Vem kan va­ra mot fe­mi­nism?

Jag har ald­rig ha­tat män. Jag ha­tar ba­ra sam­häl­lets bild av hur kvin­nor och män ska va­ra. Jag för­står helt är­ligt in­te ta­lat hur man kan va­ra emot fe­mi­nism.

Vi i Kista - - SIDAN - FO­TO: MOSTPHOTOS

Hur kan man in­te vil­ja att al­la män­ni­skor i da­gens sam­häl­le ska ha sam­ma rät­tig­he­ter och möj­lig­he­ter? Hur kan man in­te vil­ja att män, kvin­nor och hen ska va­ra ex­akt li­ka myc­ket vär­da? För det är det fe­mi­nis­men står för.

Ja, jag vet att det finns ex­trem­fe­mi­nis­ter som drar all­ting li­te för långt och gör det till ett mans­hat i stäl­let, där kvin­nan är mer värd än man­nen, men det är fak­tiskt väl­digt få som ser det på det sät­tet.

Fe­mi­nism hand­lar om att gö­ra kvin­nan li­ka myc­ket värd som man­nen, för i dags­lä­get är hon in­te det. Det är kvin­nan som är den som är mest för­tryckt i sam­häl­let och har va­rit det un­der en myc­ket lång pe­ri­od.

Var­je år ut­sätts ti­o­tu­sen­tals per­so­ner i vårt sam­häl­le för våld. Främst är det kvin­nor som ut­sätts för våld­täkt, hot och tra­kas­se­ri­er av män.

En­bart un­der 2015 an­mäl­des 18 100 sex­u­al­brott, varav 5 920 våld­täkts­fall.

De be­tyd­ligt mer kvin­nor än män som bli­vit ut­sat­ta för sex­u­al­brott; 1,8 pro­cent av kvin­nor­na och 0,3 pro­cent av män­nen upp­ger att de bli­vit ut­sat­ta för sex­u­al­brott en­bart un­der året 2014. För kvin­nor har an­de­len ökat med åren på en hög­re ni­vå än män­nen.

Det­ta är någ­ra få punk­ter som vi­sar hur ut­satt kvin­nan fak­tiskt är i vårt sam­häl­le.

Fe­mi­nism står för att ing­en ska be­hö­va kän­na sig för­tryckt, då ing­en oav­sett kön, lägg­ning, ur­sprung, funk­tions­hin­der el­ler in­te ska be­hö­va kän­na sig mindre­vär­dig el­ler för­tryckt.

Al­la män­ni­skor strä­var ef­ter att få ett så jäm­ställt sam­häl­le som möj­ligt, att kvin­nan ska va­ra li­ka myc­ket värd som man­nen, men än­då är det många som kän­ner sig för­tryck­ta och mind­re vär- da. Det värl­den be­hö­ver är fak­tiskt fe­mi­nism.

Nå­gon mås­te ju väl stå upp för kvin­nans rät­tig­he­ter i värl­den och gö­ra hen­ne till en ac­cep­te­rad del av sam­häl­let, där hon får chan­sen att glän­sa ex­akt li­ka myc­ket som en man och om in­te du står upp för det­ta, vem ska då gö­ra det? Vem ska se till att kvin­nan får mer plats i sam­häl­let och blir re­spek­te­rad för den hon är om in­te du och jag gör det? Vem ska se till att kvin­nans ar­be­te blir li­ka myc­ket värt som en mans ar­be­te när de gör ex­akt sam­ma sak?

Fe­mi­nism hand­lar om att gö­ra kvin­nan och man­nen jäm­ställ­da. In­te att kvin­nan är över man­nen. In­te att man­nen är över kvin­nan, ut­an helt en­kelt li­ka myc­ket vär­da och det kan väl in­te va­ra för myc­ket be­gärt för år 2016?

Jag har ald­rig ha­tat män. Jag ha­tar ba­ra att en män­niskas vär­de döms ut­i­från kön. Jag ha­tar att jag som stu­dent år 2016 ska be­hö­va sit­ta och för­kla­ra var­för jag är fe­mi­nist, när det bor­de va­ra en själv­klar­het att al­la män­ni­skor är li­ka myc­ket vär­da.

Jag krä­ver att stats­mi­nis­ter Ste­fan Löfven och riks­dags­par­ti­er­na er­kän­ner det­ta som ett stort sam­hälls­pro­blem och lyf­ter upp frå­gan mer in­om po­li­ti­ken för att be­käm­pa den, för ingen­ting är omöj­ligt där.

Det värl­den be­hö­ver är fak­tiskt fe­mi­nism.

FE­MI­NISM. En de­mon­stra­tion med fe­mi­nis­tiskt bud­skap läng­re till­ba­ka i ti­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.