Gla­ciä­rer.....................................

Vår fantastiska planet - - Innehåll - Adam Hur­rell

Jäm­fört med and­ra spek­ta­ku­lä­ra geo­gra­fis­ka fe­no­men, som vul­ka­ner och jord­bäv­ning­ar, ser gla­ciä­rer­na lug­na och oför­än­der­li­ga ut. Men det kun­de in­te va­ra läng­re ifrån san­ning­en. Gla­ciä­rer har en oer­hörd styr­ka och har ska­pat uni­ka land­skap un­der år­tu­sen­den ef­tersom de ero­de­rar och läm­nar sten ef­ter sig. De­ras tyd­li­ga för­minsk­ning­ar idag är di­rekt kopp­lat till kli­mat­för­änd­ring­ar.

Dal och kon­ti­nen­tal

En gla­ciär är en is­kropp som ser ut att lång­samt rö­ra sig nedåt. För­flytt­ning­en kan ha skett för fle­ra tu­sen år se­dan el­ler den kan på­gå i den­na stund.

Des­sa enor­ma rör­li­ga is­block kan de­las in i två ka­te­go­ri­er. Den förs­ta är dal­gla­ciä­rer (el­ler al­pi­na gla­ciä­rer) som egent­li­gen är is­flo­der som bil­das på top­pen av berg där det har skett en be­ty­dan­de ac­ku­mu­le­ring av snö. Snön kom­pri­me­ras och ef­tersom dess stor­lek och vikt ökar gör tyngd­kraf­ten att den bör­jar rö­ra sig ned­för, van­li­gen längs berg­grun­den i be­fint­li­ga da­lar. Des­sa gla­ciä­rer tar van­ligt­vis upp he­la da­lens bredd (och täc­ker van­ligt­vis berg­grun­den med hund­ra­tals meter is). Där en bergs­ked­ja och ha­vet möts kan dal­gla­ciä­rens kan­ter bry­tas av, ham­na i vatt­net och bil­da is­berg. Pro­ces­sen kal­las kalv­ning och kan va­ra ett dra­ma­tiskt skå­de­spel.

Den and­ra sor­ten är kon­ti­nen­ta­la ex­tremt lång­samt och kan täc­ka sto­ra land­om­rå­den. Den störs­ta kon­ti­nen­ta­la gla­ciä­ren i värl­den är istäc­ket i Antark­tis. Den enor­ma gla­ciä­ren täc­ker 90 pro­cent av kon­ti­nen­tens to­ta­la land­mas­sa med 12,5 mil­jo­ner kvadrat­kilo­me­ter is som på vis­sa stäl­len är tre kilo­me­ter tjock.

Gla­ciärskräp

När gla­ciä­rer­na rör på sig för de med sig sto­ra mäng­der skräp på sam­ma sätt som en flod. Ma­te­ri­a­let kal­las för mo­rän. De dri­ver med isen, på si­dor­na och på top­pen av gla­ciä­ren och läm­nas på mar­ken när

gla­ciä­ren når sin än­de el­ler smäl­ter. Många kons­ti­ga sa­ker har hit­tats i gla­ciä­rer, bland an­nat fle­ra för­svun­na flyg­plan. Det kanske mest mys­tis­ka fal­let är flyg­pla­net Star Dust som kra­scha­de i de chi­lens­ka An­der­na 1947 och dö­da­de al­la om­bord. Man trod­de att planet bok­stav­li­gen ha­de gått upp i rök tills skräp från ett kra­schat plan bör­ja­de dy­ka upp 1998 vid ba­sen av Tu­pung­a­to-gla­ciä­ren, BSAA Flight CS59 som ha­de va­rit upp­slu­kat av isen i över 50 år.

”Många kons­ti­ga sa­ker har hit­tats i gla­ciä­rer, bland an­nat fle­ra för­svun­na flyg­plan.”

Aletsch-gla­ciä­ren i Schweiz. De mör­ka lin­jer­na i mit­ten är mo­rän som be­står av sten och grus.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.