Framtiden för den globala handeln

Vad händer med WTO?

Även om det pågår en omfattande diskussion bland de mest aktiva medlemmarna i WTO om olika reformer, tycks majoriteten inte riktigt inse att det är bråttom att reformera organisationen om den ska ha någon relevans, inte minst i uppbyggnadsarbetet efter coronakrisen. Något stort reformpaket kommer man inte att kunna enas om när det uppskjutna WTO-ministermötet väl hålls, men i bästa fall kan några små steg tas. Förhandlingarna i de plurilaterala avtalen om inhemska regler för tjänster och investeringsförenklingar i utvecklingsländer har kommit långt och skulle kunna slutföras. Det skulle visa att WTO trots krisen är beslutsfähigt. I princip borde USA inte ha något intresse av att stoppa dessa förslag, som tar bort en del administrativt krångel för företagen. Förhandlingarna om digital handel har gått framåt men de riktigt svåra frågorna som till exempel dataskydd återstår. Japan, Singapore och Australien leder dessa förhandlingar där såväl Kina som EU och USA sitter med vid bordet.

Det enda konkreta löfte WTO:s medlemmar lyckades enas om vid det senaste ministermötet i Buenos Aires 2017, var att avsluta förhandlingarna om fiskesubsidier. Det har inte varit möjligt. Förhandlingarna verkar ha gått i stå, inte ens de uppenbart olagliga stöden, de som bidrar till överfiske och överkapacitet, kan man enas om att avveckla.

Vad gäller appellationsdomstolen, där USA blockerat tillsättningen av nya domare, finns ännu inga tecken på att USA skulle vara villigt att sätta sig ner och förhandla fram en lösning.

Ett viktigt plurilateralt avtal om att ta bort tullar på miljövänlig teknik ( EGA-Environmental Goods Agreement) ligger sedan Trumpadministrationen tog över i USA på is. Kanske kan

man återuppväcka förhandlingarna igen, det skulle också ligga i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling som syftar till att stödja mer klimatsmarta lösningar. Kanske kan man också enas om fler åtgärder för att öka kvinnors delaktighet i handeln.

Det bästa vore förstås om den kommande ministerkonferensen kunde enas om någon form av strategi för vägen framåt. För det krävs en balans mellan de gamla Doha-frågorna som är viktiga för utvecklingsländerna, och nya frågor. En förutsättning är att man kan engagera USA i att tillsammans med EU och andra på allvar diskutera en ambitiös reformagenda. Det är dock tveksamt om det går med den nuvarande administrationen i Vita huset.

En grönare handel?

Även om demonstrationerna på gatorna mot handel och globalisering har avtagit, finns det fortfarande mycket att göra för att se till att handelns fördelar i form av jobb, tillväxt och investeringar kommer fler människor till godo. Här handlar det dock om verktyg utanför handelspolitiken, som fördelningspolitiska instrument, skatter, socialpolitik med mera.

En annan fråga är hur handeln i framtiden i högre utsträckning kan bidra till att genomföra FN:s utvecklingsmål. Handel i sig skapar inte ett hållbart samhälle men handel kan bidra till dess mål, något som också uttrycks i FN:s 2030-agenda. EU:s handelsavtal, men också andra, innehåller numera särskilda skrivningar och kapitel om hållbarhet (se ruta sid 13). Här kan säkert göras mer. EU-kommissionen har aviserat gröna skatter. Det skulle innebära koldioxidskatt på import i förhållande till varornas koldioxidavtryck. Även transport och tillverkning av råmaterialet som varan är gjord av skulle ingå. Tanken är att

förhindra koldioxidläckage, det vill säga att verksamhet flyttas till länder som har mindre ambitiösa utsläppsmål. Även andra länder diskuterar frågan, inte minst inom OECD. EU har ett diskussionspapper ute på offentlig remiss, men det kommer att bli knivigt att formulera förslaget på ett sätt som är effektivt, omfattar alla länder och förenligt med WTO:s regler. Att något kommer att ske är dock otvetydigt.

Världshandeln efter coronakrisen

Coronaviruset har ställt mycket på ända. Epidemin kommer att få stora hälsomässiga och sociala effekter samt enorma, ännu oöverblickbara konsekvenser för världsekonomin och handeln. Redan har en del viktiga värdekedjor brutits och tvingat företagen att tänka nytt. Svenska finansdepartementet beräknar en minskad svensk export med 6 procent, enligt det tyska finansdepartementet väntas minskningen av Tysklands export bli 11 procent och WTO bedömer att världshandeln kan falla med upp till 32 procent 2020.

Kina var först med att drabbas av viruset, men tycks också bli först med att ta sig ur krisen. Är ett försvagat Kina mer benäget att genomföra reformer och samarbete med övriga länder för att stärka det multilaterala systemet eller gör det landet än mer beslutsamt att gå sin egen väg? Den kinesiska ekonomin har drabbats hårt av minskad export men om den återhämtar sig fortare än resten av världen kan den ha ett försprång. En del leveranser har redan kommit igång och fungerar nästan som vanligt inom bil- och teknikindustrin. Å andra sidan måste ju någon ha råd att köpa de kinesiska varorna. Miljoner människor kan ha förlorat sina jobb och åtskilliga företag kan ha försatts

i konkurs. Den kinesiska propagandaapparaten och den kinesiska regeringen har arbetat skickligt under coronapandemin. Stora lass med sjukvårdsmaterial har distribuerats till behövande länder runt om i världen och skapat good-will och lojalitet hos länder som känt sig svikna av EU, som var senfärdigt med det interna europeiska stödet. Vi har också sett att kinesiska företag har varit snabba med att lägga bud på konkursfärdiga europeiska företag i kölvattnet av krisen. Detta har fått EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att uppmana till vaksamhet och skärpt investeringsgranskning i de fall det handlar om kritisk infrastruktur.

