Jill Dan­do

PRO­GRAM­LE­DA­REN JILL DAN­DO LED­DE BBC TELEVISIONS CRI­ME­WATCH FRAM TILL ATT HON BLEV MÖR­DAD 1999. KAN PROGRAMMET HA KOSTAT HEN­NE LI­VET?

Världens Största Brottsmysterier - - Innehåll -

Blev BBC:S sto­ra stjär­na lönn­mör­dad?

Jill Dan­do var Bbc-stjär­nan som gjor­de en ra­ket­kar­riär i me­die­bo­la­get. Hon bör­ja­de på sjuk­hus­ra­dio, gick över till en lo­kal ny­hets­sta­tion och var med i re­se­pro­gram­met Ho­li­day. Hon skul­le se­na­re bli ett av BBC:S störs­ta namn. Hon blev mör­dad den 26:e april 1999 när hon jobbade som pro­gram­le­da­re för Cri­me­watch till­sam­mans med kol­le­gan Nick Ross. Var det job­bet på programmet som kos­ta­de hen­ne li­vet?

Dröm in­te mar­dröm­mar

Ross bru­ka­de av­slu­ta var­je av­snitt av Cri­me­watch med sin sed­van­li­ga replik ”Dröm in­te mar­dröm­mar”. Programmet sam­la­de be­vis mot al­la möj­li­ga kri­mi­nel­la, till ex­em­pel mör­da­re. Re­dak­tio­nen gjor­de re­kon­struk­tio­ner av all­var­li­ga brott och lät ex­per­ter från polisen ut­ta­la sig om brot­tet bå­de ute i fält och i stu­di­on. In­te helt över­ras­kan­de fick pro­gram­le­dar­na många fi­en­der och Jill Dan­do ska ha bli­vit ho­tad kort tid fö­re sin död. Ett hot som polisen in­te bryd­de sig om att un­der­sö­ka. Men vem skul­le egent­li­gen vil­ja mör­da en av pro­gram­le­dar­na? Var det nå­gon som för­följ­de hen­ne? En be­satt be­und­ra­re? En brotts­ling som vil­le ha hämnd? En ser­bisk gangs­ter med po­lis­tis­ka mo­tiv? El­ler var det kanske ett pro­fes­sio­nellt be­ställ­nings­mord på upp­drag av tungt kri­mi­nel­la som vil­le var­na jour­na­lis­ter och pro­gram­le­da­re för att läg­ga sig i? Mor­det på Jill Dan­do är fort­fa­ran­de en gå­ta. Vi vet att Bar­ry Ge­or­ge bod­de en knapp kilo­me­ter från hen­nes bo­stad i Lon­don, att han ha­de in­lär­nings­svå­rig­he­ter och ett då­ligt

för­hål­lan­de till kvin­nor. Bar­ry Ge­or­ge döm­des för mor­det på Dan­do den 2:a ju­li 2001. Vi vet ock­så att han vann över­kla­gan i må­let när det gick upp i dom­stol för tred­je gång­en, och fick en ny rät­te­gång den 1:a au­gusti 2008. Det­ta ef­ter att de första tek­nis­ka be­vi­sen mot ho­nom bli­vit ogil­tig­för­kla­ra­de. De spår från skjut­vap­net som på­träf­fa­des i en av hans jack­fic­kor kun­de in­te läng­re an­vän­das av åkla­gar­na. Ut­an de här be­vi­sen föll må­let och Ge­or­ge var fri att gå.

En an­nan sak vi vet är att många gär­nings­per­so­ner ham­na­de in­för rät­ta tack va­re Cri­me­watch, men det var ock­så många and­ra som vil­le se Dan­do död. Serbiska gangst­rar sågs som möj­li­ga miss­tänk­ta. Dan­do ha­de bett om hjälp till ko­so­vo­al­ba­ner­na i tv, och ba­ra någ­ra da­gar in­nan hon dog ha­de NA­TO:S luftan­grepp or­sa­kat 17 män­ni­skors död i en bombräd mot Ser­bi­en. Ef­ter bomb­ning­en kom det fram en rad hot mot fle­ra kän­da namn på BBC. Var mor­det på Dan­do en hämnd från serbiska gangst­rar som val­de just hen­ne för att få upp­märk­sam­het?

