Me­lo­dy om ny­he­ter vs män­ni­skor

Vi i Kista - - SIDAN 1 - Me­lo­dy Fars­hin Krö­ni­kör

Ny­hets­vär­de mäts ut­i­från tid­punkt, geo­gra­fiskt av­stånd och re­le­vans för lä­sa­ren. En be­döm­ning som görs för att nå ut till öns­kad mål­grupp. In­te allt för säl­lan görs den på be­kost­nad av män­ni­sko­vär­de. Spe­ci­ellt i rikstäc­kan­de me­dia, där öns­kad mål­grupp är ma­jo­ri­te­ten. Geografisk be­döm­ning gör att ut­ri­kes­si­dor­na blir mind­re och världs­upp­fatt­ning­en li­kaså. Re­le­vans ut­går från vad som fång­ar lä­sa­rens in­tres­se. Pro­blem, som i sin tur väc­ker räds­la, sen kom­mer ut­häng­ning ut­av bo­ven i dra­mat och slut­li­gen sva­ret på allt, the quick-fix.

Vå­ra hu­vud­ru­bri­ker har bli­vit no­ti­ser på vå­ra te­le­fo­ner som pling­ar till, en kort pa­us för att blic­ka på mo­bi­len, och sen åter­upp­tas kon­ver­sa­tio­nen. Män­ni­skan har bli­vit proffs på att bloc­ke­ra tra­ge­di för att und­vi­ka sin egen de­pres­sion.

Den­na som­mar har jag läst om ka­ta­stro­fer som stran­da­de flyk­ting­barn och prut­ning kring flyk­ting­kvo­ter. Om opi­ni­ons­mät­ning­ar och ras­fi­ent­lig­he­tens till­växt. Om öka­de va­pen­brott trotts den så kal­la­de sä­ker­hets­åt­gär­den med mas­siv polissatsning.

Om kid­napp­ning­ar och för­svun­na ung­do­mar, som­li­ga mer be­märk­ta än and­ra.

Om ex­tre­ma hat­brott som fått två rader ef­tersom tex­ten om den nya di­e­ten vär­de­ras hög­re.

Om uni­ka för­orts­pro­blem som tycks sy­nas sta­den över men in­te pro­ble­ma­ti­se­ras.

Hu­vud­ru­bri­kens funk­tion som ny­hets­in­for­me­ran­de ka­nal präglas i vår var­dag. Då ma­jo­ri­te­ten in­te har di­rek­ta käl­lor att vän­da sig till i samt­li­ga frå­gor så ac­cep­te­ras ny­he­ten som verk­lig­het. Vinklan­det blir fak­tum och va­len blir på­ver­ka­de.

Hu­vud­ru­bri­ken gör mer än att in­for­me­ra lä­sa­ren. Den for­mar och ska­par en till­fö­ra­re av sam­häl­let. Den styr mas­sans blic­kar och vär­de­rar åt dem. Fär­dig­tug­ga­de åsik­ter att par­ke­ra i vå­ra hjär­nor. Sen på­stås det att ha­tet in­te finns. Att struk­tu­rell ra­sism in­te finns. Att ut­satt­het är på­hitt. Att män­ni­skors höj­da röst ka­te­go­ri­se­ras som gnäll. Och kon­se­kven­sen, blir yt­ter­li­ga­re en hu­vud­ru­brik.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.