Mör­da­ren på Co­lo­ni­al Park­way

CO­LO­NI­AL PARK­WAY ÄR MED SI­NA 37 KILO­ME­TER EN VAC­KER RE­SA GE­NOM USA:S HI­STO­RIS­KA HJÄR­TA. DET ÄR OCK­SÅ EN PER­FEKT PLATS FÖR FÖR­ÄLS­KA­DE UNG­DO­MAR – OCH DE MONS­TER SOM JA­GAR DEM.

Världens Största Brottsmysterier - - Innehåll -

Ett mons­ter ger sig på unga kär­lekspar.

Vir­gi­nia-halvön sträc­ker sig nord­väst från Fort Mon­roe där Ja­mes Ri­ver myn­nar ut i Chesa­pea­ke Bay vid del­stads­hu­vud­sta­den Rich­mond. Om­rå­det lig­ger på sand­bot­ten och har i fle­ra hund­ra år ka­rak­tä­ri­se­rats av sump­mar­ker och tät skog. Di­strik­tet an­das ko­lo­ni­al­histo­ria och det lig­ger fle­ra uni­ver­si­tet i om­rå­det. Det är allt­så en populär plats för bå­de tu­ris­ter och stu­den­ter som trängs på den hårt tra­fi­ke­ra­de Interstate 64. Det är gle­sa­re tra­fik på Co­lo­ni­al Park­way, en 37 kilo­me­ter lång väg­sträc­ka som kor­sar mo­tor­vä­gen.

Vägen är på många sätt en lugn och be­hag­lig sträc­ka. Park­way kor­sar and­ra vägar på bro­ar el­ler via kul­ver­tar så att bi­lis­ter­na kan nju­ta av en trygg re­sa ge­nom det tä­ta skogs­land­ska­pet. Sträc­kan ses som en av USA:S drygt hund­ra na­tio­nal­skat­ter i väg­nä­tet. Det är en av­kopp­lan­de färd bort­om skyskra­por­na, re­klam­skyl­tar­na och köp­centren. Co­lo­ni­al Park­way kan fak­tiskt sä­gas va­ra mer park än väg. Men att stan­na till på den vack­ra sträc­kan kun­de un­der en pe­ri­od va­ra en lek med dö­den.

Från och med 1986 sked­de någ­ra av de märk­li­gas­te oupp­kla­ra­de brot­ten i Vir­gi­nia just här. En el­ler fle­ra se­ri­e­mör­da­re slog till vid minst fy­ra oli­ka till­fäl­len. Men år 1989 slu­ta­de det plöts­ligt. Det var in­te al­la mord som be­gicks på vägen men de skul­le än­då be­teck­nas som Co­lo­ni­al Park­way-mor­den.

PÅ PARK­WAY

De första mor­den upp­da­ga­des den 12:e ok­to­ber 1986 när två tu­ris­ter på pro­me­nad längst med Co­lo­ni­al Park­way upp­täck­te en vit Hon­da Ci­vic som ha­de kört av vägen ner i ett di­ke.

In­ne i Ci­vicen låg två krop­par. Det var 21-åri­ga col­le­gestu­den­ten Re­bec­ca A. Dowski och den 27-åri­ga

ak­ti­e­mäk­la­ren Cathleen ”Cat­hy” Tho­mas från Vir­gi­nia Be­ach. Tho­mas ha­de ti­di­ga­re stu­de­rat vid den ame­ri­kans­ka sjö­strids­sko­lan och var nu en fram­gångs­rik af­färs­kvin­na. De två dö­da kvin­nor­na ha­de en re­la­tion. De ha­de bå­da stryp­mär­ken samt skav­sår från ett rep runt hand­le­der­na och hal­sen. Hal­sar­na ha­de sku­rits upp och det ver­ka­de som att de ha­de käm­pat emot. Kvin­nor­na var fullt på­kläd­da och om­sorgs­fullt pla­ce­ra­de i bi­len.

In­si­dan av bi­len ha­de dränkts i un­ge­fär tju­go li­ter die­sel­ol­ja. Fle­ra ci­ga­ret­ter och tänd­stic­kor hit­ta­des på platsen vil­ket ty­der på att gär­nings­man­nen ha­de för­sökt stä­da un­dan brot­tet med en brand men in­te lyc­kats tän­da på die­sel­ol­jan. Kvin­nor­nas hand­väs­kor hit­ta­des ock­så i bi­len.

