GU­NIL­LA DELUXE – SA­KER PÅ AME­RI­KANSKT VIS

Kan in­tres­set för gam­la pry­lar och klä­der bör­ja med lju­det från mammas Chev­ro­let Bla­zer? Gu­nil­la för­kla­rar hur det här häng­er ihop på nå­got vis.

USA-Klassiker - - Innehåll -

Klä­der, grun­kor och fö­re­te­el­ser från 1900-ta­lets formgla­da värld.

När jag var runt 2,5 år skul­le fa­mil­jen kö­pa en re­jäl bil till mam­ma. Pap­pa kör­de se­dan någ­ra år till­ba­ka en Chev­ro­let Van, så nu be­höv­des nå­got mind­re. En Chev­ro­let S10 Bla­zer av 1987 års mo­dell blev det, spril­lans ny. Den kom att kal­las lill-Che­van och det är den förs­ta bil jag minns. Jag kanske skul­le näm­na att jag är upp­växt strax norr om Stock­holm i ett fa­mil­je­vän­ligt små­hus­om­rå­de. Där fanns in­te någ­ra ame­ri­kans­ka bi­lar och be­grep­pet SUV var in­te all­mänt känt än­nu. Jag hör­de alltid på lju­det när det var min mam­ma som kom, ing­en an­nan bil i om­rå­det mull­ra­de som den.

Un­der upp­väx­ten åk­tes myc­ket bil och fram­för allt tit­ta­des det på bi­lar, ons­dags­träf­far vid Brostu­gan och fre­da­gar på Svea­vä­gen är min­nen jag har se­dan ti­di­ga år. Till­ställ­ning­ar som Whe­els Na­tio­nals i Stock­holm och American Car Show i Norr­täl­je var stå­en­de in­slag i fa­mil­jens som­mar­pla­ne­ring.

Kanske kan man in­te va­ra no­stal­gisk över en tid som man in­te upp­levt men den käns­lan har alltid fun­nits hos mig. Jag tror att det häng­er ihop med al­la de gam­la bi­lar jag fick se och upp­le­va. Bi­lar är ju som tids­ma­ski­ner.

In­tres­set för gam­la sa­ker väx­te sig star­ka­re i mi­na se­na ton­år. Dröm­men var att se ut som Christi­na Schol­lin när hon spe­la­de Bib­ban i fil­men Rag­ga­re.

Jag gick på lop­pi­sar och be­sök­te se­cond hand-bu­ti­ker, köp­te gam­la vec­ko­tid­ning­ar, skor, hand­väs­kor och kaf­fe­kop­par. Jag vil­le an­das, le­va och va­ra li­te när­ma­re de där åren då allt ver­ka­de va­ra vac­kert.

Mitt kaf­fe ko­kas i en vis­sel­jo­han­na, den viss­lar in­te så högt läng­re, men när tryc­ket ökar så hop­par kor­ken av från pi­pen och då vet man att det är klart. Sen ska kaf­fet vi­la, någ­ra mi­nu­ters ef­ter­tan­ke in­fal­ler i kö­ket. Kaf­fe med mind­ful­ness.

För­u­tom att ly­sa ils­ket rött kan den här lil­la VW-bus­sen spe­la ski­vor. Den fun­ge­rar fak­tiskt men lju­det är out­härd­ligt. Bör ock­så an­vän­das på ski­vor man kan und­va­ra.

Mammas re­kor­der­li­ga lill-Che­va hem­ma på ga­ra­ge­upp­far­ten nå­gon gång i slu­tet av 80-ta­let. Gran­nar­na miss­tog of­ta den mull­ran­de V6:an för en V:8a. Men det en­da jag bryd­de mig om var att det hör­des på fle­ra kvar­ters av­stånd att det var min mam­ma som kom.

Den skram­li­ga plåt­lek­saks­bi­len är gjord av en ano­nym till­ver­ka­re men i no­sen sit­ter ett li­tet em­blem som skvall­rar om Chev­rol­tet. Trots li­te äld­re stil på­min­ner den en hel del om mammas Bla­zer från åt­ti­o­ta­let.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.