Kiko Pino använder kartong som kanvas
Kiko Pino målar på kartong. Han samlar och bearbetar kartonger, river sönder dem och syr ihop dem igen med grova stygn. – Jag är en riktigt ”papp-gubbe”, säger han och skrattar. Det är ett uttrycksfullt material. Hans utställning ”Made in förorten” öppn
”Jag har alltid haft ett behov av att skapa”.
Kiko Pino är konstnär och har numera sin ateljé hemma i lägenheten i Akalla. På väggarna hänger hans konst, målningar i kontrastrika färger och med ett starkt uttryck.
– Jag har alltid haft ett behov av att skapa, säger han. Jag namnger inte mina målningar, utan lämnar till betraktaren att tolka.
Han är ursprungligen från Chile och nog kan både hans hemstad Valparaiso och hans erfarenheter från militärdiktaturen skönjas i hans konst.
Kiko Pino var som ung medlem i Brigada Ramona Parra, en vänstergrupp som målade muralmålningar. Efter militärkuppen 1973 fängslades han en tid och torterades svårt. Men han utbildade sig vid Konsthögskolan i Valparaiso och var verksam som konstnär i sitt hemland. Under diktaturen var det många gånger förknippat med fara.
– Efter attentatet mot Pinochet 1986 blev det omöjligt att stanna kvar. Repressalierna mot vänstern blev ännu värre.
1987 kom han som poli- tisk flykting till Sverige och Stockholm. Ganska omgående fick han arbete, som scenarbetare på Stadsteatern.
Sedan utbildade han sig till hantverkspedagog och arbetar sedan många år på Franstorps verkstäder i Sundbyberg. Han har hela tiden varit verksam som konstnär och har ställt ut sina arbeten både i Sverige och utomlands.
Utställningen ”Made in förorten”, som visas på Husby konsthall från den 13 janua- ri till den 4 februari 2018, är målningar på kartong, både gammalt och nytt, och en del grafik. Just materialet kartong är Kiko Pinos grej. Det var i Sverige han började använda pappkartong i sin konst.
– Jag var en fattig flykting och samlade på de kartonger jag hittade.
Han beskriver arbetet som ett slags försoning, han river sönder kartongen och klistrar ihop den igen. Han bearbetar materialet för att sedan använda det som målarduk.
– Det är återanvändning, jag har börjat tänka på miljön. Det har blivit ett återkommande tema i min konst.