Pa­na­ma­ka­na­len........................

Vår fantastiska planet - - Innehåll - Aa­ron Board­ley

Den snart hund­ra­å­ri­ga Pa­na­ma­ka­na­len har be­spa­rat näs­tan en mil­jon bå­tar en lång och dyr kor­sa Cen­tra­la­me­ri­ka istäl­let.

En pas­sage över Pa­na­manä­set ha­de dis­ku­te­rats länge. Om­rå­det som sam­man­fo­gar Nord- och Sy­da­me­ri­ka är ba­ra knappt fem mil på si­na stäl­len. Men det var in­te för­rän 1881, ef­ter den sto­ra suc­cén med Su­ez­ka­na­len, som Frank­ri­ke tog sig an den här in­gen­jörs­mäs­si­ga ut­ma­ning.

Pla­nen att ska­pa en pas­sage helt i hav­s­ni­vå miss­lyc­ka­des, men togs upp igen av USA 1904.

För att mi­ni­me­ra be­ho­vet av ut­gräv­ning bygg­de de ame­ri­kans­ka in­gen­jö­rer­na vad som då var värl­dens störs­ta damm för att kun­na ska­pa en konst­gjord sjö 26 meter över ha­vet. Se­dan be­höv­de de ba­ra grä­va sig ige­nom 13 kilo­me­ter av Cu­lebras bergs­land­skap för att fär­dig­stäl­la den knappt åt­ta mil långa rut­ten. Det mot­sva­ras av om­kring 200 mil­jo­ner ku­bik­me­ter jord – jäm­för­bart med att grä­va ett två meter djupt hål med di­a­me­tern av en me­del­stor stad.

Se­dan fär­dig­stäl­lan­det 1914 har tra­fi­ken år. Fär­den mel­lan Stil­la ha­vet och Kari­bis­ka ha­vet tar un­ge­fär en dag och ka­na­len har haft en stor in­ver­kan på världs­e­ko­no­min.

”De vik­ti­gas­te åt­gär­der­na jag ut­för­de i ut­ri­kes­frå­gor un­der min pre­si­dent­tid ha­de med Pa­na­ma­ka­na­len att gö­ra”, sa pre­si­dent The­o­do­re Roo­se­velt. Med över 200 mil­jo­ner ton last som pas­se­rar år­li­gen går det knappt att över­skat­ta dess be­ty­del­se.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.