Det be­hövs nya sats­ning­ar på ga­tu­kul­tu­ren i Rin­ke­by

Om stads­de­lar som Rin­ke­by ska över­le­va be­hövs det in­te fler po­li­ser, ut­an fler konst­när­li­ga le­da­re med röt­ter i hip­hop­kul­tu­ren. Fler öpp­na plat­ser för spon­ta­na mö­ten, som till ex­em­pel graf­fiti­väg­gar, som vi vet loc­kar ung­do­mar från sta­dens al­la de­lar.

Vi i Kista - - DET HÄNDER - Ken­neth Se­re­met Jour­na­list DJ, Ra­dio Rin­ke­by

Kul­tur är ett be­grepp som in­te går att av­grän­sa, men möj­lig­he­ter­na till kul­tu­rel­la ut­tryck är be­grän­sa­de i för­or­ter som Rin­ke­by, till skill­nad från det fria kul­tur­li­vet som finns till­gäng­ligt i till ex­em­pel in­nersta­den.

Ett no­stal­giskt le­en­de le­ker i mitt an­sik­te när jag tän­ker till­ba­ka på när mi­na vän­ner och jag åk­te in till tcen­tra­len och Ser­gels torg för att mö­ta li­ka­sin­na­de ung­do­mar från and­ra de­lar av Stor­stock­holm. Ut­an att rik­tigt för­stå det, var vi en del av den ti­di­ga hip­hop­våg som svep­te in över Stock­holms ga­tor i bör­jan av 80-ta­let.

Med av­stamp i so­ci­alt mar­gi­na­li­se­ra­de grup­per och om­rå­den som Bronx i USA, iden­ti­fi­e­ra­de vi oss via tv-ap­pa­ra­ter­na med en mu­sik­stil, ett sätt att dan­sa, och ett mo­de och es­te­tik som in­te all­tid stod i re­la­tion till väst­värl­dens tra­di­tio­nel­la vär­de­syn. Med hjälp av det vi såg på tv lyc­ka­des vi ska­pa vå­ra eg­na nor­mer, och det som fö­re­na­de oss var sö­kan­det ef­ter nå­got nytt och me­nings­fullt: möj­lig­het till per­son­lig ut­veck­ling med hjälp av en ny kul­tur­form; bre­a­king, rap, musik och graf­fiti, fy­ra kul­tu­rel­la ut­tryck som for­ma­de det som kom att kal­las Hip­hop – var för sig och till­sam­mans.

I stän­dig rö­rel­se ge­nom sta­den, på jakt ef­ter nya in­tryck och spän­nan­de mö­ten. Från den ena fri­tids­går­den i Väl­ling­by där vi dan­sa­de och vi­sa­de upp vå­ra fär­dig­he­ter och vi­da­re till den and­ra i Tum­ba el­ler den tred­je fri­tids­går­den i Skär­hol­men, där nya vän­skaps­band upp­stod. Det räck­te med att va­ra ny­fi­ken och de­la med sig av Hip­ho­pens fy­ra nyck­lar för att mö­ten över klass­grän­ser­na skul­le bli verk­lig­het.

Men Hip­hop-kul­tu­ren fun­ge­ra­de även som ven­ti­la­tion och men­ta­li­se­ring för många av oss som måd­de då­ligt och be­höv­de and­rum bland li­ka­sin­na­de män­ni­skor.

Ett sånt för­håll­nings­sät­tet är en själv­klar­het för de fles­ta idag, men in­te li­ka själv­klart för dem som väx­er upp i Rin­ke­by att här­bär­ge­ra och även pro­ji­ce­ra mot. De upp­le­ver att de sak­nar kon­kre­ta verk­tyg för att ut­tryc­ka sig kul­tu­rellt och sam­ti­digt va­ra kre­a­ti­va och fria i si­na tan­kar: de sak­nar en kul­tu­rell iden­ti­tet att speg­la sig i.

