Mäs­ta­re trots knäck­ta rev­ben

Vi i Tensta - - SIDAN 1 -

Amir Ma­lek­pour är Eu­ro­pa­mäs­ta­re i MMA. Trots knäck­ta rev­ben och bles­sy­rer över­allt var det en över­lyck­lig Kista­kil­le som vän­de hem från Ru­mä­ni­en.

– Det känns fan­tas­tiskt. Jag fick gå fy­ra tuf­fa mat­cher på fy­ra da­gar. Jät­te­tufft. MMA är egent­li­gen ing­en sport för kor­ta tur­ne­ring­ar.

Vad han me­nar är proffs går en match och kan se­dan slic­ka så­ren i fle­ra må­na­der, i ama­tör-EM är det ba­ra att kö­ra på trots smär­tor från går­da­gen. Många vin­na­re ur­säk­tar sig med att käns­lor­na är ”omöj­li­ga att be­skri­va med ord”.

Ord pop­par ur mun­nen på 28-åring­en från Kis­ta. Ad­re­nalin­boos­ten tycks in­te ha mat­tats trots att det gått ett par da­gar. Han minns och åter­be­rät­tar i prin­cip var­je slagse­kvens, käns­lor in­nan och un­der mat­cher­na.

Hur gär­na han vil­le åt guld­me­dal­jen är i sak nå­got han egent­li­gen vill döl­ja. Än­då av­slö­jar han att han åk­te till Bu­ka­rest med oro för att en hjärn­skak­ning un­der upp­ladd­ning­en in­te gi­vit med sig.

In­led­nings­mat­chen, mot ita­li­e­na­ren Si­mo­ne Val­le, kän­de han var i hamn myc­ket ti­digt. I om­kläd­nings­rum­met. När kom­bat­tan­ter­nas ögon möt­tes. I bu­ren var det ing­et snack, ef­ter tre gång­er tre mi­nu­ter var domarna en­se – 3–0.

I and­ra mat­chen, mot en Ge­rard Corr, Nor­dir­land, var förs­ta ron­den en väg­vi­sa­re. Ånyo ha­de Amir samt­li­ga do­ma­re med sig.

In­för EM ha­de Amir en öns­kan att slip­pa fins­ke Ee­mil Kur­he­la.

– Jag hop­pa­des att han skul­le bli proffs in­nan EM. Han är, an­ser jag, den bäs­te i klas­sen, sä­ger Amir Ma­lek­pour.

De ställ­des mot varand­ra i se­mi­fi­nal. Amir be­skri­ver förs­ta ron­den som van­sin­nig.

– Vi för­sök­te av­slu­ta varand­ra, gav pre­cis allt och vi bå­de ha­de svårt att ta oss till ring­hör­nan. I and­ra ron­den sjönk tem­pot, vi var helt slut och för­sök­te hål­la masken. Tred­je ron­den sista se­kun­der blev dra­ma­tis­ka. Dess­förin­nan ha­de Amir käns­lan att han var vin­na­ren. Då stor­ma­de Kur­he­la.

– Vi slogs med hjär­tat, ut­an tek­nik. Nor­malt tar do­ma­re in­tryck av slut­se­kun­der­na och jag var grog­gy...

– Än­då vann jag, sä­ger Amir Ma­lek­pour, som ef­teråt lås­te in sig på ho­tell­rum­met och grät av fy­sisk och men­tal ut­matt­ning. Samt hu­vud­värk.

– Jag för­stod in­te hur krop­pen skul­le or­ka med fi­na­len. Mot en an­nan fin­län­da­re som haft ett lät­ta­re pro­gram än jag.

Amir upp­lev­de att han vann förs­ta fi­nal­ron­den mot Mi­ci Saa­risto. I slu­tet av mel­lan­ak­ten bör­ja­de Saa­risto lad­da för en front­kick.

– Han gjor­de det ett par gång­er och jag fick käns­lan av att han vil­le lu­ra mig. När han istäl­let kom med en si­de­kick mot mi­na rev­ben var jag be­redd, jag fång­a­de spar­ken och kont­ra­de med ett slag.

Den­na stjärn­smäll, med mind­re än tio se­kun­der kvar av ron­den, var för­ödan­de för Saa­risto. Ma­lek­pour följ­de upp med en se­rie slag.

– Sju-åt­ta slag på två-tre se­kun­der.

Saa­risto var för­svars­lös och in­nan gong­gong­en gick ha­de do­ma­ren stop­pat mat­chen.

– Jag har drömt om att vin­na EM-ti­teln. Att stå överst på pal­len, in­svept i svens­ka flag­gan var en enorm käns­la.

I en in­ter­vju ef­teråt sa Amir: ”Det kän­des som jag ha­de räd­dat pla­ne­ten”. ”Män­ni­skor­na var där för att tac­ka mig”.

– Jag tror in­te att nå­gon mis­sa­de vad jag kän­de när na­tio­nalsång­en spe­la­des.

Jon­ny An­ders­son

”Det kän­des som jag ha­de räd­dat pla­ne­ten.”

FO­TO: PRIVAT

EU­RO­PA­MÄS­TA­RE. Amir Ma­lek­pour gick tre tuf­fa mat­cher in­nan han av­slu­ta­de mäs­ter­ska­pet med tek­nisk knock­out i fi­na­len.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.