”Jag kan ba­ra gö­ra mitt bäs­ta”

Per Kjel­lan­der bör­ja­de sin tjänst som stads­dels­di­rek­tör i Spånga-Tens­ta den 1 mars i år. Hur känns det ef­ter de första 100 da­gar­na på nya job­bet? – Jo, det känns bra. Det är ett vik­tigt upp­drag och det gil­lar jag.

Vi i Rinkeby - - INTERVJU - Kerstin Gustafsson kerstin.gustafsson@di­rekt­press.se

Vad tänk­te du när du fick job­bet? – Oj, var min spon­ta­na re­ak­tion. Men jag är an­ställd av Stock­holm stad och jag visste att det kun­de bli ak­tu­ellt med byte av stads­del.

Vem är du?

– Jag är från Ma­ri­estad i Väs­ter­göt­land och har job­bat kom­mu­nalt i många år.

Vad skil­jer ar­be­tet som stads­dels­di­rek­tör i Älv­sjö, som är den mins­ta stads­de­len i Stock­holm, från Spånga-Tens­ta? – Kärn­verk­sam­he­ten ser un­ge­fär li­ka­dan ut i Sve­ri­ges al­la kom­mu­ner. Men den so­cio­e­ko­no­mis­ka si­tu­a­tio­nen här är en an­nan. Det är in­te helt en­kelt att han­te­ra, men det är in­te en­kelt för nå­gon. Man kan in­te ut­rät­ta mi­ra­kel, jag kan ba­ra gö­ra mitt bäs­ta, till­sam­mans med mi­na duk­ti­ga med­ar­be­ta­re.

– In­tres­set är ock­så 100 gång­er stör­re från tid­ning­ar, po­li­ti­ker och and­ra, när det gäl­ler Spånga-Tens­ta.

Stads­de­len får åt­skil­li­ga mil­jo­ner var­je år för att stär­ka den lo­ka­la de­mo­kra­tin. Vad gör ni kon­kret? – I det kor­ta per­spek­ti­vet vill vi bland an­nat ut­veck­la med­bor­gar­kon­to­rets verk­sam­het och bred­da det de gör. Med­bor­gar­kon­to­ret har kri­ti­se­rats hårt den se­nas­te ti­den. – Ja, men kla­gomå­len är väl­digt få om man räk­nar med hur många be­sök de har. Det finns en ut­veck­lings­po­ten­ti­al, na­tur­ligt­vis, vi mås­te all­tid bli än­nu bätt­re. – Kon­kret ska det för­hopp­nings­vis bli fler med­ar­be­ta­re på med­bor­gar­kon­to­ret, det är min am­bi­tion. Vi mås­te ock­så bli än­nu bätt­re på att ge hjälp till själv­hjälp. Det är in­te lyc­kat om vi mås­te hjäl­pa per­so­ner med sam­ma sak må­nad ef­ter må­nad.

Men för många är det en omöj­lig­het att skri­va helt kor­rekt svens­ka, även om man bott här länge. Att krä­va att de ska lä­ra sig det skul­le in­ne­bä­ra sto­ra ut­bild­nings­in­sat­ser. – Det är en ba­lans­gång, ab­so­lut. Sam­ti­digt är det häf­tigt när de kan hjäl­pa nå­gon, ex­em­pel­vis att kla­ra av att fyl­la i blan­ket­ten själv. De an­ställ­da på med­bor­gar­kon­to­ret har be­rät­tat för mig om stolt­he­ten män­ni­skor­na kän­ner när det hän­der. – Det finns ock­så ett nämnd­be­slut på att rikt­lin­jer­na för för­e­nings­bi­drag ska ses över. Men har in­te det gjorts pre­cis?

– Jo, det är möj­ligt, men in­nan jag bör­ja­de. Det är vik­tigt att peng­ar­na kom- mer till rätt stäl­le och an­vänds på rätt sätt. Jag kan tyc­ka att vi mås­te ha ett tyd­li­ga­re barn- och ung­doms­per­spek­tiv och att för­e­ning­ar som får stöd ska ar­be­ta kon­kret med de­mo­kra­ti och jäm­ställd­het.