Fönst­ret på fö­rar­plat­sen var ne­re och man ut­går från att brot­tet in­te be­gicks i bi­len. Det skul­le ha va­rit mer blod in­ne i bi­len om två per­so­ner ha­de fått si­na hal­sar av­skur­na där. Brot­tet be­gicks tro­li­gen på en an­nan plats som polisen ald­rig lyc­ka­des hit­ta. Vack­ra Park­way fick istäl­let fun­ge­ra som dump­nings­plats. En funk­tion som var en stor kon­trast till vägens skön­het.

ING­EN PLATS ÄR TRYGG

I Is­le of Wight County som sträc­ker sig längst med Ja­mes Ri­ver och Rag­ged Is­land Cre­ek lig­ger viltre­ser­va­tet Rag­ged Is­land Re­fu­ge. Ja­mes Ri­ver Bridge bör­jar ba­ra någ­ra hund­ra me­ter från in­gång­en till om­rå­det. Det här var bland ung­do­mar­na känt som ett bra stäl­le för ro­man­tis­ka träf­far och köp av knark, om man ha­de de rät­ta kon­tak­ter­na.

Den 20:e sep­tem­ber 1987 fick polisen på she­riff­kon­to­ret i Is­le of Wight County se att Da­vid Knoblings svar­ta Ford pick­up stod över­gi­ven på re­ser­va­tets par­ke­rings­plats. Den stod ba­ra tio me­ter från vägen men var del­vis gömd av buska­get. Bil­dör­ren stod öp­pen och ra­di­on var på. Nyc­keln satt kvar i tänd­ning­en. Fle­ra dam- och herr­plagg låg på sä­tet.

Tju­go­å­ri­ge Da­vid Knobling ha­de va­rit bor­ta i tre dygn när hans bil hit­ta­des. Han ha­de en flick­vän som var gra­vid men sågs sist till­sam­mans med en an­nan, den fjor­ton­å­ri­ga flic­kan Ro­bin Edwards. Men polisen tog in­te för­svin­nan­det på så stort all­var som man kanske skul­le vän­ta sig av da­gens po­lis.

Knoblings pap­pa sat­te igång ett eget sö­kan­de längs med Ja­mes Ri­ver och hit­ta­de so­nens kropp fem da­gar ef­ter hans försvinnande. Se­na­re skul­le de upp­sväll­da kvar­le­vor­na av Ro­bin Edwards sköl­jas upp på land. De ha­de bå­de fast­nat i träd­röt­ter längst med flo­den. Om de in­te ha­de gjort det skul­le ström­men an­tag­li­gen fört med sig krop­par­na ut till havs. Da­vid Knobling var klädd i ka­ki­byx­or men ha­de var­ken skor el­ler tröja på sig. Ro­bin Edwards hit­ta­des med bh:n runt hal­sen. De blå jean­sen satt fort­fa­ran­de kvar men även hon sak­na­de skor.

Da­vid Knobling ha­de bli­vit skju­ten med två skott, ett i väns­ter ax­el och ett i bak­hu­vu­det. Ro­bin Edwards blev skju­ten en gång i bak­hu­vu­det som vid en ren av­rätt­ning av skot­tets snett nedåt­gå­en­de vin­kel att dö­ma. Att Kobling sköts med två skott kan ty­da på att han för­sök­te fly från mör­da­ren och ska­da­des av den första kulan i ax­eln. Där­ef­ter sköts han ock­så i hu­vu­det.

Den än­nu do­mi­ne­ran­de te­o­rin är att de två an­tag­li­gen stan­na­de på re­ser­va­tets par­ke­rings­plats för en trev­lig stund

till­sam­mans och att gär­nings­man­nen kon­tak­ta­de el­ler an­grep dem där. Ing­et ty­der på att de var miss­tänk­sam­ma mot man­nen som kom mot bi­len.

TILLBAKA PÅ PARK­WAY

Sent på kväl­len den 9:e april 1988 för­svann två stu­den­ter vid då­va­ran­de New­port Col­lege (i dag uni­ver­si­tet). De två för­svun­na stu­den­ter­na var ar­ton­å­ri­ga Cas­sand­ra Hai­ley och tju­go­å­ri­ge Keith Call. De ha­de va­rit ute på sin första dejt. Keith ha­de häm­tat första­års­stu­den­ten Cas­sand­ra hem­ma hos fa­mil­jen i Graf­ton, Vir­gi­nia. De gick på en fest på New­port News och vitt­nen såg dem gå till­sam­mans vid 01:30.

