Na­no­tek­ni­kens för­vå­nans­värt långa histo­ria

Vår fantastiska planet - - Nanorobotar -

Kol­lo­i­dalt guld

Det dikro­is­ka gla­set i Lykur­gos

bä­ga­re in­ne­hål­ler guld- och sil­ver­dammpar­tik­lar som mä­ter cir­ka 70 na­no­me­ter, vil­ket gör att det blir oge­nom­skin­ligt grönt när lju­set ly­ser på det från fram­si­dan och ge­nom­skin­ligt rött från

bak­si­dan.

Skar­pas­te kling­an

Svärds­kling­or från Da­mas­kus var kän­da för sin styr­ka och för­må­ga att för­bli vas­sa. Nu vet vi var­för – elektron­mik­ro­skop har av­slö­jat att de in­ne­hål­ler ce­men­tit­sträng­ar och kol­rör

i na­noska­la.

Den förs­ta na­no­tek­nik­lek­tio­nen

I sin fö­re­läs­ning De­tär­gott omut­rym­me­på­bot­ten gav den emi­nen­te fy­si­kern Ri­chard Feyn­man vad som an­ses va­ra den förs­ta in­spi­re­ran­de lek­tio­nen på

na­no­tek­ni­kens om­rå­de.

Vi har an­vänt oss av na­no­tek­nik i hund­ra­tals år – trots att vi in­te all­tid har ve­tat om det.

Kraft­full för­sto­ring

Gerd Bin­nig och He­in­rich Ro­h­rer upp­fann svep­tun­nel­mik­ro­sko­pet vid IBM:s labb i Zürich, vil­ket gav dem no­bel­pri­set i fy­sik 1986. Med mik­ro­sko­pet kan vi se

en­skil­da ato­mer.

Sfä­ris­ka ful­le­re­ner

Un­der sin forsk­ning på Rice Uni­ver­si­ty upp­täck­te Ha­rold Kro­to, Se­an O’Bri­en, Ro­bert

Curl och Ri­chard Smal­ley buck­mins­ter­ful­le­ren­mo­le­ky­len som på eng­els­ka kal­las för

”bucky-ball”.

Grå geg­ga

En av de mest be­ty­del­se­ful­la böc­ker­na om na­no­tek­nik är Engi­nes of Cre­a­tion: The Co­ming

Era of Na­no­te­ch­no­lo­gy av K Eric Drex­ler. Där skis­sar han på tillämp­ning­ar och möj­li­ga

för­gre­ning­ar av tek­ni­ken.

Ploc­ka upp en atom!

Fors­kar­du­on Don Eig­ler och Er­hard Schwei­zer vid IBM:s Al­ma­den Re­se­arch Cen­ter i San Jo­se, Ka­li­for­ni­en, lyc­ka­des för förs­ta gång­en ma­ni­pu­le­ra

en­skil­da ato­mer.

Värl­den i ett

sand­korn

IBM-fors­ka­re an­vän­de en spets som mät­te en­dast någ­ra få na­no­me­ter för att ris­ta in en världs­kar­ta i re­li­ef på en yta som var li­ka stor som ett tu­sen­dels

salt­korn.

1200–1700-ta­len

1959

300-ta­let f.Kr.

1981

1986

1989

2010

1985

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.