Inga åt­gär­der trots fle­ra felan­mäl­ning­ar

Vi i Kista - - SIDAN 1 - Kerstin Gustafs­son kerstin.gustafs­son@di­rekt­press.se

Se­i­nab Ga­bas, som bor i en av D. Car­ne­gi­es lä­gen­he­ter i Hus­by, har an­mält pro­blem i sin lä­gen­het fle­ra gång­er ut­an att få dem åt­gär­da­de. I stäl­let har hon bli­vit så il­la be­hand­lad att hon nu tar om­vä­gar för att slip­pa mö­ta fas­tig­hets­skö­ta­ren.

Nu lo­var hy­res­värl­den att ett det ska bli bätt­re. Bland an­nat ska en felan­mä­lan be­sva­ras av en re­pre­sen­tant från D. Car­ne­gie & Co in­om 24 tim­mar.

– Vi har bott här se­dan 2001, sä­ger Ai­cha Ka­lif, som bor med sin fa­milj i en fem­rums­lä­gen­het på Ni­da­ros­ga­tan i Hus­by. Jag har an­mält fel he­la ti­den. De lju­ger om de sä­ger att de in­te har fått in någ­ra felan­mäl­ning­ar.

Bad­rum­met var fukt­ska­dat, mögel längs tak och väg­gar, re­dan när de flyt­ta­de in.

I al­la

år, fas­tig­he­ten hann by­ta äga­re fle­ra gång­er, har Ai­cha Ka­lif på­ta­lat att bad­rum­met mås­te re­no­ve­ras. In­te för­rän hon kon­tak­ta­de häl­so­vårds­myn­dig­he­ter­na hän­de nå­got.

– De kom hit, kak­la­de och må­la­de om, och ef­ter en må­nad var mög­let till­ba­ka. De har fus­kat, en rik­tig fuskre­no­ve­ring.

Hon vi­sar runt i bad­rum­met. Fukt­ska­dor­na är tyd­li­ga. Bad­rums­skå­pet de sat­te dit var be­gag­nat och re­dan ros­tigt. Ai­cha kon­tak­ta­de D. Car­ne­gie igen.

– Det kom hit en kil­le och vil­le spack­la och må­la över. Men jag sa­de nej, så får de in­te gö­ra.

Ai­cha Ka­lif

har käm­pat länge, så länge att hon näs­tan bli­vit sjuk. Det hand­lar in­te ba­ra om mögel i bad­rum­met, ut­an om ett kyl­skåp som med jäm­na mel­lan­rum or­sa­kar över­sväm­ning, om vat­ten som rin­ner från ta­ket i kö­ket, om kök­slå­dor som fal­ler sön­der och drag från lä­gen­he­tens al­la föns­ter.

– Jag blir ga­len, sä­ger hon, det känns som om vi tig­ger när vi krä­ver van­ligt un­der­håll. Men vi be­ta­lar skatt och vi be­ta­lar hy­ran var­je må­nad. Vi job­bar och vi käm­par.

Ai­cha Ka­lif har sex barn, en stu­de­rar ut­om­lands, de and­ra bor hem­ma.

– Mi­na barn skäms, de vill in­te bju­da hem si­na vän­ner. Al­la vill väl kom­ma hem till en lä­gen­het där man trivs och mår bra. Så är det in­te för oss.

Till slut

fick de nog. Ai­cha Ka­lif och hen­ne ma­ke tog le­digt från si­na ar­be­ten i två vec­kor och ta­pet­se­ra­de och må­la­de själ­va.

– Un­der ett tunt lager färg hit­ta­de vi ori­gi­nal­ta­pe­ter­na i lä­gen­he­ten från 1970-ta­let. Ing­et ha­de gjorts se­dan dess.

Ai­cha tar med mig in i var­dags­rum­met och pla­ce­rar mig på ett sär­skilt stäl­le. Jodå, jag känner det, par­ket­ten lik­som gung­ar un­der mig.

