Stängt på grund av hip­s­ters

Vårt Kungsholmen - - STOCKHOLMSHELG -

Jag går på stand up två gång­er per de­cen­ni­um. Nu blev det två gång­er på två da­gar: först mys­re­por­ta­get här in­till från Hä­gersten, och se­dan en ny ko­mik­klubb på Djur­går­den, av al­la stäl­len.

Den se­na­re ha­de bur­du­sa­re ton­lä­ge och en re­dig dos anal­sex och in­cest. Vil­ket le­der till sam­tids­de­bat­tens mest ut­tja­ta­de frå­ga: får man skäm­ta om allt? Och har in­te fnis­skor­ri­do­ren bli­vit så trång att det nu­me­ra är svårt för vi­ta gubbar att dra skämt om n-or­det?

Jag är fel per­son att frå­ga. Jag är upp­vux­en med Mel Brooks Hit­ler-hu­mor och det ro­li­gas­te som finns är när Lou­is CK sä­ger att jord­nöt­sal­ler­gi­ker för­tjä­nar att dö. Och! Gott säll­skap och pro­mil­le är ändå vik­ti­ga­re än fin­ka­libre­ra­de punch­li­nes. Som min vän HK, en hip­s­ter, sa ef­ter klubb­pre­miä­ren, som vi be­sök­te:

– Fan vad jag ha­tar Si­mon Gär­den­fors. Så trå­kig.

– Vad snac­kar du om? Jag var där, du gar­va­de ars­let av dig! – Jag var full! – På två öl! – Ja, men... al­la and­ra skrat­ta­de ju! Så: ett mun­tert gäng och li­te starköl, då spräng­er bajs­hu­morn den sma­las­te kor­ri­dor. Själv skrat­ta­de jag dock mest åt att re­stau­rang­en, ett vit­plas­tigt hak med Stu­re­plans-dröm­mar och ku­lis­s­käns­la av bil­lig ”Scar­fa­ce”-ko­pia, val­de att stänga ti­digt. An­led­ning: äga­ren tyck­te där var för många hip­s­ters. Rik­tigt bra sam­tids­hu­mor där.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.