Tyc­ker du in­te att det är tyd­ligt idag? – Jag vill in­te re­cen­se­ra bak­åt, ut­an blic­kar fram­åt istäl­let. Det är så jag ar­be­tar, för­sö­ker att in­te tit­ta för myc­ket bak­åt, det är så många som gör det än­då.

Men kan man in­te dra lär­dom av ti­di­ga­re er­fa­ren­he­ter? – Jo, men att ex­em­pel­vis sö­ka an­svars­ut­krä­van­de för nå­got som hän­de 2010 är i re­gel me­nings­löst. Tens­ta mark­nad har ar­ran­ge­rats fram­gångs­rikt lo­kalt un­der många år. Men nu­me­ra är det den eko­no­mis­ka för­e­ning­en Glad stad som fått ta över. An­sva­ret flyt­ta­des från Tens­ta. Hur tänk­te ni där? – Jag tänk­te in­te alls ef­tersom be­slu­ten om ar­ran­gör fat­ta­des in­nan jag ha­de bör­jat. Vi får ut­vär­de­ra hur det har gått.

Det finns en känsla av att män­ni­skor be­hand­las oli­ka. Hur kom­mer de att upp­le­va det här? – Det vet jag in­te, vi får se vad ut­vär­de­ring­en vi­sar.

Har du bra re­la­tio­ner till ci­vil­sam­häl­let ? – Med de fles­ta har jag det. In­te med al­la. Så är det. Har du hun­nit träf­fa någ­ra för­e­ning­ar? – Ja, jag har träf­fat någ­ra styc­ken. Jag kom­mer in­te hin­na träf­fa al­la, då skul­le jag in­te hin­na gö­ra nå­got an­nat.

Du bor­de ha ta­git chan­sen när Jär­va Rent & Snyggt de­la­de ut städ­om­rå­den. Då ha­de du träf­fat de fles­ta på en och sam­ma gång. – Ja, det gick in­te den gång­en. Ibland blir det så. Jag kom­mer att fort­sät­ta träf­fa fler, allt ef­tersom.

Jag har för­stått att du lyc­kats bli osams med fle­ra för­e­ning­ar här i Hjuls­ta? – In­te alls. Men tre för­e­ning­ar har syn­punk­ter på vår till­gäng­lig­het. Un­der vå­ren kun­de jag in­te på mån­dags­kväl­lar, dä­re­mot har för­valt­ning­en he­la ti­den va­rit be­redd att stäl­la upp på mö­ten kvälls­tid. Man ska även kom­ma ihåg att mi­na med­ar­be­ta­re har re­gle­rad ar­bets­tid.

– För­hopp­nings­vis kan vi fram­ö­ver hit­ta ett mer struk­tu­re­rat sam­ar­be­te med för­e­ning­ar­na i stads­de­len, ett ge­men­samt tänk. När det gäl­ler natt­vand­ring till ex­em­pel. Där är det bätt­re om vi sam­ver­kar mer, det är bätt­re än sprid­da sku­rar.

Är du of­ta i Tens­ta?

– Ja, gans­ka myc­ket. Men som re­gel in­stängd på oli­ka mö­ten. Jag är myc­ket in­ne i stads­hu­set ock­så, det hör till job­bet.

Vad är det tuf­fas­te med ditt jobb? – Att det är så många som sä­ger sig ve­ta vad som be­hö­ver gö­ras.

Är in­te det bra?

– Nej, in­te en­bart. Men vet du allt?

– Nej, men jag kan ibland gå ifrån ett mö­te där de sä­ger hur vi ska gö­ra, och till ett an­nat där de sä­ger det rakt mot­sat­ta. Jag tror ock­så att vi mås­te gö­ra fär­re sa­ker, men bätt­re.

Vad är det ro­li­gas­te med ditt ar­be­te? – Att man kan gö­ra skill­nad. För det gör vi. Man kan glöm­ma det ibland, men vi vet att vi hjäl­per många män­ni­skor och det känns bra. Det är en av driv­kraf­ter­na till att man vill job­ba kom­mu­nalt. Här märks det gans­ka snabbt, och det är ro­ligt.

FOTO: KERSTIN GUSTAFSSON

NY. Stads­dels­di­rek­tö­ren i Spånga-Tens­ta Per Kjel­lan­der in­ter­vju­as ef­ter si­na första 100 da­gar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.