Trots mas­sor av kul­tur­sats­ning­ar i Rin­ke­by ge­nom åren – och in­te minst den be­ty­del­se stads­de­len har haft ge­nom åren för den svens­ka Hip­hop-kul­tu­ren – har det upp­stått kul­tu­rel­la re­sur­strösklar. Det finns li­ka många an­led­ning­ar som för­kla­ring­ar till var­för en så­dan ut­veck­ling har fått ske. Kul­turin­sti­tu­tio­ner­nas upp­fatt­ning om sport­klubb­s­för­e­ning­ar som ”nyt­ti­ga­re” än and­ra kul­tur­verk­sam­he­ter, att kul­tur­för­e­ning­ar med en an­nan in­rikt­ning än po­pu- lär­kul­tur är vik­ti­ga­re. Som till ex­em­pel re­li­gi­on och språk, samt den krång­li­ga ad­mi­nist­ra­tio­nen. Men fram­förallt är det okun­ska­pen om kul­tur som be­grepp som har ska­pat stäng­sel för unga att ta sig över.

I dag dröm­mer många ung­do­mar i Rin­ke­by om att bli mor­gon­da­gens Zla­tan, men al­la lyc­kas in­te av för­stå­e­li­ga skäl. En del tap­par in­tres­set ef­ter många år, and­ra slu­tar på grund av ska­dor och får svårt att stäl­la om sitt sport­in­tres­se till nå­got an­nat. Och de som in­te lyc­ka­des med om­ställ­ning­en ris­ke­rar att ham­na i de­pres­sio­ner och miss­bruk. Det är en all­var­lig ut­veck­ling när en stör­re grupp unga i Rin­ke­by in­te har en aning om vad kul­tur in­ne­bär och hur den kan an­vän­das på ett kon­struk­tivt sätt i det var­dag­li­ga li­vet. När kre­a­ti­vi­te­ten ur­hol­kas le­der det till ar­bets­lös­het, fat­tig­dom och psy­kisk ohäl­sa. Lägg till den sned­vrid­na de­bat­ten om ”he­derskul­tur”, som ute­slu­tan­de till­skrivs om­rå­den som Rin­ke­by och Tens­ta. I för­läng­ning­en le­der en sån re­to­rik till na­tio­nell ali­e­na­tion och kul­tu­rel­la mö­ten mel­lan oli­ka na­tio­na­li­te­ter och grup­per ris­ke­rar att upp­hö­ra helt.

I mitt ar­be­te med barn och ung­do­mar i Rin­ke­by för­sö­ker jag för­hind­ra en sån ut­veck­ling ge­nom att ge verk­tyg som möj­lig­gör en dju­pa­re, sub­jek­tiv in­sikt som även ska­par ett en­ga­ge­mang som

le­der till sam­hälls­del­ta­gan­de och de­mo­kra­ti, och in­te nå­got som en­bart mäts i peng­ar och kän­dis­skap. Vid fle­ra till­fäl­len de se­nas­te åren har jag ska­pat till­fäl­li­ga kul­tur­plat­ser i graf­fiti och skiss­tek­nik på Rin­ke­by torg, som loc­ka­de ung­do­mar från he­la Stor­stock­holm till Rin­ke­by, det och blev en suc­cé. Så­da­na plat­ser bor­de va­ra per­ma­nen­ta ur ett in­teg­ra­tions­per­spek­tiv.

För­u­tom be­ho­vet av fler of­fent­li­ga plat­ser, är bris­ten på verk­sam­hets­lo­ka­ler ett åter­kom­man­de pro­blem för oss bo­en­de i Rin­ke­by. Här skul­le Rin­ke­by Fol­kets Hus kun­na gö­ra mer. Verk­sam­he­ten hand­lar till stor del om lo­ka­lut­hyr­ning till för­e­nings­verk­sam­het med re­li­giös/ kul­tu­rell in­rikt­ning och läx­läs­ning – det är bra, men långt ifrån Fol­kets hus ur­sprung­li­ga upp­gift: att främ­ja den ska­pan­de kul­tu­ren för ci­vil­sam­häl­let. Un­der som­ma­ren är hu­set dess­utom stängt, sam­ti­digt som det är öp­pet året runt i ex­em­pel­vis Hus­by Fol­kets hus.

