En häst­gård med mil­jötänk

Många bäc­kar små. Ef­ter den de­vi­sen job­bar Ös­terå­ker, Val­len­tu­na och Norr­täl­je till­sam­mans för att mins­ka över­göd­ning­en i vatt­net. Ett av upp­dra­gen är att få häst­går­dar mer mil­jö­vän­li­ga.

Vallentuna Nyheter - - SIDAN 1 - Hege Hell­ström

– Jag är ing­en mil­jö­fan­tast, jag är häst­fan­tast. Men det som är bäst för häs­ten är ock­så bäst för mil­jön, sä­ger Kia Hol­mquist som dri­ver häst­gård vid Ol­ham­ra kvarn i Val­len­tu­na.

Hon har job­bat för att få sin gård med is­lands­häs­tar mer mil­jö­vän­lig. Till ex­em­pel går in­te ha­gar­na än­da ner till ån som fly­ter ge­nom går­dens mark; allt för att mins­ka ut­släp­pen av nä­rings­äm­nen i vatt­net.

En an­nan åt­gärd är att moc­ka ha­gar­na no­ga. Till och med de sto­ra som­mar­ha­gar­na moc­kas, be­rät­tar Kia Hol­mquist och pe­kar mot en hög bajs som snart ska bli göd­sel på gran­nens åk­rar.

– Det är även för häs­tar­nas skull, man mins­kar pa­ra­sittryc­ket och ökar be­tes­kva­li­te­ten.

När häs­tar­na får mat i ha­gen ham­nar ma­ten på hår­da ytor i stäl­let för rakt ner i le­ra el­ler gräs. Det ger ett re­na­re fo­der och mind­re sjuk­do­mar hos häs­tar­na, en­ligt Kia Hol­mquist.

– Vi ger ock­så väl­digt li­te kraft­fo­der (som hav­re), som ger fos­for. Vi fod­rar med väl­digt bra grov­fo­der (som hö) i stäl­let.

Kia Hol­mquist ser till att in­te ha för många häs­tar på ägor­na, ef­tersom det då läc­ker nä­ring från ha­gar­na och en an­nan åt­gärd är att ha skil­da som­mar- och vin­ter­ha­gar.

Be­rät­tar om åt­gär­der­na

Hon tror in­te på att ba­su­ne­ra ut att häs­ten är en mil­jö­bov.

– Det är bätt­re att be­rät­ta om de här åt­gär­der­na och att de är bra för häs­ten och att en bonus är mil­jönyt­tan. Folk äger häst med hjär­tat och de vill så väl. Och det blir in­te så job­bigt att moc­ka ett par kär­ror i vec­kan.

För jord­bru­ket finns det reg­ler om hur myc­ket fos­for som får släp- pas ut – men in­te för häst­går­dar­na.

– Det är en ut­ma­ning, det finns inga till­syns­reg­ler på det sät­tet. Man kan in­te sä­ga ”ni får ba­ra ha en häst per hek­tar”, sä­ger mil­jöpla­ne­ra­ren An­ton Man­ke­sjö som job­bar på Val­len­tu­na kom­mun.

Över­gött om­rå­de

Ha nä­re­na v dem som dri­ver Åker­ström­mens vat­ten­vårds sam­ver­kan, som ar­be­tar för att få vatt­net och mar­ken mind­re över­gödd. Åker­ström­mens av­rin­nings­om­rå­det sträc­ker sig över Norr­täl­je, Sig­tu­na, Val­len­tu­na och Ös­terå­ker. Om­rå­det in­ne­hål­ler fle­ra vat­ten­drag och sjö­ar som till sist rin­ner ut ge­nom Åkers ka­nal i Åkers­ber­ga, och se­dan ut i Träl­ha­vet i Ös­ter­sjön.

– Det är in­te så myc­ket för­ore­ning­ar, men över­lag är näs­tan he­la om­rå­det över­gött. Det har od­lats här hur länge som helst, sä­ger Yl­va Mo­zis, ord­fö­ran­de i Åker­ström­mens vat­ten­vårds sam­ver­kan.

Även en­skil­da av­lopp på­ver­kar vatt­net lik­som häst­går­dar, som är den del man sat­sar på att in­for­me­ra om un­der 2017.

– Var­je må­nad tas pro­ver på tungme­tal­ler och nä­rings­äm­nen. I år tit­tar man ext­ra på PFAS*. Näs­ta år ska

Folk äger häst med hjär­tat och de vill så väl. Och det blir in­te så job­bigt att moc­ka ett par kär­ror i vec­kan.

ett pro­jekt spons­ras i sjön Spar­ren, som lig­ger i bå­de Val­len­tu­na och Norr­täl­je kom­mun. Det finns ett gam­malt däm­me vid ut­lop­pet som rin­ner mot Kårs­ta, men det fun­ge­rar in­te så bra och ni­vå­er­na i sjön fluk­tu­e­rar. Det ska­dar djur och na­tur, så vi ska stöd­ja Spar­rens Na­tur- och Vat­ten­vårds för­e­ning eko­no­miskt så att de kan byg­ga en ny sjö­trös­kel, sä­ger An­ton Man­ke­sjö.

Att re­stau­re­ra Mört­sjön ut­pe­kas i fle­ra oli­ka rap­por­ter som en av de all­ra vik­ti­gas­te.

– Sto­ra are­a­ler med jord­bruks­mark av­vatt­nas till sjön. En re­stau­re­ring av sjön skul­le in­ne­bä­ra att sto­ra mäng­der nä­rings­äm­nen skul­le fäl­las ut i sjön och re­nas där i stäl- let för att rin­na ut i det stör­re sy­s­te­met.

Han be­rät­tar att många av de om­rå­den som i dag är våt­mar­ker – el­ler san­ka ängs­mar­ker och åk­rar – är sjö­ar ar som di­ka­des ur för jord­bru­kets skull på sent 1800-tal el­ler ti­digt 1900-tal.

Åter­ska­pa vat­ten­drag

En vik­tig del i att upp­nå god sta­tus i av­rin­nings­om­rå­det är att åter­ska­pa sjö­ar och vat­ten­drag, el­ler att ska­pa nya dam­mar.

– En­kelt för­kla­rat så fun­ge­rar de som ”fäl­lor” för nä­rings­äm­ne­na och bi­drar till bätt­re vat­ten­kva­li­tet i he­la av­rin­nings­om­rå­det. Det finns många ty­per av bi­drag man kan sö­ka till ex­em­pel via Läns­sty­rel­sen.

Åker­ström­mens av­rin­nings­om­rå­de är ock­så drab­bat av åter­kom­man­de över­sväm­ning­ar, och att re­stau­re­ra sjö­ar och an­läg­ga dam­mar hjäl­per ock­så till ge­nom att mins­ka kon­se­kven­ser­na av över­sväm­ning­ar­na.

* PFAS, hög­flu­o­re­ra­de äm­nen, är en grupp myc­ket sta­bi­la äm­nen. En del bryts ned myc­ket lång­samt el­ler in­te alls i na­tu­ren. En­de lav dem är re­pro­duk­tions­stör an­de och miss­tänk sva­ra can­cer­fram­kal­lan­de för­män­ni­skan.

FOTO: HEGE HELL­STRÖM

HÄSTNÖRD – IN­TE MILJÖNÖRD. Kia Hol­mquist kö­per mil­jö­ar­gu­men­ten myc­ket för att de in­ne­bär bra sa­ker för häs­tar­nas häl­sa.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.