. Co­le i spet­sen på Chev­ro­let-di­vi­sio­nen. Där fick det ak­ter­driv­na pro­jek­tet Cor­vair grönt ljus 1956. Co­le blev kon­struk­tions­chef 1952 och var känd för att bry­ta kon­ven­tio­ner, bland an­nat låg han bakom ut­veck­ling­en av Chev­ro­lets small­block­mo­to­rer.

Ban­bry­tan­de Chev­ro­let Cor­vair pre­sen- te­ra­des 1959 som 1960 års mo­dell. Kon­kur­ren­ter­na lät in­te vän­ta länge in­nan Chrys­ler Va­li­ant och Ford Fal­con tog upp kam­pen i det nya seg­men­tet Com­pact Cars el­ler ”de ame­ri­kans­ka la­gom­vag­nar­na” som Tek­ni­kens Värld be­teck­na­de dem i en in­tro­du­ce­ran­de ar­ti­kel.

TILL­BA­KA TILL NU­ET, jag brom­sar in i en lum­mig al­lé och stan­nar till vid väg­kan­ten. Vi lå­ter Cor­vai­ren sval­na och stu­de­rar hur kvälls­so­len loc­kar fram ka­ros­sens åter­håll­sam­ma lin­jer. In­te ett spår av fe­nor, där­e­mot det för ti­den tren­di­ga ”tak­skäg­get” över bakru­tan och såklart den Cor­vet­te-in­spi­re­ra­de ak­tern. In­te så märk­ligt att den här Che­van väck­te upp­märk­sam­het för fem­tio­fy­ra år se­dan. I mitt hu­vud vand­rar tan­kar­na iväg till NSU Prinz 4 och Re­nault 8.

– Jag skul­le åka och tit­ta på min kom­pis So­fus mop­pe för två år se­dan, en gam­mal Husqvar­na, bör­jar äga­ren Ju­ne Kri­s­ten­sen för­kla­ra när jag frå­gar hur hon kom över det här fi­na ex­em­pla­ret.

– Men så kom han åkan­de i den här istäl­let. Jag fick prov­kö­ra den och när So­fus be­rät­ta­de att den var till sa­lu tit­ta­de jag på ho­nom i två se­kun­der och sa ”Den tar jag!” Helt opla­ne­rat! Vips var Ju­ne med sin förs­ta en­tu­si­ast­bil, ett be­slut hon in­te ång­rat en mil­li­me­ter.

”Vi lå­ter Cor­vai­ren sval­na och stu­de­rar hur kvälls­so­len loc­kar fram ka­ros­sens åter­håll­sam­ma lin­jer. In­te ett spår av fe­nor, där­e­mot det för ti­den tren­di­ga ”tak­skäg­get” över bakru­tan och såklart den Cor­vet­te-in­spi­re­ra­de ak­tern.”

Ju­ne fick upp sma­ken för ve­te­ra­na­re un­der fle­ra be­sök på Rätt­vik Clas­sic Car We­ek och Gär­deslop­pet.

Vi be­slu­tar att fort­sät­ta mot någ­ra av Ju­nes fa­vo­rit­vä­gar, öpp­nar dör­rar­na och kli­ver in. Det går snabbt att hit­ta en skön kör­ställ­ning, sik­ten är god, gol­vet prak­tiskt plant och med ett be­stämt vrid på start­nyc­keln kic­kar box­ersex­an igång långt bakom ryg­gen. Pla­ce­ring­en bor­gar för bra ljud­kom­fort me­dan det fläk­tar hög­ljutt ut­an­för. Att ha mo­torn bak­till gör ock­så att Cor­vai­ren kla­rar sig fint ut­an ser­vo­styr­ning.

Box­ersex­an är till störs­ta de­len av alu­mi­ni­um men blev trots det 30 kg tyng­re än pla­ne­rat. Pa­rat med den kost­nads­be­spa­ran­de åt­gär­den att slo­pa kräng­nings­häm­ma­re bak­till kom­mer vi ound­vik­li­gen in på pro­ble­ma­ti­ken med de förs­ta år­gång­ar­na av Cor­vair.

ME­DE­LA­ME­RI­KA­NEN I BÖR­JAN av 1960-ta­let var van vid bak­hjuls­driv­na bi­lar med mo­torn fram, van­li­gen un­der­styr­da till sin na­tur, me­dan Chev­ro­let Cor­vair med sin bak­tunga mo­torpla­ce­ring var över­styrd. Bak­vag­nens pen­de­lax­lar gjor­de att slarv med ring­tryck och en ty­piskt ame­ri­kansk kör­stil led­de till fle­ra olyc­kor med Cor­vair. Det var ba­ra bör­jan på ett stör­re me­di­alt drev runt mo­del­len.

– Jo, men van­li­gas­te kom­men­ta­ren om bi­len är alltid ”den där” och sen vad som var fel på den när den kom. Unsa­fe at any Speedryk­tet le­ver än, be­kräf­tar Ju­ne och syf­tar på en bok­ti­tel från ad­vo­ka­ten och ak­ti­vis­ten Ralph Na­der. Han bör­ja­de en­ga­ge­ra sig för för­bätt­rad tra­fik­sä­ker­het re­dan un­der stu­di­eå­ren på namn­tunga sko­lor som Har­vard och Prin­ce­ton och 1965 kom hans bok Unsa­fe at any Speed som äv­ben över­sat­tes till svens­ka med ti­teln ”Den livs­far­li­ga bi­len”.