Någ­ra por­tar bort på Ni­da­ros­ga­tan bor Se­i­nab Ga- bas. Hon bor med sin fa­milj där se­dan tio år till­ba­ka. Så fort jag kom­mer in­nan­för dör­ren vi­sar hon mig bad­rum­met. Med hjälp av sin ma­ke drar hon fram bad­ka­ret och väg­gen ba­kom är kol­svart av mögel.

– Jag skrub­bar och tvät­tar med klo­rin, al­la me­del som går att få tag i, men det går in­te bort.

Se­i­nab är ock­så trött på allt bråk med fas­tig­hets­bo­la­get. Hen­nes två sö­ner har fått ast­ma, och Se­i­nab tror att det be­ror på mög­let.

– Vi bod­de i Öre­bro för­ut, sä­ger hon, och där bod­de vi så bra. Ibland har vi tänkt flyt­ta här­i­från, men bar­nen vill in­te. De yngs­ta går i Hus­by­gårds­sko­lan och de trivs där.

För någ­ra

år se­dan bör­ja­de vat­ten rin­na från ta­ket i kö­ket och längs väg­gar­na. Då kom fas­tig­hets­skö­ta­ren dit.

– De ställ­de in en fläkt i två må­na­der för att tor­ka ut fukt­ska­dan. El­räk­ning­en var på över 4 000 och den var vi tvung­na att be­ta­la själ­va. An­nars ha­de vi ham­nat hos kro­no­fog­den.

Se­i­nab Ga­bas har haft ota­li­ga kon­tak­ter med fas­tig­hets­bo­la­gets om­rå­des­kon­tor, ”jag kan in­te räk­na hur många gång­er”. Vid fle­ra till- fäl­len har hon bli­vit il­la be­hand­lad.

– Fas­tig­hets­skö­ta­ren kall­la­de mig nå­got så fult att jag in­te vill upp­re­pa det, sä­ger hon. Mi­na barn hör­de ho­nom sä­ga det, det var hemskt. Jag går om­vä­gar när jag ser ho­nom.

Un­der al­la år som fa­mil­jen Ga­bas bott på Ni­da­ros­ga­tan har de ald­rig fått lä­gen­he­ten be­sik­ti­gad. Fast pro­ble­men va­rit många. Hon vi­sar på en skåp­dörr i hal­len, som fal­lit ner fle­ra gång­er, och luk­ten på lil­la to­a­let­ten ty­der på att nå­got in­te är som det ska.

– Pri­va­ta vär­dar är ett pro­blem, sä­ger Se­i­nab Ga­bas, de stop­par peng­ar i egen fic­ka. Kom­mu­na­la vär­dar är bätt­re. Det är po­li­ti­ker­nas fel, de som sål­de ut vå­ra bo­stä­der.

Det känns som om vi tig­ger när vi krä­ver van­ligt un­der­håll.

FO­TO: KERSTIN GUSTAFS­SON

MÖGEL. Ba­kom bad­ka­ret i Se­i­nab Ga­bas bad­rum sit­ter mög­let fast. Mi­na sö­ner har fått ast­ma, sä­ger hon, och tror det be­ror på mög­let i lä­gen­he­ten.

FÖRTVIVLAD. Se­i­nab Ga­bas lä­gen­het har ald­rig be­sik­ti­gats trots ota­li­ga an­mäl­ning­ar.

ROST. När bad­rum­met ef­ter fle­ra år änt­li­gen re­no­ve­ra­des kom mög­let till­ba­ka ef­ter någ­ra vec­kor. Bad­rums­skå­pet som sat­tes upp var ros­tigt när det kom.

FO­TO: KERSTIN GUSTAFS­SON

TRÖTT. Ai­cha Ka­lif har käm­pat i många år mot de oli­ka fas­tig­hets­bo­lag som ägt hen­nes lä­gen­het.

FÖRTVIVLAD. Se­i­nab Ga­bas har bli­vit då­ligt be­mött av de lo­ka­la för­val­tar­na. Jag går om­vä­gar när jag ser ho­nom, sä­ger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.