Ut­red­ning­en av Dan­do-fal­let fick kod­nam­net ”Ox­bo­rough” och led­des av Ha­mish Camp­bell. Tea­met för­hör­de mer än 2500 män­ni­skor och spa­ra­de mer än 1 000 oli­ka vitt­nes­mål de föl­jan­de sex må­na­der­na ef­ter mor­det. Polisen läm­na­de snart te­o­rin om ett be­ställ­nings­mord ef­tersom lönn­mör­da­ren omöj­ligt kan ha för­ut­sett när Dan­do skul­le kom­ma hem. Hon ha­de lagt ut sin bo­stad till för­sälj­ning och till­bring­a­de stör­re de­len av ti­den hos sin fäst­man istäl­let. Hon be­sök­te säl­lan och spo­ra­diskt sin gam­la adress.

Polisen trod­de ock­så att mord­vap­net kan ha va­rit en re­pli­ka el­ler ett va­pen med blank­skott som en va­pen­hand­la­re mo­di­fi­e­rat till att skju­ta skarpt. Möj­li­gen med am­mu­tion av då­lig kva­li­tet.

Ut­re­dar­na me­na­de att det in­te var sär­skilt tro­ligt att en pro­fes­sio­nell mör­da­re skul­le an­vän­da ett ama­tör­va­pen som dess­utom byggts om och lad­dats med då­lig am­mu­ni­tion. En så­dan mör­da­re skul­le ha va­pen av bätt­re kva­li­tet. Det är dock svå­ra­re att få tag i va­pen på den svar­ta mark­na­den i Stor­bri­tan­ni­en än i många and­ra län­der, ex­em­pel­vis USA. Om det var ett po­li­tiskt mo­ti­ve­rat brott skul­le gär­nings­per­so­nen helst ve­lat und­vi­ka att an­vän­da va­pen med kopp­ling till det mi­li­tä­ra. El­ler för den de­len va­pen som an­vänds i täcko­pe­ra­tio­ner. Om vapnet ha­de hit­tats och vi­sat sig att va­ra spe­ci­al­byggt just för så­da­na mord (till ex­em­pel en 9 mil­li­me­ters Wel­rod som an­vän­des av Spe­ci­al Ope­ra­tions Execu­ti­ve, en hem­lig grupp un­der and­ra världs­kri­get, el­ler en Hi-stan­dard 22. au­to­mat­pi­stol med ljud­däm­pa­re), ha­de ut­re­dar­na ve­tat mer om gär­nings­per­so­nen och var vapnet kan ha kom­mit ifrån.

Ett pro­fes­sio­nellt mord

Bar­ry Ge­or­ge som bod­de i när­he­ten ha­de en historia av våld mot kvin­nor och en bak­grund in­om ar­mén. Han fram­stod som den mest san­no­li­ka miss­tänk­te sär­skilt med tan­ke på att mör­da­de kän­di­sar of­ta bli­vit of­fer för den ste­re­o­ty­pa en­sam­me man­nen ut­an­för sam­häl­let. Han läng­tar ef­ter upp­märk­sam­het och be­röm­mel­se och be­går mord för att få det. De kri­mi­nel­la i Stor­bri­tan­ni­en bru­kar hel­ler in­te ge sig på fram­stå­en­de per­so­ner som jour­na­lis­ter, do­ma­re och ad­vo­ka­ter. Ett be­ställ­nings­mord på en hög­pro­fi­le­rad per­son ses som en risk av le­dar­na för Stor­bri­tan­ni­ens und­re värld. Bar­ry Ge­or­ge greps den 25:e maj 2001, häk­ta­des den 28:e och döm­des den 2:a ju­li. Det gick sju år och tre vän­dor i rät­ten in­nan han frikän­des i au­gusti 2008. Trots att han blev frikänd ne­ka­des han ska­de­stånd för ti­den i fäng­el­se.

Se­na­re har man tit­tat när­ma­re på om te­o­rin om be­ställ­nings­mord som polisen ti­digt av­fär­da­de kan ha haft en po­äng. And­ra har grans­kat fal­let och hål­ler in­te med om po­li­sens be­döm­ning. Mark Tho­mas-wil­li­ams, som ti­di­ga­re ar­be­ta­de som po­lis och nu job­bar som grä­van­de jour­na­list, är en av dem som

VAR MOR­DET PÅ DAN­DO EN HÄMND FRÅN SERBISKA GANGST­RAR SOM VIL­LE HA UPP­MÄRK­SAM­HET?

ar­gu­men­te­rar för att mor­det på Dan­do var ett be­ställ­nings­jobb.