Den amerikanska ekonomin kommer också att drabbas hårt, trots stora stimulanspaket. Trycket från amerikanska företag att lätta på tullar på varor från Kina kommer att bli hårt, men ingenting tyder på att USA:s politik på handelsområdet i grunden kommer att ändras. Om Donald Trump blir omvald som USA:s president kan vi vänta oss en ännu tuffare linje mot bland annat Europa och ett fortsatt användande av handelsavtal som ett geopolitiskt verktyg. Skepsisen mot Kina och en hård linje mot landet tycks ena demokrater och republikaner. Demokraternas blivande presidentkandidat Joe Biden är känd för att vara en frihandelsvän och en person som ser värdet av allianser och samarbete. En demokratisk seger skulle kunna öppna för förnyade diskussioner om ett begränsat handelsavtal med EU. Det kan lägga grunden för något mer ambitiöst senare när tilliten har byggts upp igen. Demokratiska USA-administrationer är traditionellt mer multilateralt inriktade, vilket skulle kunna underlätta för WTO-reformer.

Coronakrisen har gjort att de pågående handelskonflikterna

lagts på is. Schemalagda möten och förhandlingsrundor har ställts in eller skjutits upp. Planen var att färdigställa investeringsavtalet på ett EU-Kina-möte i Dresden i september och ett planerat EU-Indienmöte skulle diskutera ett möjligt återupptagande av frihandelsförhandlingar mellan EU och Indien. Dessa har varit pausade i flera år då Indien varit ovilligt att göra annat än marginella eftergifter. Brexitförhandlingarna, som redan är i svår tidsnöd, har nu åter kommit igång efter en längre paus, men det blir allt mer osannolikt att tidtabellen kommer att hålla. Samtidigt börjar konflikten mellan Kina och USA blossa upp på nytt, då båda länderna anklagar varandra för coronavirusets uppkomst och för bristande krishantering. USA har också hotat med nya tullar.

Kanske går vi in i en tid av förnyat samarbete och ansträngningar att få de globala ekonomiska hjulen att snurra igen. När efterfrågan tar fart på nytt kan den globala ekonomin få en stor skjuts uppåt. Det skulle kunna innebära nya och mer prestigelösa försök att skaka liv i WTO och en liberalisering av handeln snarare än tvärtom. Risken finns förstås att den ökade nationalism som coronakrisen gett upphov till består och till och med förstärker protektionistiska tendenser i enskilda länder som vi sett, inte minst vad gäller exportrestriktioner på medicinsk utrustning och material i EU och USA. När G20 länderna i mars 2020 diskuterade coronakrisen och livet efter betonades vikten av att återuppta handeln men WTO nämndes inte.

Inom EU pågår svåra och intensiva förhandlingar om olika räddningspaket, återuppbyggnadsplaner och budgetära långtidssatsningar. Det kommer att kräva enorma insatser för att få fart på ekonomin, på såväl kort som lång sikt.

Flera undantag av EU:s så strikta regler för statsstöd har luckrats upp under coronakrisen, för att möjliggöra för medlemsländerna att stötta nationellt viktig verksamhet. Kommer det att gå att återgå till en mer striktare regim efteråt? Europa är oerhört handelsberoende och vissa röster höjs för att man ska bli mer självförsörjande. Kommer EU att orka slutföra de pågående förhandlingarna om frihandelsavtal och se till att de som är färdiga röstas igenom och implementeras? Nu när de frihandelsvänliga britterna lämnat samarbetet ska det bli intressant att se var balansen hamnar.

Världen kämpar i skrivande stund med stigande dödstal och antal sjuka i kölvattnet av coronavirusets spridning. Ingenting kommer att bli sig likt efter krisen, varken politiskt, ekonomiskt eller socialt. Det är ännu för tidigt att förutspå alla konsekvenser men världen kommer att ha skakats om rejält. Förhoppningsvis leder det till mer samarbete, samordning och nytänkande för att få igång ekonomin och handeln igen. Men det är långt ifrån självklart.

Göteborg den 7 maj

Tullkriget mellan Kina och USA

Januari 2018 USA inför tullar på tvättmaskiner och solpaneler från andra länder. Kina är en av världens största tillverkare av solpaneler

Mars 2018 USA inför tullar på 25 procent på stålimport och 10 procent på aluminium från bl a Kina

April 2018 Nya kinesiska tullar på över 100 amerikanska varor, värdet motsvarar de nya tullarna på Kinas stål- och aluminiumexport till USA

Juli 2018 Amerikanska tullar på import från Kina motsvarande 34 miljarder dollar börjar gälla, Kina inför tullar till samma värde på amerikansk import

Augusti 2018 Kina och USA inför importtullar på varor motsva rande 16 miljarder dollar vardera.

September 2018 USA inför 10-procentiga tullar på kinesisk import motsvarande 200 miljarder dollar. Kina svarar med tullar på 60 miljarder dollar på amerikanska varor

Maj 2019 USA höjer tullsatsen från 10 procent till 25 procent på de kinesiska varor som belades med tull i september 2018

Juni 2019 I ett svar på USA:s höjning av tullsatsen i maj höjer Kina tullarna på en del av de amerikanska varor som belades med tullar i september 2018 (motsvarar cirka 60 miljarder dollar).

17 januari 2020 Fas 1-avtal. Kina lovar att köpa jordbruksvaror från USA till ett värde av ytterligare 200 miljarder dollar. USA slopar ytterligare planerade tullar på kinesiska varor och sänker vissa existerande tullsatser. Men de flesta tullar finns kvar.

Källor: Peterson Institute for International Economics, Reuters, BBC, China Briefing