”Det är bio­e­ko­no­mi ut­an hän­syn till bi­o­lo­gi”

Vi i Kista - - INSÄNDARE - Na­tur­vårds­bi­o­log

Or­det bio­e­ko­no­mi hyl­las av di­ver­se in­du­stri­er, mest av de så kal­la­de grö­na nä­ring­ar­na. Skogs­in­du­strin är en av dem. Fär­gen på plan­ta­ger­na är ju en­si­digt grön, med li­te ut­rym­me för ny­an­ser då trä­den gär­na ska va­ra av sam­ma slag och ål­der. Men bio­e­ko­no­mi är ing­et an­nat än or­det \”eko­no­mi\” med ett grönt och mo­dernt pre­fix. Om jag skul­le för­sö­ka över­sät­ta det så be­ty­der det allt­så \”hus­håll­ning av bi­o­lo­gis­ka re­sur­ser\”. Träd som rå­va­ra är ju bi­o­lo­gisk, allt­så nå­got som till­hör vårt krets­lopp, kan bry­tas ner och pro­du­ce­ras igen.

Vi slip­per i bäs­ta fall in­bland­ning­en av plast, ol­ja, gas el­ler kol i fram­ställ­ning­en av trä – om vi inte räk­nar med hur ma­ski­ner­na som skör­dar trä­den drivs el­ler be­sprut­ning­en av trä­den el­ler ke­mi­ka­li­er­na som är in­blan­da­de för att trans­for­me­ra ett eko­sy­stem till to­a­pap­per och and­ra nöd­vän­di­ga pro­duk­ter, men det där är ba­ra ”de­tal­jer”.

Trä­den i ett skogs­e­ko­sy­stem är även hem åt en be­ty­dan­de del av vår bio­di­ver­si­tet. I trä­den, le­van­de som dö­da, bor det många ar­ter av oli­ka slag. Sko­gen er­bju­der si­na eko­system­tjäns­ter gra­tis. Hur tar det vack­ra or­det bio­e­ko­no­mi hän­syn till det? Om vi är bätt­re och mer an­svars­ful­la när vi ska hus­hål­la med des­sa re­sur­ser ger sig inte av det­ta pre­fix: för vad är skill­na­den i vårt sätt att hus­hål­la na­tu­ren fö­re och ef­ter lan­se­ring­en av be­grep­pet?

Mel­lan 1960 och 2012 har en­ligt Riks­skogs­tax­e­ring­en från Sve­ri­ges lant­bruks­u­ni­ver­si­tet 11,6 mil­jo­ner hek­tar slutav­ver­kats, cir­ka hälf­ten av den pro­duk-

ti­va skogs­mark­sa­re­a­len. An­de­len pro­duk­tiv skogs­mark 0-60 år är blott 61 pro­cent. Och vi har idag 1 814 röd­lis­ta­de ar­ter knut­na till skog. Det finns ing­et som helst tvi­vel om att av­verk­ning är den främs­ta an­led­ning­en till att ar­ter röd­listas i Sve­ri­ge.

Det gör att när skogs­in­du­stri­er­na fö­re­språ­kar bio­e­ko­no­mi blir or­den tom­ma och be­ty­del­se­lö­sa, ef­tersom att de inte dis­ku­te­rar pla­ne­tens samt­li­ga grän­ser ut­an en­dast fo­ku­se­rar på kli­ma­tet. Det­ta har jag hört i föredrag bå­de un­der skogsnä­rings­vec­kan och på flo­ra­och fau­na­vårds­kon­fe­ren­sen. Det är allt­så ing­et un­dan­tag att skogs­in­du­strin fo­ku­se­rar på kli­mat­frå­gan sna­ra­re än bio­di­ver­si­tet. Och det är ing­en till­fäl­lig­het att skogs­in­du­strin glöm­mer näm­na att de fort­sät­ter off­rar vår främst över­skrid­na pla­ne­tä­ra gräns till för­mån för kli­ma­tet (som ham­nar på tred­je plats) just som vi le­ver i det sjät­te mass­ut­dö­en­det. Det ver­kar sna­ra­re va­ra en ge­nom­tänkt stra­te­gi, och med pre­fix­et \”bio\” för­sö­ker de dribb­la bort åhö­rar­na i ett in­tryck av frid och fröjd.

Kan det va­ra så att bi­o­lo­gisk mång­fald fort­sät­ter stry­ka på fo­ten, ef­tersom att vi fin­ner svå­rig­he­ter att kopp­la be­va­ran­de av na­tu­ren till lön­sam­het, in­om vårt tra­di­tio­nel­la och fyr­kan­ti­ga syn­sätt? Vi ska hug­ga ner sko­gen för att räd­da oss från kli­mat­kri­sen. Kan vi tjä­na peng­ar på kup­pen så är väl det en bonus, men först och främst ska vi räd­da oss från kli­mat­kri­sen! Det är bio­e­ko­no­mi ut­an hän­syn till bi­o­lo­gi.

Re­bec­ka Le Mo­i­ne,

SKOGSAVVERKNING. Le­der till att fler och fler ar­ter röd­listas, skri­ver Re­bec­ka Le Mo­i­ne.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.