Det gick ryk­ten om att den ju­go­sla­vis­ka re­ge­ring­en an­vän­de sig av lönn­mör­da­re in­nan upp­lös­ning­en av den ju­go­sla­vis­ka sta­ten. Det­ta sär­skilt mot ju­go­sla­vis­ka med­bor­ga­re som flyt­tat från lan­det och fort­satt att kri­ti­se­ra re­gi­men. Det här rör­de sig om pla­ne­ra­de och väl ut­för­da mord, vil­ket ta­la­de för att de ut­förts av proffs. Den op­po­si­tio­nel­le jour­na­lis­ten Slav­ko Curuvi­ja mör­da­des i Bel­grad den 11:e april 1999, ba­ra någ­ra da­gar fö­re mor­det på Dan­do. Han dö­da­des på näs­tan ex­akt sam­ma sätt.

Mor­det be­gicks i ett bo­stads­om­rå­de men inga vitt­nen ha­de sett nå­got miss­tänkt. Om vitt­nen ha­de hört ett skrik men ing­et skott ha­de det tytt på att en ljud­däm­pa­re el­ler am­mu­ni­tion med låg has­tig­het an­vänts. Kanske an­vän­des bå­da två för att tys­ta ett an­nars hög­ljutt skrik. Be­skriv­ning­en av den möj­li­ga gär­nings­man­nen (ljus­hå­rig man på un­ge­fär 1,80 och cir­ka 40 år gam­mal) kun­de pas­sa in på vem som helst. Mör­da­ren läm­na­de in­te nå­got DNA el­ler va­pen ef­ter sig. Ingen­ting som kun­de pe­ka på nå­gon miss­tänkt alls. Det­ta ty­der på att gär­nings­man­nen viss­te hur man und­vi­ker att läm­na spår ef­ter sig.

Ned­hål­len och skju­ten

Mor­det var näs­tan iden­tiskt med mor­det på Slav­ko Curuvi­ja och väl ge­nom­fört. Dan­do blev an­tag­li­gen över­fal­len bak­i­från, fast­hål­len med gär­nings­man­nens hög­ra arm och tving­ad ned på mar­ken. Se­dan sköts hon med ett en­da skott i hu­vu­det. En del av bräns­let till pro­jek­ti­len togs bort för att däm­pa lju­det. Mor­det gick snabbt och mör­da­ren läm­na­de om­rå­det ut­an att dra till sig nå­gon upp­märk­sam­het. Det är ty­piskt för en er­fa­ren och pro­fes­sio­nell mör­da­re sna­ra­re än en ga­len ama­tör som för­sö­ker bli känd. Gär­nings­man­nen var snabb, kunnig och tve­ka­de in­te när det gäll­de.

Mor­det på Jill Dan­do för­blir olöst och idag har fal­let lagts på is. Hen­nes jour­na­lis­tis­ka arv le­ver dock vi­da­re. Jill Dan­dos in­sti­tut för kri­mi­nal­ve­ten­skap star­ta­des av Cri­me­watchs and­ra pro­gram­le­da­re Nick Ross och Dan­dos fäst­man Alan Fart­hing. In­sti­tu­tet slog upp dör­rar­na vid Lon­dons uni­ver­si­tet den 26:e april 2001, på dagen två år ef­ter mor­det.

I Dan­dos hemstad Weston-su­per-ma­re har Bbc-kol­le­gor­na i träd­gårds­pro­gram­met Ground For­ce an­lagt en träd­gård till min­ne av hen­ne i Gro­ve Park. Den öpp­na­des den 2:a au­gusti 2001. Hen­nes ti­di­ga­re ar­bets­gi­va­re har ock­så star­tat en min­nes­fond i hen­nes namn. Fon­den fi­nan­si­e­rar var­je år stu­di­er i tv-jour­na­li­stik för en stu­dent un­der ett år vid Fal­mouth uni­ver­si­tet (då­va­ran­de Fal­mouth konst­hög­sko­la). Stu­den­ten Sop­hie Long fick det första stipendiet. Hon bör­ja­de pre­cis som Jill Dan­do sin karriär på lo­kal­ny­he­ter­na och är idag en fram­gångs­rik re­por­ter och ny­hets­upp­lä­sa­re på BBC.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.