Lärka som sjöng för 46 000 år sedan
Under den senaste istiden dog en liten lärka i Sibirien och frös genast till is. Nu, nästan 50 000 år senare, kan fågeln ge ovärderliga rön om lärkans evolution och konsekvenserna av den sena istidens klimatförändringar.
Den välbevarade lärkan hittades 2018 av ryska fossiljägare, när de grävde en tunnel sju meter under marken. Fossiljägarna gav fyndet till en amerikansk forskare, som först trodde att det var en nyligen avliden fågel. När specialister vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Sverige undersökte fågeln blev de dock förbluffade:
Analyser visar att det rör sig om en 46 000 år gammal berglärka av honkön. De visade även att två underarter av berglärka, som i dag lever i bland annat Ryssland, Skandinavien och Mongoliet, sannolikt härstammar från den uråldriga fågeln. Upptäckten är intressant, eftersom den djupfrysta berglärkan levde, när mammutstä sträckte sig från Västeuropa över Sibirien och vidare till Nordamerika. Enligt en hypotes bestod landskapet av en blandning av tundra och stäpp, vars gräs bland annat mammutar och noshörningar levde av.
Men för 11 700 år sedan blev klimatet varmare, och vegetationen förändrades. De stora gräsätarna dog ut, men lärkan överlevde – möjligen för att den vidareutvecklades till dagens reda på hur den urå lutionärt skiljer si arter vill forska dess arvsma kan se eve skillnade