Snab­bast i na­tu­ren..................

Vår fantastiska planet - - Innehåll -

Värl­dens snab­bas­te djur är in­gen­jörs­mäs­si­ga mäs­ter­verk. Evo­lu­tio­nen har för­sett dem med krop­par och egen­ska­per an­pas­sa­de för höga has­tig­he­ter.

En ge­pard har un­ge­fär sam­ma stor­lek och vikt som en vint­hund, trots det är den näs­tan dub­belt så snabb. Skill­na­den är den sam­man­lag­da ef­fek­ten av ett dus­sin­tal sub­ti­la, ana­to­mis­ka för­bätt­ring­ar. Ge­par­der har läng­re fram­ben än vint­hun­dar, och en flex­ib­la­re rygg­rad som tillå­ter bak­be­nen att nå läng­re fram vid var­je steg. Re­sul­ta­tet blir att de­ras ef­fek­ti­va steg­längd är över åt­ta meter. In­te nog med det, 45 pro­cent av ge­par­dens mus­kel­mas­sa är kon­cen­tre­rad till rygg­ra­den och bak­be­nen, vil­ket till­han­da­hål­ler den mest på­dri­van­de kraf­ten.

Ac­ce­le­ra­tion av Fer­ra­ri­klass

ac­ce­le­ra­tion sna­ra­re än kon­stant hög has­tig­het. De kan öka från 0 till 100 km/h på tre se­kun­der, brom­sa till stil­lastå­en­de på ba­ra fy­ra steg, änd­ra rikt­ning snab­ba­re och of­ta­re vid jakt än nå­gon an­nan katt.

Trots det­ta fång­ar ge­par­den ba­ra sitt byte 25 pro­cent av gång­er­na, ef­tersom även ga­sel­ler är op­ti­me­ra­de för snabb­het. Ga­sel­len spring­er på tå­spet­sar­na. Dju­rets ho­var har ut­veck­lats från tå­nag­lar som har bli­vit stör­re och vux­it ihop. Det som ser ut som ga­sel­lens fram­ben är egent­li­gen dess tå­ben som är av­se­värt för­läng­da: knä- och ar­mågs­le­der­na lig­ger i skymun­dan mot krop­pen. Det ger dem be­tyd­ligt läng­re ben, med mer­par­ten av vik­ten vid tyngd­punk­tens mitt. Om språng­mar­schen är läng­re än 300 meter kan thom­song­a­sel­len springa ifrån ge­par­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.