Natt­sudd

USA-Klassiker - - Desoto -48 - Text: Staf­fan Er­lands­son Fo­to: Si­mon hamelius

Det förs­ta som jag läg­ger mär­ke till på den sto­ra mörk­blå bi­len från en an­nan värld är S-skyl­ten. På bakluc­kan, all­de­les un­der bakru­tan, har nå­gon svensk äga­re lå­tit mon­te­ra ett ge­di­get kro­mat S– mär­ke i me­tall som skru­vats fast. Skyl­ten bör un­der bi­lens ti­di­ga år ha va­rit ett re­jält sta­tus­hö­jan­de at­tri­but; här kom min­sann en bi­lä­ga­re som kun­de be­ge sig ut på se­mester­re­sor bort­om lan­dets grän­ser, vil­ket kanske in­te var helt van­ligt i slu­tet av 1940-ta­let.

Längs sidorna lö­per ele­gan­ta krom­lis­ter, gi­vet­vis även de till­ver­ka­de i me­tall. Då jag föl­jer dem mot fron­ten möts jag av ett vac­kert kro­mat dol­lar­grin; be­tyd­ligt mer än hälf­ten av fron­ta­re­an be­står av kro­mad me­tall! Gril­lens lod­rä­ta rib­bor kal­la­des för vat­ten­falls­grill och den flan­ke­ras av två re­di­ga rek­tangu­lä­ra par­ke­rings­ljus. Tho­mas Wings­tedt är en man som od­lat sitt bil­in­tres­se se­dan barns­ben. Det syns in­te minst i fa­mil­jens gam­la fo­to­al­bum där oli­ka bi­lar spe­lar en cen­tral roll, sär­skilt ame­ri­kans­ka. DeSo­ton från 1948 har Tho­mas ägt i drygt 30 år och den var ett rent im­puls­köp.

– I mitt yr­ke som fo­to­graf lär­de jag kän­na en an­ställd hos en kund, minns Tho­mas. Med nyköpt hus och ny­fött barn fanns egent­li­gen in­te tid för veteranbil. Men jag föll pla­dask för bi­len, hel­he­ten med dess for­mer, be­rät­tar Tho­mas. Tho­mas.

DeSo­ton bör­ja­de sitt liv som di­rek­tions­vagn,

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.