Peng­ar ........................................

Vår fantastiska planet - - Innehåll - Ben Eve­rard

Från drak­mer till dol­lar – peng­ar har va­rit nå­got centralt i näs­tan al­la ci­vi­li­sa­tio­ner, men gans­ka få män­ni­skor för­står vad va­lu­ta verk­li­gen är.

Chan­sen är gans­ka stor att du har peng­ar på dig just nu.

De spe­lar en stor roll i vå­ra liv, de fles­ta vux­na spen­de­rar un­ge­fär en tred­je­del av si­na vak­na liv åt att tjä­na in dem. De har ska­pat na­tio­ner och stör­tat re­ge­ring­ar. Men bort­sett från att de är me­tall­bi­tar och pap­perslap­par – vad är egent­li­gen peng­ar, och hur blev de en så stor

Bö­kig by­tes­han­del

Fö­re­ställ dig för en stund att du le­ver i en värld ut­an peng­ar. Låt oss sä­ga att det väx­er bra med äpp­len på din tomt. Un­der någ­ra må­na­der om året har du al­la äpp­len du kan äta och all ci­der du kan dric­ka, och du kan by­ta di­na äpp­len mot allt an­nat du be­hö­ver. Det finns dock tre pro­blem med det här sy­ste­met: du kan ba­ra by­ta med män­ni­skor som vill ha äpp­len, du mås­te äta, dric­ka el­ler by­ta he­la ditt la­ger in­nan det rutt­nar och det finns ing­et stan­dar­di­se­rat sätt att vär­de­ra nå­got. Det här var verk­li­ga pro­blem för män­ni­skor förr i ti­den.

Oli­ka vär­de­ful­la el­ler säll­syn­ta fö­re­mål an­vän­des som fö­re­gång­a­re till peng­ar, till ex­em­pel säll­syn­ta me­tal­ler el­ler ste­nar som kun­de an­vän­das som verk­tyg, men det var in­te för­rän 640 f.Kr. som de förs­ta rik­ti­ga myn­ten till­ver­ka­des i Ly­dia (en del av da­gens Tur­ki­et). Des­sa ti­di­ga va­lu­tor var i hu­vud­sak små ski­vor av säll­syn­ta me­tal­ler som guld el­ler sil­ver. Oli­ka va­lu­tor kom och gick, men peng­ar­na fort­sat­te att cir­ku­le­ra i värl­den un­der de när­mas­te tvåtu­sen åren.

Guld­mynt­fot

Un­der and­ra världs­kri­get re­vo­lu­tio­ne­ra­des den mo­der­na värl­den, glo­ba­la va­lu­tor var ing­et un­dan­tag. Ef­ter kri­get sam­la­des stor­mak­ter­na i Bret­ton Woods i New Hampshi­re för att lö­sa sin tids fi­nan­si­el­la kris. De al­li­e­ra­de gick med på att re­la­te­ra si­na va­lu­tor till den ame­ri­kans­ka dol­larn. Ef­tersom den ame­ri­kans­ka dol­larn ba­se­ra­des på guld (35 dol­lar per 30 gram

guld, det vill sä­ga 28,34 gram) kopp­la­des var­je stor va­lu­ta till guld, så kal­lad guld­mynt­fot.

I över 25 år be­hölls den­na lös­ning i det in­ter­na­tio­nel­la mo­ne­tä­ra sy­ste­met då Ri­chard Nix­on 1971 be­slu­ta­de att över­ge guld­stan­dar­den för dol­larn. Plöts­ligt ha­de pund, franc och al­la and­ra sto­ra va­lu­tor (även dol­larn) ing­en kopp­ling till nå­got kon­kret. Istäl­let flöt de om­kring fritt på den in­ter­na­tio­nel­la va­lu­ta­mark­na­den, driv­na en­dast ge­nom ef­ter­frå­gan – in­te av nå­got re­ellt vär­de.

Ef­ter fle­ra tu­sen års ut­veck­ling har peng­ar bli­vit en flyk­tig pro­dukt som i prin­cip sak­nar ett eget vär­de. Sam­ti­digt har de ald­rig va­rit mer cen­tra­la i vå­ra liv.

”Plöts­ligt ha­de ing­en av de sto­ra va­lu­tor­na nå­gon kopp­ling till nå­got kon­kret.” Un­der de sista åren led det ro­mers­ka ri­ket av en enorm in­fla­tion. Ef­ter­föl­jan­de kej­sa­re mins­ka­de mäng­den guld i si­na mynt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.