Keit­hs rö­da Toyo­ta sågs längst med Co­lo­ni­al Park­way vid vack­ra York Ri­ver Over­look ös­ter om York­town sjö­strids­sko­la kloc­kan sju på mor­go­nen den 10:e april. Men för­svin­nan­det rap­por­te­ra­des in till polisen först kloc­kan nio. Keit­hs pap­pa fick syn på bi­len när han var på väg till job­bet och stan­na­de för att un­der­sö­ka den. So­nen var in­te där. Se­na­re skul­le en na­tio­nal­parks­vakt ta en titt på bi­len. Det fanns inga tec­ken på att nå­got sär­skilt ha­de hänt, men fö­r­ar­dör­ren stod på glänt.

In­si­dan av bi­len ver­ka­de va­ra orörd. Nyck­lar­na låg i fö­rar­sä­tet och en kloc­ka och ett par glas­ö­gon låg fullt syn­li­ga på in­stru­ment­brä­dan. De hit­ta­de Keit­hs plån­bok och tolv dol­lar i bak­sä­tet. Cas­sand­ras hand­väs­ka låg ock­så i bi­len men hen­nes plån­bok var bor­ta. Ett par bru­na herr­skor låg vid pe­da­ler­na och en av Cas­sand­ras skor låg på gol­vet vid pas­sa­ge­rar­sä­tet. De hit­ta­de ock­så en lå­da Busch-öl i bak­sä­tet vil­ket kan ty­da på att yt­ter­li­ga­re en per­son be­fann sig i bi­len. Kanske var det mör­da­ren. Märk­ligt nog hit­ta­des näs­tan al­la de klä­der som Keith ha­de på sig sista gång­en han sågs bak i bi­len. Även någ­ra av Cas­sand­ras plagg, där­ibland un­der­klä­der­na, hit­ta­des i bi­len. Det ver­ka­de som att Ce­li­can ha­de bli­vit pla­ce­rad där med flit. Den ha­de in­te par­ke­rats på nor­malt vis, ut­an stod i ett di­ke som man in­te skul­le kun­na ta sig ur ut­an hjälp. Nå­gon har an­tag­li­gen kört dit bi­len ef­ter mor­den på Keith och Cas­sand­ra.

Polisen ut­gick från te­o­rin att ung­do­mar­na ha­de ba­dat i äl­ven, och sök­te no­ga ige­nom om­rå­det. Trots nog­gran­na un­der­sök­ning­ar av platsen lyc­ka­des polisen in­te hit­ta någ­ra spår av de två stu­den­ter­na.

RAST­PLAT­SEN VID I-64

Kloc­kan tolv på för­mid­da­gen den 5:e sep­tem­ber 1989, dagen ef­ter den ame­ri­kans­ka helg­da­gen La­bor Day, upp­täck­te en ut­ryck­nings­po­lis från del­stats­po­li­sen i Vir­gi­nia en guld­fär­gad Chev­ro­let Nova som såg ut att va­ra över­gi­ven. Bi­len hit­ta­des på rast­plat­sen vid New Kent längs med I-64 och ha­de setts ti­di­ga­re sam­ma dag vid ni­o­ti­den på mor­go­nen. Fö­ra­ren till bi­len var bor­ta. Me­dan po­lis­man­nen be­ställ­de bog­se­ring fick han via po­lis­ra­di­on ve­ta att bi­len ha­de kopp­ling­ar till två ung­do­mar från Ame­lia County som ald­rig dykt upp på sin slut­des­ti­na­tion i Vir­gi­nia Be­ach. De två stu­den­ter­na, ar­ton­å­ri­ga An­na­ma­ria Phelps och tju­go­å­ri­ge Da­ni­el Lau­er ha­de an­mälts sak­na­de. De delade lä­gen­het med Lau­ers bror Clin­ton som var An­na­ma­ri­as pojk­vän.

Del­stats­po­li­sen och hans kol­le­ga hit­ta­de bil­nyc­keln i tänd­ning­en. Bi­len startade ut­an pro­blem och bräns­le­tan­ken var näs­tan full. Den ena dör­ren var låst men in­te den and­ra. An­na­ma­ri­as väs­ka låg i bi­len till­sam­mans med någ­ra av Da­ni­el Lau­ers klä­der.

