In­led­ning

Världspolitikens Dagsfrågor - - INLEDNING -

Vid mid­natt den 31 ja­nu­a­ri i år läm­na­de Stor­bri­tan­ni­en Eu­ro­pe­is­ka uni­o­nen (EU) ef­ter näs­tan ett halvt se­kel som med­lem. Det var förs­ta gång­en ett med­lems­land gått ur EU. Brit­ter­nas be­slut grun­da­des i en vil­ja att själ­va kun­na fat­ta för lan­det vik­ti­ga be­slut och det i en värld som un­der de se­nas­te de­cen­ni­er­na har bli­vit allt mer in­te­gre­rad – eko­no­miskt och, i Eu­ro­pas fall, po­li­tiskt. Ut­trä­det kan med ti­den ge Stor­bri­tan­ni­en för­de­lar, men lär ock­så ha ett högt pris.

Det var ing­et en­kelt be­slut att fat­ta. Tvärtom, EU-ut­trä­det, brex­it, or­sa­ka­de den mest in­fek­te­ra­de po­li­tis­ka kon­flik­ten i Stor­bri­tan­ni­en på år­tion­den. De fy­ra na­tio­nel­la kom­po­nen­ter­na i den brit­tis­ka sta­ten – Eng­land, Nor­dir­land, Skott­land och Wa­les – var dess­utom splitt­ra­de i frå­gan. Kon­flik­ter­na kring brex­it har in­ne­bu­rit svå­ra på­frest­ning­ar på det po­li­tis­ka sy­ste­met och har ska­kat om lan­dets störs­ta par­ti­er. Ef­ter många tu­rer kun­de Kon­ser­va­ti­va par­ti­et (ock­så känt som To­ry­par­ti­et el­ler To­ri­es) dri­va ige­nom ett ut­trä­de ur EU, un­der led­ning av en av lan­dets mest färg­star­ka po­li­ti­ker, Bo­ris John­son.

Det som kan kal­las John­sons po­li­tis­ka ent­re­pre­nör­s­kraft, el­ler kanske hans op­por­tu­nism, blev nyc­keln som kun­de lö­sa brex­it­kri­sen. Som ny pre­miär­mi­nis­ter och från en till sy­nes svag po­si­tion lyc­ka­des han bry­ta det död­lä­ge som hans fö­re­trä­da­re The­re­sa May ha­de ham­nat i. Ge­nom att ut­ly­sa par­la­mentsval till i de­cem­ber 2019 – ett val som Kon­ser­va­ti­va par­ti­et vann stort – kun­de John­son fö­ra Stor­bri­tan­ni­en ut ur EU, pre­cis som han ha­de lo­vat. Va­let gav ho­nom en stark po­si­tion för att dri­va sin egen po­li­tik, men i bör­jan av 2020 drab­ba­des värl­den, och

Stor­bri­tan­ni­en, av co­ro­na­pan­de­min vil­ket ställ­de al­la pla­ner på än­da.

Stor­bri­tan­ni­en var ett av de eu­ro­pe­is­ka län­der som vå­ren 2020 drab­ba­des hår­dast av pan­de­min.

Ti­o­tu­sen­tals brit­ter av­led i co­vid-19. John­son själv blev sjuk och fick in­ten­siv­vård på St Tho­mas-sjuk­hu­set i

Lon­don. Trots att sam­häl­let stäng­des ned se­na­re än på många and­ra håll i Eu­ro­pa har co­ro­nakri­sen ska­pat sto­ra hål i lan­dets eko­no­mi.

De re­strik­tio­ner som in­för­des såg li­te oli­ka ut i de fy­ra de­lar­na av lan­det, så­väl Nor­dir­land som

Skott­land och Wa­les val­de ock­så att öpp­na upp sam­häl­let i en lång­sam­ma­re takt än Eng­land (det är ba­ra där som den brit­tis­ka re­ge­ring­en fat­tar be­slu­ten i des­sa frå­gor, ef­tersom vård­frå­gor är de re­gi­o­na­la re­ge­ring­ar­nas an­svar). Det här är kanske än­nu ett tec­ken på hur klyf­tan mel­lan re­ge­ring­en i Lon­don och dem som styr i and­ra lands­de­lar har vux­it. Re­ge­ring­ens han­te­ring av pan­de­min möt­te väx­an­de kri­tik. I det här ske­det är det dock svårt att ve­ta vil­ka kon­se­kven­ser co­ro­nakri­sen får för brit­tisk po­li­tik.

Men för att för­sö­ka för­stå vad var det som led­de fram till

Stor­bri­tan­ni­ens dra­ma­tis­ka, och för en del brit­ter trau­ma­tis­ka, ut­trä­de från EU mås­te vi först blic­ka till­ba­ka.

Fak­ta om Stor­bri­tan­ni­en

Of­fi­ci­ellt namn: Uni­ted King­dom of Gre­at Bri­tain and Nort­hern Ire­land/ Fö­re­na­de kung­a­ri­ket Stor­bri­tan­ni­en och Nor­dir­land

An­tal in­vå­na­re: knappt 66,8 mil­jo­ner in­vå­na­re (2019) Stats­skick: mo­nar­ki, en­hets­stat Stats­chef: drott­ning Eli­za­beth II (1952–)

Re­ge­rings­chef: pre­miär­mi­nis­ter Bo­ris John­son (2019–) Re­sul­tat i par­la­mentsva­let 2019: Kon­ser­va­ti­va par­ti­et/ To­ry 365, La­bour 203, Skots­ka na­tio­na­list­par­ti­et/SNP 48, Li­be­ral­de­mo­kra­ter­na 11, De­mo­kra­tis­ka uni­o­nist­par­ti­et 8, Sinn Féin 7, Plaid Cym­ru 4, SDLP 2, Grö­na par­ti­et 1, Al­li­ans­par­ti­et 1

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.