Självmedveten komedi om kamp mellan könen
DE BEDRAGNA REGI: Sofia Coppola. I ROLLERNA: Kirsten Dunst, Colin Farrell, Nicole Kidman, Elle Fanning. SPELTID: 94 minuter. BETYG:
”Hämta anatomiboken!” För att vara en Sofia Coppolafilm innehåller den njutbara men omärkvärdiga ”De bedragna” ovanligt många roliga repliker. Filmen utspelar sig på en flickskola i den amerikanska södern som framhärdar med undervisningen trots att inbördeskriget rasar runt knuten. När en elev hittar en skadad nordstatssoldat i skogen måste de plåstra om honom.
Snabbt väcker hans vistelse på internatet även andra känslor än kristen omsorg, vilket blir uppenbart när Ni- cole Kidmans flickskolerektor tvättar Colin Farrells utslagna soldatkropp och upprepade gånger tvingas samla sig för att hämta andan. Och det är just den uppenbara erotiken i scenen, tillsammans med elevernas fnittriga intresse för mannen i huset, som bidrar till att ”De bedragna” framstår som en självmedveten komedi snarare än ett drama eller en thriller. Tankarna går till en gammal svensk sexkomedi, tänk Torgny Wickmans ”Kyrkoherden” från 1970, även om Coppola förstås adderar en konstnärlig fernissa i form av scenografi och ljussättning. Det är också en komedi om makt, besläktad med vårens succéfilm ”Get out”. Skillnaden är förstås att ”De bedragna” inte undersöker amerikanska rasrelationer – alls. Filmen har tvärtom blivit omdiskuterad för att den exkluderat den enda svarta karaktären från förlagan. Det gör inbördeskriget till en kuriös inramning för den här kampen mellan könen. Det handlar inte om en uppgörelse med slaveriet utan om en skildring av en privilegierad tillvaro som håller på att krackelera. På samma sätt som i Coppolas ”Marie Antoniette” får vi alltså betrakta historien från ”fel” håll, med om inte älskvärda så mänskliga förlorare i huvudrollerna.
Tankarna går till en gammal svensk sexkomedi.