She­riff­kon­to­ret i New Kent sam­la­de ihop fri­vil­li­ga till en sök­ak­tion i om­rå­det runt rast­plat­sen ut­an att hit­ta nå­got. Ett tag kän­des det som att de ald­rig skul­le hit­ta nå­got, så som det ha­de va­rit med Hai­ley och Call. Men sex vec­kor se­na­re skul­le två båg­jä­ga­re stö­ta på kvar­le­vor­na ef­ter bå­de Lau­er och Phelps på en skogs­väg. Som av ödets iro­ni låg de ba­ra någ­ra kilo­me­ter från rast­plat­sen där Lau­ers Che­vy Nova hit­ta­des. Krop­par­na ha­de rutt­nat och hit­ta­des un­der en elekt­risk filt, som kan ha lagts där för att för att döl­ja krop­par­na. Ett av li­ken ha­de ska­dor i be­nen

ÅKLAGAR­MYN­DIG­HE­TEN HAR IN­TE GÅTT UT MED OM DET FINNS TEK­NIS­KA BE­VIS SOM KOPP­LAR SAM­MAN SAM­MAN BROT­TEN

som kan ha tytt på att en kniv an­vän­des vid mor­den.

Bå­da li­ken sak­na­de kra­ni­um och and­ra sto­ra ske­lett­de­lar vil­ket man trod­de be­rod­de på asätare i om­rå­det.

SAM­BAN­DEN

De här fy­ra brot­ten har det geo­gra­fis­ka om­rå­det ge­men­samt. De be­gicks al­la ut­med med Co­lo­ni­al Park­way med om­nejd el­ler så läm­na­des bi­lar­na där. Hit­tills har var­ken polisen el­ler åklagar­myn­dig­he­ten gått ut med att det finns tek­nisk be­vis­fö­ring som bin­der ihop de oli­ka mor­den. Vis­sa an­hö­ri­ga ska dock ha fått ve­ta att det in­te fanns någ­ra så­da­na be­vis.

Det polisen har är in­di­ci­er som ta­lar för att mor­den är kopp­la­de till varand­ra. Det kan va­ra mer än nog. Det finns fle­ra ge­men­sam­ma drag för al­la mor­den. Offren ha­de inga fi­en­der och det fanns inga di­rek­ta mo­tiv. De blev mör­da­de par­vis och brot­ten ver­kar ha skett på kväl­len el­ler nat­ten.

Mör­da­ren, el­ler mördarna, skar hal­sen av de första två offren Dowski och Tho­mas. Gär­nings­per­so­nen för­sök­te se­dan brän­na krop­par­na. Knobling och Edwards sköts på ett sätt som lik­na­de en ren av­rätt­ning och li­ken dum­pa­des på en an­nan plats. Kanske ty­der det­ta på att mör­da­ren lär­de sig av si­na miss­tag.

I fle­ra av fal­len sked­de mor­den en bit bort från off­rens bi­lar. Vi vet ingen­ting om hur det tred­je pa­ret Hai­ley och Call mör­da­des. I de fles­ta fall ha­de fönst­ret på fö­rar­plat­sen helt el­ler del­vis ve­vats ner. Det ty­der even­tu­ellt på att nå­gon gick till bi­len och låt­sa­des va­ra en auk­to­ri­tets­per­son, till ex­em­pel en po­lis. Gär­nings­man­nen kan ha lyc­kats över­man­na si­na of­fer med den stra­te­gin. Om mor­den be­gicks av en en­sam gär­nings­man an­vän­de han an­tag­li­gen en pi­stol för att tvinga si­na of­fer att föl­ja or­der. Han kanske till ex­em­pel fick dem att läg­ga sig på mar­ken in­nan han sköt dem.

Lik­he­ter­na mel­lan brot­ten kan ver­ka gans­ka god­tyck­li­ga. Men det ska myc­ket till för att fy­ra helt iso­le­ra­de dub­bel­mord med så många lik­he­ter ska ske in­om en så kort tids­pe­ri­od. Det ta­lar för att en och sam­ma gär­nings­man står bakom. Vil­ket gör det än­nu svå­ra­re att för­stå att mor­den av nå­gon an­led­ning helt upp­hör­de 1989, i al­la fall i om­rå­det runt Co­lo­ni­al Park­way. Se­dan dess har po­li­sens ut­red­ning­ar in­te gett någ­ra re­sul­tat.

OFFREN HA­DE INGA FI­EN­DER OCH DET FANNS INGA MO­TIV TILL MOR­DEN

CO­LO­NI­AL NA­TIO­NAL HISTORIC PARK­WAY GLOUCESTER CO. 10:E APRIL 1988 12:E OK­TO­BER 1986 YORK CO. NEW­PORT NEWS HAMP­TON IS­LE OF WIGHT CO. 20:E SEP­TEM­BER 1987 23:E SEP­TEM­BER 1987

5:E SEP­TEM­BER 1989 NEW KENT CO. 19:E OK­TO­BER 1989 CHAR­LES CI­TY CO. JA­MES CI­TY CO. SURREY CO.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.