I det förs­ta av bokens åt­ta ka­pi­tel gick Na­der hårt till an­grepp mot just de förs­ta års­mo­del­ler­na av Chev­ro­let Cor­vair och an­kla­ga­de dem för att va­ra fel­kon­stru­e­ra­de och må­la­de upp en rad olyc­kor ur den bitt­ra sta­tisti­ken. För­sälj­ning­en tog stryk di­rekt och häm­ta­de sig ald­rig rik­tigt, trots att Chev­ro­let mo­di­fi­e­ra­de bak­vag­nen med en ny fyr­de­lad ba­kax­el till års­mo­dell 1965.

Na­ders pub­li­ce­ring blev en smär­re ut­dra­gen re­a­li­ty­så­pa som gick än­da upp till kon­gress­ni­vå, där Ge­ne­ral Mo­tors för­sök­te smuts­kas­ta Na­der men i slutän­dan åk­te på stäm­ning själ­va. Na­der är för öv­rigt fort­fa­ran­de vid liv, idag åt­tio år gam­mal och har hun­nit ska­pa de­batt in­om allt från tra­fik­sä­ker­het till mil­jö- och kon­su­menträtt. Dess­utom har han fle­ra gång­er kan­di­de­rat som ame­ri­kansk pre­si­dent, se­nast år 2000.

Ju­ne Kri­s­ten­sen tar kri­ti­ken och ra­bald­ret med ro och skräms in­te av väge­gen­ska­per­na.

– Njaa, när det blå­ser så tyc­ker jag den ten­de­rar att vobb­la li­te grann. An­nars tar jag det mest lugnt och för­sö­ker att in­te at­tac­ke­ra kur­vor­na för hårt.

– När jag kör min van­li­ga Saab har jag tur­bo­hjär­nan på, fort­sät­ter Ju­ne, men när jag kör Cor­vai­ren är jag ba­ra helt lugn.

Cor­vair kom som sagt ock­så med tur­bo­ladd­ning 1962 i ku­pén Mon­za Spy­der. Vid si­dan av se­dan och ku­pé er­bjöds mo­del­len även som sta­tions­vagn, skåp­bil och även pick­up. Till års­mo­dell 1965 fick den ra­ka­re form­språk som tyd­li­ga­re knöt an till de stör­re Chev­ro­let­mo­del­ler­na.

Ef­ter Na­ders an­grepp i ”Den livs­far­li­ga bi­len” da­la­de för­sälj­ning­en till hälf­ten un­der 1966, och in­tro­duk­tio­nen av Ford Mustang och se­na­re även Chev­ro­let-mo­del­ler­na Ca­ma­ro och No­va gjor­de an­led­ning­ar­na att kö­pa Cor­vair än­nu fär­re. Men Ge­ne­ral Mo­tors, från och med 1967 med Cor­vai­rens pap­pa Ed Co­le som pre­si­dent, lär knap­past ha ve­lat er­kän­na Cor­vai­rens många bris­ter och lät mo­del­len le­va vi­da­re till 1969, dock en­bart som cou­pé och cab­ri­o­let de två sista åren. Till­verk­nings­siff­ran slu­ta­de på dry­ga 1,7 mil­jo­ner.

”När det blå­ser så tyc­ker jag den ten­de­rar att vobb­la li­te grann. An­nars tar jag det mest lugnt och för­sö­ker att in­te at­tac­ke­ra kur­vor­na för hårt.”

JU­NE OCH JAG FORT­SÄT­TER vår tur ge­nom den ljum­ma sen­som­mar­kväl­len. Måt­tar för­sik­tigt i al­la tvä­ra kur­vor. Job­bar istäl­let med det trev­li­ga vrid­mo­men­tet och in­ta­lar oss att ring­tryc­ket är som det ska. Fort­sät­ter ka­na li­te över sof­fan. Jag som är Porsche-to­kig dröm­mer om en Cor­vair Mon­za Cou­pé, me­dan Ju­ne som gil­lar Fol­ka-cab­bar in­te ha­de sagt nej till en Cor­vair Con­ver­tib­le. Vi kon­sta­te­rar ro­fyllt att det finns en ver­sion för al­la sma­ker av GM:s mest ban­bry­tan­de mo­dell.

So­ber färg och form i var­je hörn på Ju­ne Kri­s­ten­sens Chev­ro­let Cor­vair. Blan­ka och re­jä­la hand­tag, di­stink­ta reglage och funk­tio­nel­la in­stru­ment dof­tar sex­tio­tal.

Idéer­na och vi­sio­ner­na var sto­ra un­der pla­ne­ring­en av Cor­vair. En box­ersexa helt i alu­mi­ni­um sprack när det vi­sa­de sig bli på tok för avan­ce­rat och kost­samt – med följd att mo­tor­vik­ten drog iväg med om­kring 40 ki­lo.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.