Fy­sis­ka plat­ser för del­ta­gan­de och ska­pan­de finns i de fles­ta för­or­ter, men skil­jer sig åt be­ro­en­de på var i sta­den de lig­ger, vem som or­ga­ni­se­rar och vil­ken kul­tu­rell form som lyfts fram. I Al­by är ex­em­pel­vis Sub­to­pi­as verk­sam med Hip­hop­kul­tu­rens al­la ut­tryck re­pre­sen­te­ra­de som ett kom­ple­ment till den van­li­ga fri­tids­gårds­verk­sam­he­ten i Nor­ra Bot­kyr­ka. I Skär­hol­men, hu­se­rar Kul­tur­hu­set till­sam­mans med Stads­tea­tern, som för­u­tom te­a­ter och tra­di­tio­nell fri­tids­verk­sam­het, dri­ver lik­na­de verk­sam­het som Sub­to­pia. Och på Sö­der­malms Stads­dels­för­valt­ning klub­ba­de nämn­den på Sö­der­malm ny­li­gen ige­nom ett be­slut om att tillå­ta graf­fiti­väg­gar på all­män plats, som kom­mer att loc­ka män­ni­skor från he­la Stock­holm, det vet vi i Rin­ke­by se­dan ti­di­ga­re. Det är tyd­ligt var i sta­den hip­hop­kul­tu­ren får ta plats.

Jag ef­ter­ly­ser fler så­da­na plat­ser i Nor­ra Stock­holm. Visst, det finns bra verk­sam- he­ter i Rin­ke­by, Ung­do­mens hus är ett ut­märkt ex­em­pel, med fri­tids­verk­sam­het året runt. Här finns ett café, bil­jard­bord, ping­is­bord, film­kväl­lar och tjej­k­väl­lar med me­ra. Men det räc­ker in­te. Vi mås­te vå­ga sat­sa mer på öpp­na, kre­a­ti­va plat­ser, an­pas­sa­de för ga­tu­kul­tu­ren, så ung­do­mar som in­te har fot­boll el­ler bas­ket som in­tres­se, lät­ta­re kan anam­ma en kul­tu­rell ut­trycks­form som de ock­så del­vis iden­ti­fi­e­rar sig med. Inom­hus­mil­jö­er som byggs om till ut­om­hus­mil­jö­er som sti­mu­le­rar spon­ta­na mö­ten.

Det ar­be­tet kan på­bör­jas nu. An­ställ fler konst­när­li­ga le­da­re med röt­ter i Hip­hop-kul­tu­ren till fri­tids­går­dar­na. Gör en tyd­lig di­stink­tion mel­lan fri­tids­le­da­ren och den konst­när­li­ga le­da­rens ar­bets­upp­gift för att hö­ja kva­li­tén på de­ras ar­be­te. Des­sa två rol­ler bör ock­så sam­spe­la för bäs­ta re­sul­tat.

Män­ni­skor som sak­nar verk­tyg att ut­tryc­ka sig kul­tu­rellt an­ses in­te fria i kropp och själ. Det är mot den bak­grun­den den ska­pan­de ga­tu­kul­tu­ren åter bör få en fram­trä­dan­de roll som kul­tu­rell ut­trycks­form och bro­byg­ga­re i Rin­ke­by.

Det är tyd­ligt var i sta­den hip­hop­kul­tu­ren får ta plats. .

FOTO: MOSTPHOTOS

VAR­DA­GEN. ”Det är en all­var­lig ut­veck­ling när en stör­re grupp unga i Rin­ke­by in­te har en aning om vad kul­tur in­ne­bär och hur den kan an­vän­das på ett kon­struk­tivt sätt i det var­dag­li­ga li­vet”, skri­ver Ken­neth Se­re­met på veckans kul­tur­si­da.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.